Motion till riksdagen

1988/89:Ub744

avStigAlemyrm.fi.

Antagningen till grundskollärarlinjen vid högskolan i
Kalmar

Riksdagen har i maj 1988 enhälligt beslutat att grundskollärarlinjen skall
lokaliseras till Kalmar, Gävle och Uppsala med start läsåret 1989/90. Därmed
har det tidigare riksdagsbeslutet från juni 1986 upphävts.

Beslutet har fattats p.g.a. samhällets växande behov av lärare och
förväntade lärarbrist med åtföljande krav på en kraftig ökning av planeringsramen
för grundskollärarlinjen. Viktiga motiv vid lokaliseringsbeslutet har
varit att tillvarata befintlig organisation vid nämnda högskolor samt att
förbättra rekryteringsläget genom en decentraliserad utbildningsorganisation.

Av riksdagsbeslutet kan avläsas en planeringsram om cirka 120 platser per
högskoleenhet. "Den exakta dimensioneringsnivån för denna lärarutbildning
för budgetåret 1989/90 får avgöras av regeringen i samband med
beredningen av 1989 års budgetproposition". (UbU 1987/88:25 s. 14).

Även rekryteringen behandlades avslutningsvis. Vid beslutstillfället förelåg
dels snabbstatistik över ansökningarna till grundskollärarlinjen från
UHÄ (april), dels slutlig statistik (mitten av maj).

"Utskottet har erfarit att antalet sökande till lärarutbildning i matematik
och naturorienterade ämnen är litet. Enligt utskottets uppfattning är det
oroande att intresset för utbildningen är så lågt bland dem som har
erforderliga förkunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen.
Tillgången på arbete för lärare kan förutses bli gynnsam under 1990-talet.
Det är därför utomordentligt viktigt att UHÄ vidtar aktiva åtgärder för att
förbättra rekryteringen till linjen." (UbU 1987/88:25 s. 16).

Riksdagen har därmed anvisat en väg för att komma till rätta med
rekryteringsproblemen.

Särskilda planeringsmedel, 870 000 kr. per högskoleenhet har anvisats
inför starten läsåret 1988/89.

Åtgärder med anledning av riksdagens beslut

Högskolan i Kalmar har med stöd av riksdagens ställningstagande vidtagit
erforderliga förberedelser för start av grundskollärarutbildning höstterminen
1989. Detta gäller såväl beträffande framställning av lokal plan och
kursplaner som förberedelser för en ny praktikorganisation i samverkan med
länets kommuner. Fortbildningsinsatser för lärarutbildare pågår och har
planerats även för läsåret 1989/90.

Rekryteringsfrämjande åtgärder har pågått sedan maj med framställning
och distribution av informationsmaterial samt information till syo-konsulen

ter och till regionens gymnasieskolor inför starten höstterminen 1989.
Ytterligare material är under arbete.

Personal och organisations inom lärarutbildning och förvaltning har
anpassats till grundskollärarlinjens start höstterminen 1989.

Högskolan i Kalmar har en fulltalig lärarpersonal. Riskförklaring för
berörd lärarpersonal hävdes i juni 1986. Inga flyttningar har skett i samband
med tidigare krisläge. Nyrekrytering till två lektorstjänster p.g.a. pensionsavgångar
har förberetts. Högskolan är angelägen om att fullgöra påbörjade
satsningar.

Lärarbehov och rekrytering

Den planerade intagningen till lärarutbildningen under 1990-talet kommer
inte att räcka. SCB :s prognoser över det framtida lärarbehovet överträffas av
verkligheten. Födelsetalen forsätter att öka - 1987:105 000,1988:112 000
vartill kommer en ökad flykt från läraryrket m.m. Om denna utveckling
fortsätter och inga åtgärder sätts in kommer ett krisläge att uppstå för
skolan.

Den oroande rekryteringssituationen till grundskollärarlinjen i matematik
och naturorienterande ämnen har uppmärksammats av riksdagen och
föranlett en anvisning till UHÄ att vidta åtgärder för att förbättra situationen.

Beträffande den allmänna rekryteringssituationen till linjens inriktning åk
1-7 måste antas att den blir betydligt bättre inför läsåret 1989/90 än inför
1988/89. Inför 1988/89 överraskades de studerande av nya bestämmelser med
skärpta behörighetskrav, i form av minst 3-årig gymnasieutbildning. Huvuddelen
av de studerande till den tidigare klasslärarutbildningen har rekryterats
från 2-årig social linje. Inga övergångsbestämmelser har tillämpats. Inför
kommande läsår har presumtiva lärarstuderande haft ett år för att komplettera
sina förkunskaper. Problemen med förändrade behörighetsvillkor kan
dock förväntas ge effekter under en 2-3-årsperiod.

