Motion till riksdagen
1988/89:Ub8
av Rune Rydén m. fl. (m, fp, c)
med anledning av prop. 1988/89:4 om skolans
utveckling och styrning
Proposition 1988/89:4 om skolans utveckling och styrning innehåller delar
som är formulerade på ett sådant sätt att de inte stämmer överens med
gällande kommunallag (se prop. s. 19 de två sista styckena och s. 45 sjunde
stycket).
Skolstyrelsen äger ingen egen delegationsrätt. Det är kommunfullmäktige
som beslutar på förslag av skolstyrelsen i vilka ärenden som den önskar få rätt
att delegera beslut. Det bör emellertid observeras att kommunfullmäktige
endast kan delegera ärenden till ”särskild avdelning bestående av ledamöter
eller suppleanter i styrelsen, åt ledamot eller suppleant eller tjänsteman hos
kommunen . . .” (skollagen 1985:1100 2 kap. 7 §, kommunallagen 3 kap.
12 §). Skolkonferensen är ett organ som inte faller inom kommunallagens
tillämpningsområde. En kommun har ingen rätt att bevilja ett utanför
kommunallagen bildat specialreglerat kollektivt organ någon som helst
beslutsrätt. Beslutsrätten i ärenden får preciseras i den regeringsförordning
där föreskrifter om skolkonferensen införs. Det måste också anges om beslut
av konferensen skall kunna överklagas. Anges inte detta blir de ej
överklagbara.
Förslagen om alternativkurser i engelska och matematik på grundskolans
högstadium behöver övervägas ytterligare.
Om man inte, vilket skedde åtminstone i tidigare läroplaner för grundskolan
i ämnet matematik (jfr bilaga), preciserar skillnaden i de alternativa
kursernas innehåll är det orimligt att bibehålla en fiktiv uppdelning i en
allmän och en särskild kurs. Detta så mycket mer som denna uppdelning, om
den förekommer, överlåts till läroboksförfattare (prop. s. 73). I praktisk
tillämpning blir det den enskilde läraren som får avgöra undervisningens
innehåll, ej sällan ovetande om vad som skall anses tillhöra den ena eller
andra kursen. Lägger man härtill att det finns standardprov både för allmän
kurs och särskild kurs trots att de skilda kurserna inte är definierade blir
situationen helt oacceptabel. Grundförutsättningen för ett standardprov är
att området för provet är noga avgränsat, dvs. att referensramen finns
angiven. Detta grundvillkor är inte uppfyllt om inte läroplanen anger
uppdelningen av ämnesinnehållet på de skilda kurserna.
Uppdelningen i skilda kurser har också allmänt lett till den inställningen att
den särskilda kursen är svårare än den allmänna. Därigenom har kurserna
fått olika status. Detta är beklagligt eftersom det kan leda till en uppdelning
av eleverna på inte rationell grund. Vad som är lätt eller svårt i de båda Mot. 1988/89
kurserna är i hög grad beroende av lärarens förmåga att presentera Ub8
ämnesstoffet. För att komma ur nuvarande abderitiska tillstånd kan någon av
följande lösningar övervägas:
1. Att avskaffa alternativkurserna och som en följd härav konstruera ett
enda standardprov.
2. Att i läroplanen ange de skilda kursernas innehåll preciserat på ett
sådant sätt att man får två skilda ramar för standardprovens utformning.
Först när man har en läroplan som preciserat anger de olika alternativkursernas
innehåll, är det rimligt att ställa krav på genomgång av viss alternativkurs
för inträde i gymnasieskolan.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om delegationsrätt m.m. inom kommunallagens
tillämpningsområde,
2. att riksdagen avslår proposition 1988/89:4 i vad gäller betygsättning
i engelska respektive matematik samt därvid som sin mening ger
regeringen till känna att nuvarande förhållanden bör råda tills
resultatet av det fortsatta utvecklingsarbetet med olika grupperingar
av eleverna i matematik och engelska föreligger.
Stockholm den 18 oktober 1988
Rune Rydén (m)
Erling Bager (fp) Martin Olsson (c)
Bertil Persson (m)
16
Ur Lgr 60
Ämnet matematik
Årskurs 8, allmän kurs
Räkning med hela tal och bråk.
Procenträkning.
Omfattande huvudräkningsövningar;
överslagsberäkningar.
Räkning med mycket enkla bokstavsuttryck,
t.ex. reduktioner av få
termer med enkla koefficienter, utvärdering
av enkla bokstavsuttryck
även bestående av produkter och av
kvoter; mycket enkla ekvationer.
