Motion till riksdagen

1988/89: Ub735

av Barbro Westerholm och Ingrid RonneBjörkqvist
(båda fp)

En propedeutisk kurs i etik, antropologi m. m.

Bakgrund

Utvecklingen under de senaste två decennierna ha försatt den traditionella
medicinska etiken i en ny situation. Från tidigare generationer har vi
begåvats med en rad etiska och moraliska normer, som vi mer eller mindre
omedvetet använder som ledstjärna i vårt handlande. Genom den snabba
tekniska utvecklingen ställs vi i dag inför en rad frågor, där ingen traditionell
uppfattning finns. Tidigare generationer behövde t. ex. bara ta ställning
till det ofödda barnets rättigheter. Exempel på aktuella problemområden
är fosterdiagnostik, provrörsbefruktning, artificiell insemination och
avancerad transplantationskirurgi.

Tidigare var det i huvudsak läkaren, som fattade beslut om patientens
medicinska omhändertagande. I dag har också annan vårdpersonal ett
stort ansvar för etiska ställningstaganden inom hälso- och sjukvården.

Även socialtjänsten kommer i beröring med etiska frågor i samband
med adoptionsärenden, missbrukarvård etc. Den som väljer ett vårdyrke
vare sig det gäller läkare, sköterska, psykolog, sjukgymnast, socionom etc.,
måste vara beredd på att möta vårdsökande med olika behov och från
olika delar av samhället och från olika kulturer. För att kunna hjälpa måste
man ha en bas att stå på som utöver de rent tekniska kunskaperna inrymmer
kunskap om etik, kommunikation, omvårdnad, beteendevetenskap,
medicinsk antropologi etc.

Mål för vårdutbildningarna

I högskolelagen (1977:218) anges bl.a. följande riktlinjer:

Som ett mål för utbildningen gäller att den skall främja förståelsen för
andra länder och för internationella förhållanden.

Bland syftena för utbildningen inom läkarlinjen kan man läsa att den
studerande skall

— förvärva en helhetsbild av människan grundad på förståelse för sambandet
mellan den enskildes hälsotillstånd och humanbiologiska, sociala
och andra bakomliggande förhållanden,

— i syfte att kunna arbeta förebyggande, förvärva kännedom om sådana
förhållanden i samhället som påverkar människors hälsa,

— utveckla sin självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom

med beaktande av en helhetsbild av människan utveckla förmågan till
goda patient-läkarrelationer,

— förvärva en sådan förståelse för andra länder och kulturer och för
internationella förhållanden som är av betydelse för den framtida yrkesfunktionen.

Vidare skall utbildningen göra den studerande uppmärksam på egna
värderingar och attityder och hur dessa påverkar det egna beteendet i
samspel med patienter, deras anhöriga och vårdpersonal.

För att främja den personliga utvecklingen och öka den studerandes
självkännedom skall återkommande träning i samtalsmetodik och läkare-patientrelationer
ges.

1 utbildningsplanen för hälso- och sjukvårdslinjen återfinner man att
baskursen syftar till att den studerande skall kunna

förstå hur värderingar, människosyn och etiska normer påverkar såväl
förhållandet vårdare/vårdtagare som hälso- och sjukvårdens utformning,

— utveckla sin förmåga till kommunikation och känslomässiga kontakter
samt till handlingsberedskap inför de konfliktsituationer utbildningen
skall belysa,

— olika synsätt på och attityder till begreppen hälsa, ohälsa, sjukdom och
död. Medicinsk etik,

— sambandet individ och miljö med avseende på hälsa och sjukdom.
Arbetsmiljö, arbetarskydd, företagshälsovård,

— vårdens utveckling utifrån vårdideologiska ställningstaganden. Intresse-
och värderingskonflikter,

— olika folkgrupper och deras kulturer inom och utom landet. Globala
problem och internationellt samarbete.”

I utbildningsplanen för psykologilinjen återfinner man att de studerande
efter utbildningen skall

— behärska metoder och tekniker för utredning av psykologiska frågeställningar
avseende såväl individer som grupper, organisationer och den
fysiska miljön.

När det gäller utbildningen för socialt arbete föreligger ett förslag från
UHÄ (rapport 1988:1) där man säger att utbildningen skall ge

— kunskaper om och erfarenhet av individers och olika befolkningsgruppers
beteenden under levnadscykeln och samhällsstrukturens betydelse
för uppkomsten av sociala problem,

— kunskaper om det sociala arbetets historia, välfärdsstatens utveckling
och om välfärdsarbetets värderingar och etik bl. a. i internationellt
perspektiv,

— kunskaper och åtgärder kring arbetslöshet och inkomstbrister, segregationsprocesser,
minoritetskonflikter och invandring, bruk av beroendeframkallande
medel samt barns, ungdomars och vuxnas familjerelationer.

Mot. 1988/89

Ub735

13

Vårdutbildningarnas innehåll

Utbildning i medicinsk etik, antropologi m. m. ingår i någon utsträckning i
alla vårdutbildningar och i psykologutbildningen, men inte på social linje,
där bl. a. kuratorer får sin utbildning.

Omfattningen av ämnet etik varierar avsevärt i vårdutbildningen.

Läkar- samt hälso- och sjukvårdslinjen

Den undervisning i medicinsk etik som i dag ges på läkarlinjen kan sägas
ha vuxit fram genom ett tryck underifrån. Den förekommer på alla
universitetsorter, även om uppläggningen varierar beroende på enskilda
personers intresse och engagemang. Undervisningen i ämnet är på läkarlinjen
ofta förlagd till ämnesblocket medicinsk psykologi och samhällsmedicin.
På det kliniska stadiet finns det ofta enstaka föreläsningar om de
etiska frågor som är specifika för den aktuella kliniken.

