Motion till riksdagen
1988/89:Ub808

av Sylvia Pettersson m.fl. (s)
Jämställdshetsfrågor i skolan

Jämställdhet innebär bl. a. att kvinnor och män får möjlighet att utveckla sina
resurser på lika villkor samt att såväl mäns som kvinnors specifika erfarenheter
tas tillvara på livets alla områden.

Traditioner och vanor grundläggs tidigt och det är därför viktigt med ett
aktivt jämställdhetsarbete redan i förskolan och skolan.

Uttalade krav på att arbeta för jämställdhet ställdes på skolorna redan i
läroplanen för grundskolan från 1969 och i Lgr 80 stärktes jämställdhetsfrågornas
ställning.

Skolan skulle därför nu kunna vara den plats där grunden för ett jämställt
samhälle läggs.

En sådan grund läggs emellertid inte i en skola där alla - såväl lärare som
elever - tror att pojkar är mer begåvade än flickor.

Den sammantagna bilden av lärares relationer till elever av olika kön tyder
på att flickorna på sin lydnad och konformitet tjänar några positiva
omdömen, men får betala med att bli bortglömda, att inte existera som
individer i lärarens medvetande. Vad pojkarna vinner eller förlorar är mer än
för flickorna beroende av deras egna handlingar. Under skoltiden förstärks
också de tendenser som är till fördel för pojkgruppen.

Så skrev docent Inga Wernersson redan 1977. Senare gjorda undersökningar
(bl.a. vid Umeå universitet 1988) visar att den bilden tyvärr inte förbättrats
märkbart.

En bidragande orsak härtill är troligen att det fortfarande finns stora
brister i utbildningen av både lärare och annan skolpersonal när det gäller
könsroller och jämställdhet. Fortfarande är det så att det huvudsakligen
beror på enskilda lärares intresse och engagemang, om och hur könsroller
och jämställdhet tas upp i lärarutbildningen. På det sättet utbildas lärare inte
till att bli kompetenta att påverka eleverna i riktning mot jämställdhet, som
avsikten är med läroplanens starka markeringar av skolans ansvar på
området.

Vi tror inte att det är tillfyllest att jämställdhetsfrågorna integreras i olika
kursavsnitt, ej heller att man kan räkna med att ”de kommer in på ett
naturligt sätt” i utbildningen. Enligt vår uppfattning krävs det tvärtom en
planerad och systematisk utbildning på detta område och troligen skulle
jämställdheten bäst befrämjas av att frågor om könsroller och jämställdhet i
all lärarutbildning blev obligatorisk, dvs ges plats och poäng.

Lika viktigt som att förbättra lärarnas grundutbildning är det att se till att
den fortbildning som ges till lärare och all annan skolpersonal kommer att

omfatta även jämställdhetsfrågor. Fortbildningsnämnderna kan därvid fylla
en viktig funktion genom att se över utbudet av fortbildning och bevaka att
skolstyrelserna lever upp till målsättningen att skolan ska befrämja jämställdheten.

I syfte att åstadkomma en breddad och fördjupad kompetens hos lärarna
och för att få ett snabbare genomslag av de kvalitetshöjande effekter som
ligger i den nya lärarutbildningen har riksdagen lagt fast ett tioårigt program
för lärarfortbildningen i grundskolan. Därvid prioriteras bl.a. ”fortbildning
för att utveckla den allmänna och specialpedagogiska kompetensen hos alla
lärare”. I årets budgetproposition bil. 10 sägs att de prioriterade fortbildningsområdena
bör tillgodoses före andra behov som föreligger.

Vi utgår från att man trots detta uttalande räknat med att få plats med
jämställdhetsfrågorna och att de ska bli en del av den nu planerade
lärarfortbildningen - särskilt som de utan tvivel skulle medverka till att
”utveckla lärarkompetensen”.

Ett hinder för att uppnå jämställdhet är slentrianmässiga föreställningar
om att det skulle finnas stora och avgörande skillnader mellan vad kvinnor
och män är intresserade av liksom mellan vad pojkar och flickor skulle kunna
lära sig. Fördomar av det här slaget finns överallt i samhället, således även i
skolan.

Både svenska och utländska undersökningar visar att lärare behandlar
pojkar och flickor olika. Ofta sker detta omedvetet och skillnaderna kan visa
sig mycket stora mellan vad lärare tror att de gör och vad de verkligen gör.

En engelsk skolforskare, Dale Spender, har undersökt lärares föreställningar
om pojkars och flickors lämplighet för olika yrken samt deras
skolprestationer.

I undersökningen fick lärarna bl.a. rätta och betygsätta uppsatser och
matematikprov. En uppsättning prov med likadana uppgifter delades i två
grupper - en med flicknamn och en med pojknamn. Genomgående blev
pojkarna mer positivt bedömda och samma uppgift bedömdes helt olika
beroende på om man trodde att upphovsmannen var flicka eller pojke. Det
som hos pojkar bedömdes vara tecken på kreativitet, divergent tänkande,
personlig stil bedömdes hos flickor som slarv, felaktigheter och brister.

Kunskapen om att det förhåller sig på det här sättet har funnits både här
hemma och utomlands i flera år. Däremot är det sämre ställt med kunskaper
om vilka metoder vi skulle kunna använda för att komma tillrätta med
problemen.

En prioritering av forskningen om undervisningssituationen i klassrummen
utifrån jämställdhetssynpunkt behövs därför enligt vår uppfattning.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att utbildning om könsroller och jämställdhet
ska vara obligatorisk i all grundutbildning för lärare,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av jämställdhetsfrågorna i fortbildning
av all personal i skolan,

Mot. 1988/89

Ub808

4

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om jämställdhetsfrågornas plats i den nu planerade
tioåriga lärarfortbildningen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av att prioritera forskning om undervisningssituationen
i klassrummen utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Stockholm den 19 januari 1989

Sylvia Pettersson (s)

Catarina Rönnung is) Gunnar Thollander (s)

Torsten Karlsson (s) Sture Thun (s)

Mot, 1988/89

Ub808

5