Motion till riksdagen
1988/89:Ub716
av Kjell Nilsson m.fl. (s)
Resurser för forskning m. m. i Kronobergs län
Allmänt om Kronobergs län
Efter att under tre år i följd haft en negativ befolkningsutveckling i
Kronobergs län bröts denna utveckling 1987. Folkmängden har ökat både
under 1987 och 1988.
Anledningen till den positiva befolkningsutvecklingen i länet som helhet
måste tillskrivas det mycket goda sysselsättningsläget. Orderingången och
produktionsvolymen i länets industriföretag har genomgående legat på en
hög nivå. Detta har resulterat i stor efterfrågan på arbetskraft. Tendenser till
överhettning av industriarbetsmarknaden har medfört vissa svårigheter för
företagen att rekrytera kvalificerad arbetskraft.
Över huvud taget har Kronobergs län under senare år haft en gynnsam
utveckling på arbetsmarknaden. Det återspeglar sig också i den nationella
arbetslöshetsstatistiken. Länet har under lång tid haft några av de lägsta
arbetslöshetstalen i landet.
Det kan mot denna bakgrund kanske vara svårt att med kraft hävda
behovet av akuta, stora närings-, arbetsmarknads- och regionalpolitiska
insatser för Kronobergs län. Politiken måste dock vara långsiktig och
förutseende. Idealet vore en sådan politik som innebär att åtgärder mot
förutsebara kriser sätts in i sådan tid att de inte behöver inträffa.
Hotbilder för Kronobergs län
Vilka hotbilder finns för Kronobergs län och sydöstra Sverige? Enligt den
regionala analysen av 1987 års långtidsutredning beräknas den s.k. storstadstillväxten
att fortsätta. Utöver storstäderna är det endast vissa s.k. stödjepunkter
som beräknas få en tillväxt. Dessa stödjepunkter bedöms få
betydelse för spridning av ekonomisk tillväxt och för kompetensutvecklingen.
I kompetensutvecklingen får stödjepunkternas högskolor och gymnasieskolor
stor betydelse.
Analysen visar också på försämringar i östra Småland och Sjuhäradsbygden.
Enligt analysen bedöms alltfler områden i södra Sverige bli problemområden
. För att hindra verkningarna av den förutsebara strukturomvandlingen
i sydöstra Sverige kan nya former för stimulans av mindre och medelstora
företag behöva aktualiseras.
Långtidsutredningen talar om tre regioner i landet. Det är
- snabbväxande regioner
- långsamväxande regioner
- stagnerande regioner.
I den sistnämnda ingår såväl Kronobergs, Kalmar som Blekinge län. De
framtida regionalpolitiska problemen drabbar således en stor region i
sydöstra Sverige.
Det är därför viktigt, att vi till länet/regionen får sådana resurser att
länet/regionen inte behöver bli ett kommande krisområde. Enligt vår mening
finns det all anledning att ta ovannämnda larmrapport på allvar. För att
motverka en negativ utveckling i Kronobergs län/sydöstra Sverige krävs det
därför redan nu omfattande satsningar på den s.k. infrastrukturen i detta
område. Vi vill för vår del särskilt peka på betydelsen av satsningar på
forskning och utbildning.
Forskningsresurser vid högskolan i Växjö
Från den 1 juli 1989 finns det tre högskoleenheter i sydöstra Sverige
(Kronoberg, Kalmar och Blekinge län). Högskolan i Växjö är den klart
största av dessa både vad gäller anslag och antalet nybörjarplatser. Högskolan
i Växjö är också den av högskolorna som har den mest omfattande
forskningsverksamheten. Enligt SIND:s rapport om de små och medelstora
högskolorna var den totala FoU-volymen vid dessa år 1985/86 35 milj. kr.
Närmare 1/4 av denna forskning skedde vid högskolan i Växjö. Det finns
därmed en betydande erfarenhet av forskning vid högskolan i Växjö. Under
de senaste åren har den ökat ytterligare i omfattning, bl.a. med hjälp av
medel från sparbanken Kronan.
Vid högskolan i Växjö fanns under våren 1988 fem adjungerade professorer.
Hösten 1988 presenterades ett forskningsprogram med nio programområden;
arbetsmarknadspolitik, datorbaserade informationssystem, didatik,
entreprenörskap och företagsutveckling, kommunikation och språk, organisationsteori,
regional historia och regional utveckling, systemekonomi samt
transportekonomi och materialadministration.
I grundsynen för utvecklingen i Kronobergs län slås fast att de regionala
organen bör inrikta sitt arbete på ”att arbeta för att högskolan i Växjö
utvecklas till ett universitet med egna forskningsresurser”. Detta markeras
ytterligare genom att utbildning och forskning är ett av fem prioriterade
nyckelområden.
Genom omfattningen på forskningsverksamheten vid högskolan i Växjö är
det naturligt att Växjö blir ”forskningsorten” i sydöstra Sverige. Växjö har
ett stort naturligt omland med goda kommunikationer. Tillgängligheten för
ett stort omland med behov av teknik- och kunskapsspridningsaktiviteter blir
därmed stor. Inom en radie på 100 km från Växjö når man större delarna av
Småland och Blekinge. Inom 100-km-avståndet från Växjö når man ca
720 000 invånare. Antalet invånare är i sig ointressant men det ger ändå en
indikation på regionens storlek. Siffrorna visar med all önskvärd tydlighet att
högskolan i Växjö får stor betydelse för hela den sydöstra landsdelen.
