Motion till riksdagen
1988/89:Ub700
av Ulla Orring (fp)
Vårdlärarutbildningen i Norrland
En vanlig dag ligger ungefär 105 000 patienter i sängar på sjukhus och
sjukhem, varav kanske 1 500 på särskilda intensivvårdsavdelningar, föds
287 barn och dör 255 människor. En vanlig dag utförs 2 600 operationer på
våra sjukhus och utförs 15 000 röntgenundersökningar.
För all den hälso- och sjukvård som varje dag utförs runt om i riket, är
behovet av välutbildad personal en känd faktor.
Vårdkrisen speciellt inom äldrevården ställer stora krav på fler och mer
personal med erfarenhet och framför allt adekvat utbildning. Ansvaret för
en fungerande utbildning vilar därför tungt på samhället. Grunden för utbildning
av yrkesverksamma inom sjukvården hör intimt samman med
vårdlärarutbildningen. Utan kvalificerade vårdlärare blir utbildningen av
sämre kvalitet och begränsar omsorgs- och hälsovård för den enskilde patienten.
I årets budgetproposition föreslås en nedskärning med sex nybörjarplatser
per år vid vårdlärarlinjen i Umeå, ett förslag som jag ej kan acceptera.
Som motiv till minskningen av planeringsramen hänvisas till en bedömning
ang. vårdlärarbehovet som skolöverstyrelsen gjorde 1986/87.
Denna bedömning är f.n. ej aktuell, då många förändringar har skett
under de senaste åren som påverkat och kommer att öka efterfrågan av
vårdlärare.
UHÄ föreslår i sin anslagsframställning en dimensioneringsminskning
av utbildningsplatserna på vårdlärarlinjen 1989/90 men med bibehållen
budgetram. Orsaken är att därmed möjliggöra en planering av en förändrad
vårdlärarutbildning inom dessa ramar.
UHÄ:s förslag om en förändrad vårdlärarutbildning skall enligt årets
budgetproposition uppskjutas. Detta medför att motivet för en dimensioneringsminskning
ej är relevant.
Jag anser därför att vi bör behålla nuvarande planeringsram med 48
nybörjarplatser per år för att täcka Norrlands behov av vårdlärare. Umeå är
den enda utbildningsorten för denna kategori norr om Uppsala. Det kan
förtjänas att citera högskolestadgan och följande formulering ”Utbildningen
inom högskolan skall planeras med hänsyn till samhällets behov av
utbildade och individernas behov av önskemål”.
Vårdlärarutbildningens dimensionering under 1980-talet
Budgetåret 1985/86 genomfördes en dimensioneringsminskning med 24
nybörjarplatser i Umeå. Nedskärningen drabbade då endast två utbild
ningsorter i landet, Umeå och Göteborg. En ny nedskärning skulle komma
att drabba Umeå högskoleregion mycket hårt och på ett avgörande sätt
försvåra utbildningen inom sjukvårdssektorn för hela Norrland. Geografiskt
omfattar denna region mer än halva Sverige.
Detta syns än mer anmärkningsvärt med kunskap om behovet av personal
inom hälso- och sjukvård inför framtiden. Enligt prognos kommer efterfrågan
av personal inom den primärkommunala äldreomsorgen fram till
år 2000 öka med 40 000—70 000 och under samma period med ca 10 000
personer inom långtidssjukvården, detta frånsett personalens pensionsavgångar.
Att i en sådan situation minska dimensioneringen av vårdlärarutbildningen
synes vara en synnerligen omotiverad åtgärd, som vittnar om brist
på långsiktig planering. Förusättning för en bra omvårdnad och omsorg är
en adekvat utbildad personal. För detta behövs tillgång till vårdlärare även i
Norrland.
Hemställan
Med vad som ovan anförts hemställer jag
att riksdagen ger som sin mening regeringen till känna vad som
framförts angående bibehållen planeringsram med 48 nybörjarplatser
vid vårdlärarutbildning för Norrland och i Umeå.
Stockholm den 25 januari 1989
Ulla Orring (fp)
Mot. 1988/89
Ub700
15
_ .