Överväganden och förslag

- Den viktigaste uppgiften nu är att lösa en förväntad framtida lärarbrist.
Därvid krävs en offensiv hållning från samhällets sida med bl.a. systematiska
åtgärder för en ökad rekrytering till lärarutbildningen. Regeringens
förslag bidrar till att förvärra bristen på lärare. Lärarutbildningens
dimensionering skall spegla samhällets behov av lärare.

- En decentraliserad utbildningsorganisation med intagningar i Gävle,
Kalmar och Uppsala tillförsäkrar lärarutbildningen ett antal nya sökande,
som annars inte skulle ha utbildat sig till lärare och bidrar därmed till att
förbättra rekryteringen av studerande.

- En decentraliserad organisation har också viktiga effekter på skolutvecklingen
i respektive region och underlättar rekryteringen av utbildade
lärare.

- Den för länet viktiga kompletteringsfortbildningen har också ett direkt
samband med starten av grundskollärarlinjen och kan äventyras vid
uppskjuten start.

Mot. 1988/89
Ub744

4

- Med utgångspunkt från riksdagsbeslutet i maj 1988 och vidtagna informa- Mot. 1
tionsåtgärder från UHÄ, högskolor m.fl. har många studerande planerat Ub744
för utbildning i Kalmar höstterminen 1989. Det bör vara ett rimligt krav

att dessa studerande ej med kort varsel avvisas från tänkt studieort.

- Förslagets ekonomiska konsekvenser för högskolan i Kalmar läsåret
1989/90 kan efter preliminär beräkning i grova drag uppskattas till
kostnader motsvarande minst 2 milj. kr. Övertalighet uppstår bland
lärarpersonal och berör totalt ett tjugotal lärare. Även administrativ
personal på central- och institutionsnivå berörs p.g.a. den lägre anslagsnivån.
Vissa löpande driftskostnader är fasta administrativa kostnader,
som ej minskar i ett kort perspektiv.

Den redovisade preliminära beräkningen kan visa sig vara alltför optimistisk
, vad avser kostnader för beröd lärarpersonal, och det totala beloppet kan
därmed väsentligen överstiga det angivna.

Regeringen har i budgetpropositionen anvisat mycket blygsamma planeringsmedel
som endast delvis täcker ovanstående kostnader.

- Förslaget om uppskjuten start, med en stor nedskärning av medel som
konsekvens, är med hänvisning till vad som ovan sagts ej acceptabelt.

Därmed drabbas ensidigt vissa högskolor, som behövs i en framtida
utbildningsorganisation. Den totala dimensioneringen bör fördelas mellan
samtliga högskolor. Särbehandlingen av högskolorna i Kalmar, Gävle
och Uppsala i samband med fastställande av dimensioneringen för
1988/89 avvisas bestämt med hänvisning till riksdagens beslut.

- Regeringens förslag har skapat stor oro bland högskolans personal. Den
personalpolitik som visas upp är till stor skada för högskolans långsiktiga
kompetensuppbyggnad. Förslaget står i bjärt kontrast till riksdagens
uttryckliga vilja att ta till vara befintlig kompetens och organisation.

Ur många aspekter - inte minst synen på de mindre högskolorna - är det
viktigt att lärarutbildningen kommer igång i Kalmar län 1989. Ett snabbt
besked från riksdagen är bästa grunden för ökad rekrytering. Ärendet bör
därför behandlas med förtur.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att antagningen till grundskollärarejen
vid högskolan i Kalmar sker höstterminen 1989,

2. att riksdagen beslutar att medel härför omdisponeras inom
ramen för den totala dimensioneringen av grundskollärarutbildningen.

Stockholm den 25 januari 1989

Stig Alemyr (s)

Birger Rosqvist (s)

Ewy Möller (m)

Agne Hansson (c)

Ingrid Hasselström Nyvall (fp)

Arne Andersson (s)
i Gamleby

Mot. 1988/89
Ub744

Lena Öhrsvik (s)

Bertil Danielsson (m)

Bengt Kronblad (s)

Marianne Jönsson (c)

6