Motion till riksdagen
1988/89: Ub830
av Rune Rydén m. fl. (m, fp, c, mp)
Lektorsutbildning för gymnasieskolan
Riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition om forskning
1986/87:80 innehöll vissa uttalanden om pedagogisk utbildning av lektorer
inom gymnasieskolan och högskolan (UbU 1986/87:26). 1 beslutet underströk
man det angelägna i att snarast finna former för en fungerande
praktisk-pedagogisk utbildning för dem som avlagt doktorsexamen, antingen
när de tjänstgör som högskollärare/gymnasielärare eller som deltidstjänstgörande
lärare i högskolan/gymnasieskolan.
Riksdagen har därefter i samband med behandlingen av budgetpropositionen
1987/88:100 Bil. 10 uttalat att man utgår från att UHÄ i sin
anslagsframställning för budgetåret 1989/90 överväger hur en praktiskpedagogisk
utbildning för blivande eller nyblivna högskollärare skall kunna
organiseras och hur en sådan kurs skall kunna tillgodoräknas vid
genomgång av en kortare praktisk-pedagogisk utbildning för gymnasielektorat
(UbU 1987/88:20).
Regeringen uppdrog 1988-04-21 åt universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) att efter samråd med SÖ inkomma med förslag till utformning av
en praktisk-pedagogisk lärarutbildning för personer som är ämnesteoretiskt
behöriga till lektorstjänst i gymnasieskolan eller har grundläggande
ekonomisk eller teknisk högskoleutbildning. UHÄ och SÖ har i september
1988 inkommit med sina förslag.
Av de ca 1 180 vakanta lektorstjänstema (inklusive tjänstlediga) 1986/87
var enligt SÖ:s statistik ca 840 vakanta i s. k. allmänna ämnen. Därav var
ca 500 vakanta i humanistiska ämnen, ca 100 i samhällsvetenskapliga
ämnen och drygt 200 i matematisk-naturvetenskapliga ämnen. Enligt
UHÄ krävs för att ersätta dels de i dag vakanta lektorstjänstema, dels de
pensionsavgångar som kommer att ske, en årlig nyrekrytering av ca 120
lektorer/år.
UHÄ anför vidare att ett hinder vid rekryteringen av forskarutbildade
till gymnasielektorat är att många sannolikt saknar den grundläggande
ämnesutbildning som krävs. Personer som genomgått en allmän utbildningslinje:
biologlinjen, kulturvetarlinjen etc, har ofta fördjupade kunskaper
i ett av ämnena, men kanske mera sällan den fördjupning i två ämnen
som krävs för ämnesteoretisk lärarbehörighet. Det är vidare troligt att de
nya kraven på ämnesteoretisk utbildning för gymnasielärare kommer att
innebära att antalet personer som är behöriga för lektorstjänster reduceras
avsevärt. Nya gymnasielärare skall ha minst 60 poäng (i vissa ämnen 80
poäng) i vart och ett av ämnena i en tvåämneskombination.
Med hittillsvarande behörighetsregler skall den grundläggande ämnesutbildningen
för tjänster med eller två ämnen omfatta 60 + 60 poäng eller
80 + 40 eller 60 + 40 + 20 poäng. Därutöver krävs doktorsexamen inom
ämnesområde som motsvarar ett av tjänstens ämnen. Enligt UHÄ:s förslag
bör dessa regler för lektorstjänster i allmänna ämnen övergångsvis
vara tillämpbara för dem som redan skaffat sig ämnesteoretisk behörighet.
Vi delar denna uppfattning.
Svårigheterna att rekrytera behöriga forskarutbildade till lektorstjänster
inom gymnasieskolan har många orsaker, bl. a. lönemässiga. SÖ och UHÄ
anser det helt nödvändigt att dessa beaktas, om man på sikt vill lösa
problemet med vakanta lektorstjänster. För närvarande har en adjunkt i
gymnasieskolan med några års tjänstgöring lön motsvarande en lektor,
som efter sin forskarutbildningutbildning påböljar lärartjänstgöring. För
adjunkten som är intresserad av att fördjupa sin utbildning och skaffa sig
lektorsbehörighet saknas därmed nästan helt ekonomiska incitament. Snarast
föreligger motsatsen — den ekonomiska osäkerheten under en forskarutbildning.
Vidare gäller att en nyanställd gymnasielektor med doktorsexamen
och genomgången praktisk-pedagogisk utbildning placeras i lönegrad
L17:0 (10483 kronor per månad).
UHÄ och Sö föreslår i sin skrivelse till regeringen att lektorstjänst
ledigkungörs på sedvanligt sätt. Den som saknar praktisk-pedagogisk utbildning
anmäler sig samtidigt till denna. Kommer sådan sökande med
doktorsexamen i fråga för tjänsten, föreslås att vederbörande erhåller
förordnande på tjänst som extra lektor, dock längst till utgången av den
termin då utbildningen avslutas. Efter godkänd praktisk-pedagogisk utbildning
kan förordnande ske på extra ordinarie tjänst och efter två års
lärartjänst på ordinarie tjänst.
Enligt budgetpropositionen bör lärarutbildningen omfatta tre terminers
studier på halvfart kombinerade med 2/3 lärartjänstgöring.
Enligt vår mening bör den som har tidigare undervisningserfarenhet
kunna få utbildningen avkortad till två terminer.
UHÄ har i årets anslagsframställning föreslagit en medelsram motsvarande
30 nybörjarplatser — utöver ordinarie planeringsram — för budgetåret
1989/90 för praktisk-pedagogisk utbildning för ämnesteoretiskt lektorsbehöriga
och personer med grundläggande ekonomisk eller teknisk
högskoleutbildning. Därutöver bör 60 utbildningsplatser inom den ordinarie
planeringsramen för ämneslärarlinjen, 40 poäng, avsättas för denna
utbildning. Utbildningen bör i princip kunna anordnas av samtliga högskoleenheter
med ämneslärarlinje. Sammanlagt föreslår UHÄ alltså 90
platser.
Enligt budgetpropositionen bör lektorsutbildningen omfatta 15 nybörjarplatser
inom nuvarande planeringsram för ämneslärarlinjen. Medel
för utbildningen skall finnas inom ramen för ämneslärarlinjen.
Med tanke på den stora bristen på lektorskompetenta bör enligt vår
mening det antal sökande med doktorsexamen, som anmäler sig till utbildningen,
beredas plats inom densamma. De torde inte bli fler än att de gott
och väl ryms inom ramen.
Mot. 1988/89
Ub830
6
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
skolförordningens bestämmelser från juni 1988 om grundläggande
ämnesutbildning bör äga tillämpning på den som före den 1 juli
1988 avlagt grundläggande högskoleexamen och som efter avlagd
doktorsexamen genomgår praktisk-pedagogisk utbildning för lektorstjänst,
2. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för en bättre lönesättning
för gymnasielektor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om dels ledigkungörande av och förordnande på
lektorstjänst, dels avkortad utbildning för lektorstjänst,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om antalet antagningsplatser för lektorsutbildning.
Stockholm den 19 januari 1989
Rune Rydén (m)
Martin Olsson (c)
Karin Falkmer (m)
Erling Bager (fp)
Gösta Lyngå (mp)
Mot. 1988/89
Ub830
7