Motion till riksdagen
1988/89: Ub828

av Ingela Mårtensson (fp)
Ämnet bild

Bild och ord är oslagbara i kombination för att nå ut med ett budskap. Det
vet varje tidningsredaktör. Men vet SÖ det? Eller utbildningsministern?
Det verkar inte så, för annars skulle inte bildämnet hamnat i den strykklass
som det nu befinner sig.

Den gamla folkskolläraren var bättre rustad, när det gäller grundläggande
färdigheter i bild än dagens mellanstadielärare. Gårdagens gymnasieelever
fick mycket mer träning i att uttrycka sig i bild än dagens ungdomar.
Därmed menar jag inte att vi ska gå tillbaka till det gamla teckningsämnet.
Bildämnet har utvecklats mycket sedan dess, men det har en alldeles för
liten plats i dagens svenska skola.

Tidigare var det en merit att ha högt betyg i teckning för blivande
teknologer. Idag har oftast nyintagna arkitektstuderande inte haft undervisning
i bild sedan de slutade grundskolan.

Hur har vi kunnat gå denna kräftgång samtidigt som bilden betyder så
mycket mer i samhället nu än för t. ex. 35 år sedan? Då fanns knappast
några bilder i dagspressen. Idag har varje ansedd tidning bilder med
färgtryck. För 35 år sedan fanns varken TV eller video i Sverige. Idag
tillbringar våra ungdomar en mycket stor del av sin fritid att se på bilder.

TV är lika väl som radio ett kommunikationsmedel. Varför betraktas då
i den svenska skolan bara språket som ett medel för kommunikation och
inte bilden?

När barnet lär sig ett språk, så utvecklas dess förmåga att tänka. Det
samma gäller bilden. Ett barn som tränar sin visuella förmåga utvecklar en
annan dimension av tänkandet. Genom bilder ges möjligheter till associationer,
vilket är en del i det kreativa tänkandet.

”En väsentlig förmodligen dominerande del av vårt centrala nervsystem
sysslar med bilddata”, skriver professor Per-Erik Danielsson i rapporten
om ”Bildbehandling inom forskningen”. Här finns möjligheter till forskningsanknytning
av bildundervisningen som också ger utgångspunkter för
utvecklingsarbete. Ett känt amerikanskt projekt Zero kretsar kring det
centrala begreppet ”multipel intelligens”. Flera svenska forskare för liknande
resonemang. De tillskriver vår förmåga på bildområdet en allmän
funktion till skillnad från det begränsat ”estetiska” som svensk bildundervisning
av tradition står för. Med forskarnas synsätt tillförs tänkandet i
princip ytterligare en dimension, vilket i sin tur ökar den intellektuella
basen för kreativitet.

Mot.

1988/89
Ub828 —832

1 Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr UÖ828- 832

Den svenska skolan måste få in bildämnet som ett basämne i undervisningen.
Idag behandlas det som något ”extra tillvalt”. Sedan ämnet gjordes
frivilligt på gymnasieskolan så har det nästan försvunnit på vissa
linjer. Hvitfeldska gymnasiet i Göteborg har 1 800 elever och enbart teoretiska
linjer, dvs. sådana linjer där bild och musik i huvudsak har sina
timmar. Där finns endast en bildlärare!

Bilder och bildundervisningen skall tillskrivas en betydelse i skolan som
svarar mot bildmediernas funktioner i samhället. Läroplanens mål och
riktlinjer är inte tydliga på den punkten. Kursplanen i bild är svår att tolka
och tillämpa i synnerhet för klasslärare med deras mycket korta utbildning
i ämnet. Inom parentes kan nämnas att folkskollärarutbildningen på sin
tid hanterade lärarnas behov av grundläggande färdigheter i bild på ett
mer omsorgsfullt sätt.

När riksdagen tidigare tagit ställning till ämnet bild så har det hänvisats
till det omfattande utvecklingsarbete på bildspråkets område i skolan,
bl. a. projektet ”Kultur i skolan”. Dessa projektpengar har främst gått till
kulturarbetarnas medverkan i skolan, vilket givetvis gett pågående verksamhet
ett lyft, men inte medverkat till ämnesutveckling i läroplansteoretisk
mening. Vidare har den riksomfattande aktionen ”Bildspråket i skolan”
använts för att avslå motionskrav. Bildspråksaktionens lika breda
som angelägna syfte motverkas av att projektet inte tilldelats några medel
för genomförande.

Bilden har därutöver visat sig ha en stor betydelse i invandrarundervisningen
och i arbetet med flyktingar — inte minst barn med svåra upplevelser
bakom sig. Bildens betydelse i dessa sammanhang bör uppmärksammas
mera.

Hemställan

Mot denna bakgrund hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bildämnet i skolan och dess behov av och
möjligheter till utveckling,

2. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder på bildundervisningens
område i form av forskningsanknytning och utvecklingsarbete
på vetenskaplig grund,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för att
förbättra lärarutbildningen för bildlärare,

4. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder som medför att
utbildningen till lärare i bild utvecklas i samklang med vad som
angetts i yrkande 2,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bildens betydelse i invandrarundervisning och
flyktingarbete.

Stockholm den 25 januari 1989

Mot. 1988/89
Ub828

Ingela Mårtensson (fp)

2