Motion till riksdagen
1988/89 :Ub708

av Magnus Persson m.fl. (s)
Högskolan i Karlstad

Uppbyggnaden av högskolan i Karlstad är den viktigaste regionalpolitiska
satsning sorn skett i länet. För att Värmlands län skall komma i balans och
utvecklas vidare efter de omfattande strukturförändringar som skett är det
nödvändigt med fortsatta satsningar på högre utbildning och forskning.
Näringslivet och den offentliga sektorn i länet måste ha väl utbildad
arbetskraft. Undervisning lokaliserad till länet förbättrar möjligheterna att
konkurrera om arbetskraften och skulle också kunna höja den låga övergångsfrekvensen
i Värmland till högskoleutbildningen.

I högskolestyrelsens utvecklingsprogram för högskolan i Karlstad är
utgångspunkten att högskolan successivt och stegvis ökar sin kapacitet och
övergår till att bli universitet. Framför allt föreslår styrelsen att högskolan
tillförs basresurser för forskning. Högskolans modell för forskning, den s.k.
Karlstad-modellen för forskning, har visat sig vara framgångsrik både i fråga
om bidrag till forskarsamhället i ett nationellt och internationellt sammanhang
och ifråga om regional betydelse. Med hjälp av vetenskapliga ledare
knutna till universitet och högskolor bedrivs viss forskarutbildning och
handledning av forskarstuderande i ämnen inom teknik, samhällsvetenskap/
ekonomi, skolområdet och - under utveckling - i humaniora/kultur. Det är
ett både ett regionalt och nationellt intresse att denna verksamhet byggs ut
och får spela en ökad roll med bibehållande av de förnyande inslag som finns i
Karlstad-modellen för forskning.

Vi vill särskilt betona att i en utbyggd forskningsorganisation måste ingå en
egen grundforskningsorganisation. En sådan basresurs garanterar anknytningen
till forskningssystemet både nationellt och internationellt och blir
motorn för hela forskningsverksamheten - exempelvis högskolan i Karlstad.

Etableras inte en sådan grundforskningsorganisation finns det en uppenbar
risk att högskolan blir en sådan andra rangens högskola som företrädare
för utbildningsdepartementet säger sig vilja motverka. Forskningsverksamheten
är viktig för att få till stånd det nödvändiga sambandet mellan
utbildning och forskning. Ett sådant samband är nödvändigt för att få en
tillräckligt hög kvalitet på undervisningen. Det gör det också lättare att
rekrytera duktiga lärare. En välutvecklad forskningsorganisation krävs
också för att högskolan skall kunna vara en effektiv motor för länets
utveckling.

Utbildningen vid högskolan behöver byggas ut ytterligare inom vissa
■områden. Inom teknikområdet är en fortsatt utbyggnad av ingenjörslinjer

väsentlig. Det är här angeläget att kunna genomföra förslaget om utbildning Mot. 1
inom materialteknikområdet. En sådan kan vara ett led i en fortsatt Ub708
Bergslagssatsning. Högskolans kompetens inom det tekniska utbildningsområdet
är nu så stor att några av de befintliga linjerna bör göras till
civilingenjörslinjer. Dessutom bör behovet av miljöutbildning tillgodoses.

En utbyggnad sker nu av ingenjörsutbildning, bl.a. inom ramen för
försöksverksamheten med samordnad ingenjörsutbildning på mellannivå
och som bygger på treårig teknisk linje i gymnasieskolan. Utbyggnaden i
Värmland bör prioriteras.

Utbildning inom kultur och informationsområdet och det humanistiska
området måste byggas ut väsentligt för att motsvara de ökade behoven. Inom
lärarutbildningen finns i Värmland särskilt intresse att anordna den variant
av inriktningen mot årskurserna 4-9 som avser ett praktiskt estetiskt ämne musik
- och ett annat ämne. Samverkan kan ske med Ingesunds musikhögskola
i Arvika. Planeringsramen för högskolan i Karlstad bör därför ökas och
medel tillföras sektorsanslaget.

Behovet av förskollärare är utomordentligt stort i olika delar av Värmlands
län. Det är angeläget att öka tillgången på utbildad personal. Detta
kan ske genom att tillvarata det intresse för decentraliserad utbildning som
finns i flera kommuner i Värmland. Genom 50-poängsutbildning som
decentraliseras från högskolan i Karlstad kan tillgången på förskollärare
snabbt öka.

I Värmland liksom i andra län har under några år drivits ett projekt för att
stärka kvinnornas ställning i utbildningen och på arbetsmarknaden. Projektet
har väckt stort intresse. Vi har uppmärksammat att det behöver göras
stora fortsatta insatser men att kunskapen om dessa frågor är alltför
begränsade. Ökad forskning på området är mycket angelägen för att
utvärdera gjorda insatser och peka ut insatsområden. Ett centrum för
jämställdhetsforskning bör därför etableras. Arbetet i ett sådant centrum bör
bedrivas tvärvetenskapligt och tvärverksamhetligt, d.v.s. genom samarbete
mellan praktiker och forskare. Detta centrum bör lokaliseras till högskolan i
Karlstad - därigenom vinner man också en regionalpolitisk effekt.

Utbildningen i de värmländska Bergslagskommunerna har väsentligt
förstärkts inom de särskilda medlen för projektet Bergslagens tekniska
högskola. Ytterligare medel bör tillföras regionen för att täcka utbildningsbehovet.

Högskolan i Karlstad har nu mycket stora svårigheter att klara verksamheten
på grund av akut brist på lokaler. Det gäller i första hand laboratorier för
högskolans naturvetenskapliga och tekniska utbildningar, lärosalar, grupparbetsrum
samt arbetsrum för de anställda. Ett byggnadsprogram har
överlämnats till regeringen av byggnadsstyrelsen i början av år 1988 och
genomförande har föreslagits. Kostnaderna för projektet beräknas uppgå till
39 milj. kr. Tillbyggnaden måste skyndsamt komma till stånd om den
nuvarande utbildningen skall kunna ske i rimliga former.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den framtida utbildningen och forskningen vid
högskolan i Karlstad.

Stockholm 25 januari 1989

Magnus Persson (s)

Bo Finnkvist (s) Hans Rosengren (s)

Jarl Lander (s) Lisbeth Staaf-Igelström (s)

Mot. 1988/89
Ub708

gotab 16789. Stockholm 1989