Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89: Ub668

av Bengt Rosén (fp)
Högskolan i Skövde

Högskolan i Skövde är rikets minsta högskoleenhet vid sidan av de s. k.
konstnärliga högskolorna. Skaraborgs län uppvisar ett lägre antal högskoleutbildade
i näringslivet än flertalet andra län. Regeringens egen långtidsutredning
visar i sin regionala analys på en tämligen dyster framtidsutveckling,
om inte kraftfulla infrastrukturella åtgärder vidtas, bland annat på
den högre utbildningens område. Med tanke på att UHÄ har lämnat ett
värdefullt underlagsmaterial för utbyggnaden av högskolan i Skövde är det
mycket förvånansvärt, att förstärkningen av utbildningen vid högskolan
inte blir större än vad som föreslås i propositionen.

Jag kommer i det följande att begränsa mig till tre väsentliga områden
för utveckling av högskolan i Skövde.

Verkstadsingenjörslinjen

UHÄ har under flera år i sin anslagsframställning föreslagit, att verkstadsingenjörslinjen
inrättas vid högskolan i Skövde. Från länssynpunkt är
denna utbildning mycket betydelsefull, eftersom Skaraborgs län har en av
rikets mest omfattande verkstadsindustrier. Riksdagen bör nu uttala att en
planering skall inledas för att 60 platser på verkstadsingenjörslinjen i
Skövde skall inrättas från och med budgetåret 1990/91. Detta bör i första
hand ske som en omfördelning inom ramen för utbildningsplatser på
sektorn för tekniska yrken.

Livsmedelsutbildning

Livsmedelsindustrin är länets storleksmässigt sett tredje större industribransch.
Branschen intar en femte position i riket; endast de tre storstadslänen
och Kristianstads län har flera sysselsatta. Branschens andel av
industrisysselsättningen har ökat och är nu drygt 10 procent. För att
ytterligare utveckla livsmedelsindustrin pågår undersökningar om möjligheterna
till ökad förädling av jordbruksprodukter; branschens förädlingsvärde
i länet är, jämfört med riksgenomsnittet, påfallande lågt.

I länet finns såväl närhet till råvaror som traditioner inom området.
Enligt länsstyrelsens industriprogram är förutsättningarna goda för exempelvis
en ökad förädling av jordbruksprodukter och användning av bioteknik
i olika former. Såväl länsstyrelse och utvecklingsfond som företagen
själva gör bedömningen att exporten kan öka avsevärt, i synnerhet inom

den konkurrensutsatta delen av livsmedelsindustrin. Avgörande för en
sådan expansion är emellertid möjligheterna till kvalificerad högskoleutbildning
inom livsmedelsområdet i länet.

Högskolan i Skövde, länsstyrelsen och ett flertal organisationer och
myndigheter har genom i stort sett samstämmiga uttalanden framfört
behovet av högskoleutbildning för livsmedelsindustrin. Detta krav stöds
av den koncentration av livsmedelsindustrier som finns i regionen, främst
inom slakteri, mejeri och bageri. Det är dessutom väsentligt att tillvarata
den personkompetens som lantbruksuniversitetets institution i Skara innebär.

Högskolan och länets livsmedelsindustri kommer under 1989 att ta
ställning till ett gemensamt utarbetat förslag om en lokal linje om 120
poäng med inriktning mot livsmedelsområdet. Linjen avses bli inriktad
mot såväl teknisk produktion som frågor om livsmedelskvalitet och biologisk
grundad råvara- och produktkännedom.

Jag föreslår att högskolan i Skövde fr. o. m. budgetåret 1989/90 tillförs
resurser motsvarande 30 platser på den första årskursen av en treårig lokal
linje med inriktning mot livsmedelsindustrin genom en omfördelning inom
ramen för anslaget D 12. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser.

Ombyggnad av högskolans lokaler

Styrelsen för högskolan i Skövde har i sin anslagsframställning för 1989/90
ansett det som ytterligt angeläget, att en fullständig ombyggnad av de
nuvarande lokalerna kommer till stånd så snart som möjligt. Från samhällsekonomisk
synpunkt är det knappast heller önskvärt — menar styrelsen
— att statliga byggnader underhålls och värms upp utan att verksamhet
försigår i dem. Till saken hör dessutom att högskolan med relativt små
kostnader för samhället har övertagit äldre militära lokaler. I dag utgör den
gamla kaserngården i mångt och mycke en ”öken” inom ett i övrigt
välplanerat stadsområde i centrala Skövde; stora brister finns dessutom i
högskolebyggnademas yttre.

Byggnadsstyrelsen har i december 1988 tillskrivit regeringen med redovisning
av byggnadsprogram samt hemställan om projekterings- och byggnadsuppdrag.
Byggnadsstyrelsen har beräknat ombyggnadskostnaderna
till 8 milj. kr.

Jag anser att det är ytterligt angeläget att denna framställan ges hög
prioritet inom regeringskansliet vid den fortsatta beredningen av byggnadsärenden.
Medel för ombyggnad bör beviljas så att åtminstone vissa
ombyggnadsarbeten kan genomföras innan höstterminen 1989 påbörjas.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan framförts hemställer jag

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättande av verkstadsingenjörslinje (80 poäng)
med 60 platser vid högskolan fr. o. m. budgetåret 1990/91,

Mot. 1988/89

Ub668

16

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en omfördelning av medel för en lokal linje
med inriktning mot livsmedelsindustrin om 120 poäng vid högskolan
i Skövde med 30 platser fr. o. m. budgetåret 1989/90 under
anslaget DE 12 Lokala och individuella linjer och fristående kurser,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om angelägenheten av att beslut snarast fattas om
tilldelning av medel för fortsatt ombyggnad av högskolans lokaler.

Stockholm den 24 januari 1989

Bengt Rosén (fp)

Mot. 1988/89

Ub668

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989