Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89: Ub737

av Isa Halvarsson (fp)
Högskolan i Karlstad

Mot.

1988/89
Ub737 —742

Styrelsen för högskolan i Karlstad antar i dagarna efter en omfattande
remissomgång ett program för högskolans utveckling till år 2000. Programmet
har titeln Universitet i Karlstad och innebär att högskolan under
1990-talet utvecklas till att bli universitetet i Karlstad.

En konkret plan har arbetats fram och redovisar universitetets verksamhet,
struktur och omfattning.

Den fortsatta utvecklingen föreslås bygga på den grund som vid högskolan
finns inom såväl grundutbildning som forskning och forskarutbildning.

Inom grundutbildningen behöver viss utbyggnad ske, men grunden för
universitetet finns i nuvarande verksamhet inom teknisk utbildning, administrativ
och ekonomisk utbildning, lärarutbildning samt kultur- och
informationsutbildning. I högskolans utbildning finns en bredd som lätt
kan byggas ut och utvecklas.

Inom forskning och forskarutbildning bör den fortsatta utbyggnaden
under 1990-talet basera sig på en utveckling av den s. k. Karlstadsmodellen.

Högskolans FoU-verksamhet har till stor del vuxit med hjälp av externa
medel. Därmed har tillämpad forskning, utvecklingsarbete och utredningsverksamhet
fått en inriktning mot områden, där den regionala högskolans
lokala kontakter och nätverk utnyttjas.

Det är viktigt att organ för samverkan mellan högskolan och avnämarna
utvecklas vidare. I dag har en rad olika former för sådan kontakt och
samverkan tillkommit, och även framöver bör frihet i fråga om formerna
för t. ex. stiftelsers och teknikcentras utveckling råda. Utvecklingen av
kontaktnät och samverkansformer måste få ske på egna villkor — mångfald
är av stort värde även inom detta område.

Det är positivt med den samverkan som vuxit fram, men högskolan kan
också bli för beroende av regionens näringsliv och myndigheter. I den mån
Värmland drabbas av ekonomiska och andra problem kan det medföra att
även högskolan försvagas.

Högskolan måste ha sådan egen kraft och stabilitet, att den kan medverka
till att stimulera nyskapande och förändringar i regionen.

Inom Karlstadsmodellen garanteras kvaliteten inom forskningen genom
de vetenskapliga ledare som engageras och vilka har anknytning till universitet,
de kan också svara för den forskarutbildning som bedrivs i Karl

1 Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr Ub737 - 742

stad. Genom att bygga vidare på denna organisation kan högskolans forskningsorganisation
byggas upp till ett universitet i Karlstad.

Folkpartiet anser att högskolan i Karlstad bör få egna medel för lärares
forskning. Dagens system bygger på att lärare vid små och medelstora
högskolor skall ansöka om forskningsmedel från fakulteterna vid universiteten.
Det ligger en fara i detta system: den prioritering av forskningen
mellan olika områden, som görs vid den större högskolan, kan avvika från
den prioritering och profilering som den mindre högskolan valt. Samtidigt
är det viktigt att forskningsmedlen delas ut i ett sammanhang, där man kan
tala om reell konkurrens mellan de sökande.

Högskolan i Karlstad bör alltså få egna medel för lärares forskning, men
kvalitetskontrollen av ansökningarna om forskningmedel bör ske vid något
av de större universiteten eller högskolorna. Forskarutbildning ställer
särskilda krav på forskningsmiljön och det är viktigt att bygga vidare på
den miljö, kompetens och kultur som utvecklats vid högskolan i Karlstad,
för att göra det möjligt att skapa en enhet som skulle ge nya kvalitetsaspekter
till Sverige universitetsstruktur — universitetet i Karlstad.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskning vid högskolan i Karlstad,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utvecklingen av högskolan i Karlstad till universitet.

Stockholm den 22 januari 1989

Isa Halvarsson (fp)

Mot. 1988/89
Ub737

2