Motion till riksdagen
1988/89: Ub667

av Lola Björkquist m. fl. (fp, m, mp)

Påbyggnadslinjer i vårdutbildningarnas
karaktärsämnen

För att hälso- och sjukvården skall kunna bedrivas i enlighet med uppsatta
mål krävs kompetent personal. Att vara t. ex. sjuksköterska eller laboratorieassistent
innebär att ha ett kvalificerat yrke som kräver goda kunskaper.
Då patienterna på våra sjukhus blivit allt äldre och allt sjukare behöver
omvårdnaden kontinuerligt utvecklas. Den nuvarande utbildningen inom
den kommunala högskolan ger en god grund men möjligheterna till vidareutbildning
inom yrket är i det närmaste obefintliga, eftersom det saknas
påbyggnadslinjer inom respektive verksamhetsområde. De påbyggnadsutbildningar
som finns i dag innebär alla en form av specialistutbildning.
Studeranden som önskat sig fördjupning inom det egna ämnesområdet,
t. ex. omvårdnad, har därför varit hänvisade till utbudet av fristående
kurser. Tillgången till sådana kurser har emellertid varit mycket begränsad.
Kurserna har också varit av mycket varierande slag. Det finns med
andra ord inte någon naturlig väg till högre utbildning inom nuvarande
studieorganisation.

Möjligheterna till vidareutbildning är angelägna av flera skäl: rekryteringen
till yrket befrämjas, personalen får stimulans att stanna kvar i yrket
med ökad kompetens, utvecklingen av vård, social omsorg och laboratorieverksamhet
befrämjas ur såväl kvalitets- och effektivitetssynpunkt
liksom innehållet i den grundläggande utbildningen. Vårdhögskolorna får
möjlighet att bygga upp en kompetens inom respektive ämne. Dessutom
skapas en naturlig väg till forskarutbildning inom ämnet.

UHÄ föreslår nu att påbyggnadslinjer om 40 poäng i omvårdnad, hörselvård,
social omsorg och laboratorievetenskap skall inrättas inom den
kommunala delen av högskolan. Förslaget är väl avvägt och utformat
enligt samma modell som med mycket gott resultat har prövats i anslutning
till rehabiliteringslinjen. Trots det stora behovet begär UHÄ endast
medel för 130 nybörjarplatser. Statsbidraget beräknas till ca 9900 per år
och studieplats vilket utgör ca 24% av de totala kostnaderna som till
största delen bestrids av huvudmännen.

1 budgetpropositionen uttryckte sig departementschefen mycket positivt
till UHÄs förslag och understryker betydelsen av att utbildningarna vidareutvecklas
och att övriga studerande ges möjlighet till ämnesfördjupning
på samma sätt som de studerande på rehabiliteringslinjen. Departementschefen
förordar att regeringen begär riksdagens bemyndigande att permanenta
rehabiliteringslinjens vidareutbildning och att två påbyggnadslinjer
inrättas. När det gäller UHÄ:s förslag till påbyggnadslinjer för övriga

medellånga vårdutbildningar avslås förslaget däremot utan närmare motivering
och de studerande hänvisas åter igen till konkurrensen inom de
begränsade resurserna för fristående kurser. Detta måste betraktas som ett
dråpslag mot vidare utveckling inom omvårdnad, hörselvård, social omsorg
och laboratorievetenskap.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att påbyggnadslinjer i de medellånga
vårdutbildningarnas karaktärsämnen anordnas inom den
kommunala högskolan enligt UHÄs förslag.

Stockholm den 24 januari 1989

Lola Björkquist (fp)

Inger Koch (m) Claes Roxbergh (mp)

Mot. 1988/89
Ub667

14