Motion till riksdagen
1988/89: Ub730

av Karin Söder (c) och Pär Granstedt (båda c)
Subventioneringen av kårhusrestauranger

Riksdagen har på 1970-talet lagt fast grundprincipen att anställda och
studerande vid universitet och högskolor skall ha samma lokalsubventioner
för i första hand lunchmåltider som gäller för anställda vid statliga
verk och myndigheter.

Huvudprincipen är därvid att staten — på samma sätt som då fråga är
om högskolornas övriga lokaler — ställer erforderliga köks- och serveringslokaler
till förfogande jämte inredning och utrustning. Subventioneringen
av lokalkostnaderna belastar respektive högskolas anslag under D4 Lokalkostnader
m. m. vid högskoleenheterna.

Det finns fyra av studerandeorganisationerna själva drivna kårrestauranger,
s. k. L-restauranger som har rätt till subventioner på samma villkor
som övrig restaurangverksamhet vid högskolan. (Dessa restauranger är
kårhusrestaurangen vid KTH, kafét vid CTH, kårhusrestaurangen inom
FFS:s kårhus i Göteborg samt restaurang Sparta i Lund.)

Regeringen gav 1986 byggnadsstyrelsen i uppdrag att utreda den framtida
subventioneringen av dessa studentkårsägda restauranglokaler.

Byggnadsstyrelsen redovisade sitt förslag till regeringen i maj 1988.
Förslaget innebar en fortsatt subventionering av verksamheten över statsbudgeten.
Medlen föreslogs utgå från anslaget D4 Lokalkostnader vid
respektive högskola.

Regeringen har i årets budgetproposition frångått byggnadsstyrelsens
förslag. Regeringens förslag innebär att respektive högskola får betala
subventioneringen från sina anslag för forskning och utbildning utan att
anslagen tillförs motsvarande medel från lokalkostnadsanslaget (annat än
synnerligen marginellt).

Som exempel kan nämnas att KTH:s anslag tillförts ca 250000 kronor
för subventioner till kårrestauranger, medan kostnaderna för dessa subventioner
kan komma att uppgå till ca 3 milj. kr. Utbildningsministerns
skrivningar i propositionen tyder på att några möjligheter inte finns att
minska subventionernas storlek under de närmaste åren.

Regeringens förslag leder till att studenterna vid KTH, Chalmers, Lunds
universitet och Göteborgs universitet får betala subventioneringen med
sämre undervisning. Det kan inte vara rimligt att just dessa högskolor utan
kompensation skall tvingas ta på sig kostnadsansvaret för den aktuella
restaurangverksamheten vid studentkårerna. Detta strider också mot principen
att samma villkor skall gälla för studenternas måltidssubventionering
oavsett högskola. Vid de högskolor som har s. k. L-restauranger får

nämligen med regeringens förslag studenterna betala sin subventionerade Mot. 1988/89
lunchmåltid genom nedskärningar av utbildningen. På andra högskolor Ub730
kan studenterna äta sin subventionerade lunch utan sådana effekter.

Hemställan

Mot bakgrund av vad som ovan anförts hemställs

att riksdagen beslutar att de aktuella högskolorna tillförs de ytterligare
medel som fordras för att upprätthålla subventioneringen av
L-restaurangerna på den nivå som byggnadsstyrelsen föreslagit.

Stockholm den 25 januari 1989

Karin Söder (c) Pär Granstedt (c)

4