Motion till riksdagen
1988/89:Ub670

av Gustav Persson m.fl. (s)
Lärarutbildningen vid Uppsala universitet

Riksdagen beslutade i maj 1988 att grundskollärarlinjen med inriktning mot
årskurserna 1-7 skulle inrättas vid universitetet i Uppsala från och med
budgetåret 1989/90.

I årets budgetpropostion föreslår dock regeringen att man skall avvakta
med intag till universitetet. Motivet är, enligt regeringen, den dåliga
tillströmningen och att lediga platser uppstått under innevarande budget på
de orter där utbildningen bedrivs.

Erfarenheten från den grundskollärarutbildning som ges i Uppsala visar
att de skäl regeringen anför inte är tillämpliga för Uppsala. Universitetet kan
sannolikt uppvisa de högsta antagningssiffrorna i landet till grundskollärarlinjen
med inriktning mot senare årskurserna (4-9). På flera ämneskombinationer
ha man gjort överintag. Det gäller exempelvis en språkkombination,
samhällsorienterande ämnen och praktisk- estetiska ämnen (med
undantag för textilslöjd). Särskilt anmärkningsvärt är den goda rekryteringen
till specialiseringen matematik/naturorienterande ämnen, där andra orter
har haft mycket svårt att rekrytera elever.

Klasslärarutbildningen fördes in i högskolan för drygt 10 år sedan.
Därigenom kan man nu tillgodose krav som kommit från många olika håll om
bredare och djupare ämneskunskaper inom hela grundskolans lärarkår. Mot
bakgrund av riksdagens beslut att hålla samman utbildningen av grundskolans
lärare, d.v.s både t-grenen (tidiglärarutbildningen 1-7) och s-grenen
(senarelärarutbildningen 4-9) är det enligt vår mening av stor vikt att
t-grenen får möjlighet att starta vid Uppsala universitet. Detta är så mycket
angelägnare då de av regeringen anförda skälen att ej starta, inte kan sägas
gälla för Uppsala där någon svårighet att få elever inte gjort sig gällande.

Föredragande statsråd i proposition 1985/86:113 framhåller bl.a att
utbildningen på t-grenen i den nya utbildningen kommer att kräva tillgång till
kvalificerad och forskarutbildad personal. Det blir då nödvändigt att i den
nya lärarutbildningen för grundskolan utnyttja den ämnesteoretiska bredd
och kompetens som finns vid universiteten. Utbildningsutskottet har också i
sitt betänkande 1987/88:2 anfört: ”Sorn utskottet ser det bör de blivande
lärarnas kunskapsinhämtande också utgå från en studiegång med klart
definierbara ämnen”.

Uppsala universitet har i sin planering följt riksdagsbeslutets intentioner
vad gäller en integration av ämnesteori, pedagogik, metodik och praktik.
Vidare har man i planeringen, som omfattar båda grenarna av grundskolelinjen,
förlagt stora delar av utbildningen till de ämnesteoretiska institutioner

na. Avsikten har varit att dels utgå ifrån klara ämnesområden, dels ge
studerande tillgång till en rik utbildnings- och forskningsmiljö. ”Modellen”
skiljer sig i detta avseende från andra orter där stora delar av t-grenens
utbildning avses förläggas till särskilda lärarutbildningsinstitutioner som
tidigare bedrivit klasslärarutbildning. Det är även ur denna aspekt viktigt att
ur Uppsalas ”modell” för t-grenen vinna praktisk erfarenhet för hela
lärarutbildningen. Uppsala universitet har en strävan att bygga upp de
pedagogiska förutsättningarna för den nya lärarutbildningen. Detta stämmer
väl överens med vad utbildningsutskottet har anfört i betänkandet 1987/88:2
”Av riksdagsbeslutet framgår att för att grundskollärarlinjens karaktär av en
linje skall markeras bör principen vara att båda grenarna så långt som möjligt
etableras vid en och samma högskoleenhet. De kan därigenom planeras
tillsammans och kurserna kan i så stor utsträckning som möjligt vara
gemensamma. Detta bör vara en riktlinje, om det skulle bli aktuellt att
etablera någon gren av grundskollärarlinjen vid ytterligare någon högskoleenhet”.

I detta sammanhang vill vi framhålla att Uppsala universitet har landets
största utbildningskapacitet inom såväl de naturvetenskapliga utbildningarna
som inom sektorn för kultur- och informationsyrken. När det gäller
enstaka kurser har universitetet det näst största utbudet. Uppsala universitet
har med andra ord ovanligt goda möjligheter att erbjuda god ämnesteoretisk
utbildning. Av särskilt intresse är den naturvetenskapliga bredd som finns vid
universitetet - inte minst med tanke på hur viktig just den naturvetenskapliga
kunskapen och orienteringen anses vara i den nya utbildningen av lärare.

När det gäller behovet av lärare inom grundskolans årskurser 1-7 kommer
det att öka mycket kraftigt och snabbare än beräknat. Detta har UHÄ:s
nyligen framtagna prognos klarlagt. Ser man till fördelningen av nybörjarplatser
på grundskollärarlinjen är Uppsala högskoleregion extremt missgynnad
när det gäller t-grenen i förhållande till befolkningstal och förväntade
ungdomskullar. Uppsalaregionen har endast ca 10 % av de tillgängliga
platserna med en andel av befolkningen och ungdomskullarna som uppgår
till drygt 19 %.

Utvecklingen under senare år har visat att färdigutbildade lärare har en låg
geografisk rörlighet - ett förhållande som berördes av föredraganden i förra
årets budgetproposition: ”Erfarenheten under senaste åren har visat att det
varit förenat med stora svårigheter att få behöriga lärare till vissa delar av
landet medan andra delar har haft relativt god tillgång på lärare. Den låga
rörligheten hos de nyutbildade lärarna är också en faktor som måste tas med i
planeringen”. Sammanfattningsvis vill vi framhålla att det är viktigt ur många
aspekter - som anförts ovan - att Uppsala universitet snarast får en
fullständig grundskollärarutbildning. Den nu rådande ovissa planeringssituationen
är förödande för såväl skolan som universitetet. Detta särskilt med
tanke på att universitetet för innevarande budgetår erhållit medel för
planering av utbildningen. Det är därför skäligt att en tidpunkt för när
utbildningen kan starta fastställs.

Mot. 1988/89

Ub670

4

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tidiglärarutbildningen vid Uppsala universitet.

Stockholm den 25 januari 1989

Gustav Persson (s)

Arne Gadd (s) Ingrid Andersson (s)

Gunnar Thollander (s) Barbro Andersson (s)

Mot. 1988/89

Ub670