Företagsstrukturen är relativt likartad i hela regionen. Genom att forskningsresurser
lokaliseras till Växjö kommer detta också angränsande län till godo.
Även vid en avgränsning enligt mittavståndsprincipen för en ny forsknings
Mot. 1988/89
Ub716
24
enhet i sydsöstra Sverige (avgränsat gentemot unviersiteten i Lund, Göteborg
och Linköping) visar det sig att Växjö får ett stort omland. Detta
innebär att forskningsresurser i Växjö får betydelse för en stor region.
Dessutom innebär detta att Växjö torde erbjuda bäst möjligheter att avlasta
de forskningsenheter som finns i dag.
Möjligheterna till en fysisk utbyggnad av högskolan är mycket goda. En
stor del av högskolans verksamhet finns i dag på Teleborgsområdet. Om
något år kommer mer av högskoleverksamheten att lokaliseras dit genom att
vissa utbildningar flyttar till teknik och forskarbyn Videum som ligger i
omedelbar anslutning till högskolan. Genom kopplingen till Videum finns på
sikt goda möjligheter att knyta forskningsverksamheten nära samman med
regionens näringsliv. Redan i dag finns s.k. forskarrum tillgängliga och
utnyttjade i Videums lokaler.
Ytterligare skäl som talar för forskningsresurser till Växjö är de synergieffekter
som kan uppstå tillsammans med redan befintlig forskning vid bl.a.
Emigrantinstitutet, Glasforskningsinstitutet, Lantbruksuniversitetets forskningsstation
i Åsa utanför Växjö och vissa företags utvecklingsavdelningar
(framför allt Fläkt och Telub).
Sammanfattningsvis vill vi alltså förorda att forskningsresuser knyts till
högskolan i Växjö.
Glasforskningsinstitutet
Glasforskningsinstitutet (Glafo) är en unik resurs för nordisk glasforskning.
Institutet har tillsammans med Teknikcentrum i Växjö och en rad andra
intressenter tagit fram ett FoU-program för svensk glasindustri, QGlas.
QGlas-projektet är planerat som ett femårigt FoU-program för att fördjupa
kunskaperna inom nyckelområden för såväl glasindustri som övrig industri i
regionen. FoU-programmet är etappindelat och kostnadsberäknat till ca 17
milj. kr. Av dessa kostnader beräknas glasindustrin, utöver sin insats för
projektledning, svara för ca 3,5 milj. kr.
I här angivna totala kostnader ingår ett elektronmikroskop på ca 2,5 milj.
kr. Styrelsen för teknisk utveckling har redan ställt medel till förfogande. För
att genomföra FoU-programmet, som är en viktig resurs för glasindustrins
utveckling och för kompetensutvecklingen i stort i regionen, är det angeläget
att särskilda medel även i fortsättningen ställs till förfogande.
Växjö glasmuseum
Växjö glasmuseum är inrymt i Smålands museum, och insamlingen av glas
påbörjades redan på 1930-talet. Intresset inriktades redan från början på glas
från hela landet, alltså inte bara på glas från det s.k. glasriket, som vid denna
tid helt var beläget i Kronobergs län.
År 1962 invigdes det nuvarande glasmuseet. Glasbruken och Svenska
glasbruksföreningen bidrog med såväl inredning som föremål till den nya
museidelen. Sedan dess har samlingarna vuxit, och museet disponerar i dag
ca 25 000 föremål, verktyg och maskiner, specialbibliotek, priskuranter och
kataloger, bildarkiv, akt- och klipparkiv samt en rad specialarkiv. Glassamlingen
anses av många vara den största och mest representativa museiglassamlingen
i världen.
Mot. 1988/89
Ub716
Genom uppförande av en ny glasmuseibyggnad i anslutning till Smålands
museum till en beräknad kostnad av ca 20 milj. kr. kan en riksinstitution för
det svenska glaset och dess historia tillskapas. Genom en utbyggnad av
museet kan Sverige tillvarata och visa upp en unik samling föremål ur det
svenska glasets historia. Ett museum av denna karaktär stimulerar också
svenska folkets intresse för svenskt glas. Vidare skulle turistnäringen gynnas,
vilket i sin tur får betydelse för hela den sydöstra regionen.
Sist men icke minst: Ett utbyggt glasmuseum skulle kunna få en mycket
stor betydelse för den utbildning och forskning som sker vid högskolan i
Växjö.
Enligt årets budgetproposition skall 300 milj. kr. extra avsättas till
kulturen under en treårsperiod. Vi föreslår att riksdagen redan nu genom ett
uttalande pekar på möjligheterna att med hjälp av dessa pengar täcka en del
av kostnaderna för en utbyggnad av Växjö glasmuseum. Vi vill därvid peka
på uttalanden i budgetpropositionen om att en stor del av pengarna skall
användas för att förstärka det regionala kulturlivet.
Hemställan
Med hänvisning till det ovan anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av forskningsresurser vid högskolan i
Växjö,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om behovet av resurser till Glasprojektet vid Glasforskningsinstitutet
i Växjö,1]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om behovet av medel till en utbyggnad av Växjö
glasmuseum2].
Stockholm den 24 januari 1989
Kjell Nilsson (s)
Ulla Johansson (s) Lars Hedfors (s)
Mot. 1988/89
Ub716
11988/89:N326
21988/89:Kr311
26