Rit- och mätövningar avseende
plana figurer samt enkla kroppar;
begreppet likformighet, något om
längd- och ytskala; omkrets- och
ytberäkning, även i form av skattning:
rektangel, triangel, cirkel; volymberäkning:
rakt prisma och cylinder.
Uppritning och tolkning av enkla
stapel-, linje- och sektordiagram.
Övning av problemtyper från årskurs
7; proportionalitetsräkning vid
enkla myntreduktioner och bolagsproblem;
biandningsproblem; beräkning
av det hela när procenttal
och del är givna; beräkningar med
hjälp av formler även med någon
användning av ekvation; användning
av tabeller; övningar att självständigt
utföra enkla kalkyler med
anknytning till skola och hem samt
fritidssysselsättningar.
Årskurs 8, särskild kurs
Repetition av tidigare behandlade
moment i aritmetik och algebra.
Negativa tal införda med hjälp av
tallinjen. Någon räkning med negativa
tal, huvudsakligen addition och
subtraktion.
Tiopotenser med heltalsexponenter;
övning i att skriva och tolka
numeriskt stora och små tal med
hjälp av tiopotenser.
Räkning med enkla bokstavsuttryck:
reduktion av termer, multiplikation
av förstagradsbinom först
med ena faktorn ett tal, sedan med
båda faktorerna förstagradsbinom,
kvadrerings- och konjugatreglerna,
utbrytning av en faktor ur en parentes,
förkortning, utvärdering av algebraiska
uttryck och i samband därmed
repetition av bråklära.
Övning i ekvationslösning med
anslutning till kursen i algebra; prövning
av ekvationer samt något om
olikheter.
Rit- och mätövningar. Några viktiga
geometriska satser avseende cirkelns
geometri; medelpunktsvinklar,
periferivinklar, kordor, tangenter,
in- och omskrivning. Enkla planimetriska
beräkningar.
Stapel-, linje- och sektordiagram,
grafisk lösning av enkla problem,
bl. a. rörelseproblem.
Enkla problem som belyser det
matematiska stoffet och syftar till
ökad samhälls- och naturvetenskaplig
orientering.
Mot. 1988/89
Ub8
Bilaga
17
Årskurs 9, allmän kurs
Repetition av föregående kurs i
aritmetik och algebra, även i form av
huvudräkning och överslagsberäkning.
Rit- och mätövningar avseende
plana figurer och enkla kroppar:
prismat, pyramiden, cylindern, konen
och klotet; beräkning, även i form
av skattning, av ytor och volymer.
Övningar i grafisk framställning:
frekvensdiagram och i samband därmed
orientering om fördelning och
spridning. Övning av problemtyper
från föregående årskurser; beräkningar
med hjälp av tabeller, formler
och diagram; enkla amorterings- och
sparproblem; avbetalnings- och kontantköp,
beräkningar av löner och
skatter; orientering om försäkringar,
betalningsmedel och värdepapper.
Årskurs 9, särskild kurs
Repetition och någon utvidgning
av föregående kurs i aritmetik och
algebra med tillämpningsövningar,
även i form av huvudräkningsövningar.
Uppdelning i faktorer enligt
konjugat- och kvadreringsreglerna,
algebraiska uttryck och ekvationer
med binom i nämnare.
Övningar i grafisk framställning;
frekvensdiagram och i samband därmed
orientering om fördelning och
spridning.
Ekvationssystem av första graden
med två obekanta, enkla tillämpningsövningar.
Rätvinkliga koordinatsystem.
Grafisk representation av enkla
funktioner av typen y = ax + b och y
=x2 med tillämpning på lösning av
ekvationer och ekvationssystem. I
samband härmed multiplikation och
division med negativa tal.
Begreppet kvadratrot och i samband
därmed något om rationella
och irrationella tal; räkning med
kvadratrötter; användning av räknetabell.
Ofullständiga andragradsekvationer.
Någon övning i lösning av fullständiga
andragradsekvationer genom
kvadratkomplettering.
Övningar med räknesticka.
Rit- och mätövningar avseende
enkla kroppar. Några viktiga satser
inom likformighetsläran och i samband
därmed Pythagoras sats. Enkla
plan imetrisk., och stereometriska
beräkningar.
Problem hämtade från näringsliv,
samhällsförhähanden och naturvetenskap.
Mot. 1988/89
Ub8
Bilaga
18