Olika symposier och konferenser har under senare år anordnats kring
utbildningen i medicinsk etik; den senaste arrangerades av UHÄ i Båstad
1984. Där konstaterade man upprepade gånger att etikundervisningen är
bättre organiserad på hälso- och sjukvårdslinjen än på läkarlinjen. Den
gällande utbildningsplanen för sjuksköterskeutbildningen lämnar utrymme
för återkommande utbildningen i etik. Detta har bl. a. utnyttjats i de
lokala kursplanerna för hälso- och sjukvårdslinjen (inriktning allmän hälso-
och sjukvård), som fastställts av vårdhögskolorna i Stockholm och
Uppsala. På vårdhögskolan i Stockholm finns en veckokurs om etik inlagd
i utbildningens inledningsskede. De etiska frågorna återkommer också på
andra ställen under kurs B och C. Båstadskonferensen var enig om att
undervisning i medicinsk etik på läkarlinjen borde byggas ut och ges såväl
under grundutbildningen som under de kliniska kurserna. Man kan också
nämna att Amnestys läkargrupp till konferensen inkommit med ett intressant
förslag till utbildningsplan för medicinsk etik.

I utbildningsplanen för psykologilinjen (Reg.nr 2110-2412-82) finns det
föreskrifter om etikfrågor i ”Allmänna råd i anslutning till utbildningsplanen
för psykologilinjen” som är en bilaga till själva utbildningsplanen.

Psykologiutbildningen i Stockholm tar upp etikfrågor inom psykoterapiavsnittet,
inom avsnittet om utredning och åtgärder avseende individen
och inom metodutvecklingsavsnittet. Den sammanlagda tiden som anslås
för etikundervisning är ganska blygsam, kanske 68 timmar. I Uppsala tas
etikfrågor upp i en relativt begränsad omfattning.

I den utbildningplan som gäller f. n. för den sociala linjen finns det
ingenting uttryckligt sagt om etiska frågor. I den översyn som just har
genomförts (UHÄ-rapport 1988:1) föreslås emellertid att etik skall komma
att ingå i utbildningen. De studerande har också framhållit att ”Det saknas
förmåga att möta och kommunicera med människor .

Beträffande andra ämnen som medicinsk antropologi, kommunikationsoch
beteendevetenskap hänger det på enskilda läsares engagemang om de
tas upp och de kan på sina håll saknas fullständigt.

Frågan om utbildning i humanistiska ämnen som etik, medicinsk antro

Mot. 1988/89

Ub735

14

pologi och medicinhistoria har aktualiserats genom rapporten (Humanioras
plats i vårdutbildningen UHÄ-rapport 1988:3). Där framhålls att
inom läkar-, sjuksköterske- och sjukgymnastutbildningarna behövs utbildning
i medicinsk etik, medicinsk vetenskapsteori, medicinsk filosofi, medicinhistoria
och medicinsk antropologi och denna utbildning bör göras
obligatorisk. Man skriver vidare att dessa olika ämnen kräver en självständig
introduktion, men bör så långt som möjligt förekomma inom den rent
medicinska ämnena. Detta förutsätter ett långtgående samarbete mellan
lärare med medicinsk och läkare med humanistisk bakgrund. När det
gäller ämnenas placering, finns det en del som talar för att de inte läggs in
på ett alltför tidigt stadium i utbildningen.

Utredningen har remissbehandlats och sammanfattningsvis kan sägas
att högskolorna är positiva till att inrymma dessa ämnen i utbildningen
men inte på det sätt UHÄ-rapporten föreslog.

Förslag

Vi anser att det är en stor brist att studerande i vårdutbildningarna inte får
en kvalitativt och kvantitativt tillräcklig utbildning i humanistiska ämnen
som etik, medicinsk antropologi och beteendevetenskap. De studerande
behöver möta denna kunskap under hela studietiden och få ta del av den
redan innan de påbörjar sina studier. Det kan vara avgörande för om man
vill gå vidare i en vårdutbildning eller ej. Många ämnen konkurrerar om
den tid som avsatts för en utbildning. Vi anser dock dessa ämnen så
grundläggande att det är värt de veckor en sådan propedeutisk kurs skulle
ta. Vi anser att många relationsproblem och kommunikationshinder som
vi ser i dagens hälso- och sjukvård och socialtjänst skulle kunna undanröjas
med en sådan förberedande kurs.

Vi vill med hänsyn till ovanstående föreslå inrättandet av en propedeutisk
kurs öppen för sökande till alla vårdlinjer. Den skulle innehålla
avsnitt som etik, medicinsk antropologi, kommunikation och beteendevetenskap
samt medicinhistoria. Den bör även innehålla ett avsnitt om
livsstilens betydelse för hälsan och hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar
som förebild för sina patienter i enlighet med vad som anförts i folkpartiets
partimotion om folkhälsa. Också socialtjänstens personal har detta
ansvar och bör därför också beredas möjlighet till denna utbildning.

Hemställan

Med hänsyn till vad som ovan anförts hemställs

att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att tillgodose behovet
av utbildning i etik, antropologi m. m. inför utbildning till yrken
inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Stockholm den 23 januari 1989

Mot. 1988/89

Ub735

Barbro Westerholm (fp)

Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)

15