Motion till riksdagen
1988/89: Ub657

av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m)
Högskolan i Karlstad

Högskolan i Karlstad och dess utveckling är av mycket stor betydelse för
hela Värmlands län. Den bygger vidare på en mångårig utbildningstradition
och har samtidigt funnit nya vägar för att anpassa sig till det nya samhällets
behov.

Vad kännetecknar högskolan i Karlstad?

Högskolan har omkring 4 000 studerande. Vid högskolan finns 20 allmänna
och lokala utbildningslinjer inom fyra utbildningssektorer. Dessa är utbildning
för tekniska yrken, administrativa, ekonomiska och sociala yrken,
utbildning för undervisningsyrken och utbildning för kultur- och informationsyrken.

Den s.k. Karlstad-modellen för forskning är känd ute i landet. Den
vetenskapliga ledningen för en grupp inom Karlstad-modellen består av
associerade, adjungerade eller extra professorer. Anknytning finns till universitet
och tekniska högskolor. I Karlstad finns ett antal aktiva forskare
med en lokal forskningsledare, som organiserar gruppens verksamhet.
Handlening av forskarstuderande samt viss annan forskarutbildning äger
rum. Doktoranderna är antagna vid ett universitet eller en teknisk högskola.

Karlstad-modellen har redan på ett positivt sätt påverkat grundutbildningens
kvalitet.

Högskolan har tidigt förmått rikta in utbildningen på nya områden, där
det råder brist på personal eller där särskilda förutsättningar finns, t. ex.
kemiekonomlinjen, skogsindustrilinjen samt turismutbildning.

Högskolan har ett mycket väl utvecklat samarbete med länets näringsliv,
privata och offentliga organisationer. Utan de regionala intressenternas
engagemang hade t. ex. aldrig Karlstad-modellen kunnat förverkligas.

Fristående kurser finns inom ett stort antal ämnesområden. Ett avsevärt
antal kurser är distanskurser eller distanserade till olika orter i Värmland,
särskilt bergslagskommunerna samt till Karlskoga och fyrstadsområdet.
Högskolan deltar i samverkansprojektet Bergslagens tekniska högskola.
Vidare sker samarbete med olika teknikcentra i Värmland, t. ex. Rikssågverksskolan
i Skoghall, Hagfors Tooling Center, Bergsskolan i Filipstad
samt Hjärnbruket som är lokaliserat till högskoleområdet. Dessutom sker
ett viktigt samarbete med Hälsohögskolan, Ingesunds musikhögskola samt
Älvkullegymnasiet i Karlstad.

11 Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr Ub 656 - 662

Över 50 procent av linjestudenterna kommer från andra delar av landet,
medan de studerande på fristående kurser till övervägande del är från
Värmland. Högskolan i Karlstad rekryterar ca 35 procent av de värmlänningar
som går över till studier på utbildningslinjer inom högskolesystemet.

Tillbyggnad av högskolebyggnaden i Karlstad

Det är glädjande att verksamheten expanderat kraftigt vid högskolan i
Karlstad, men den från början goda lokalsituationen har efter hand försämrats
och bristen på lokaler för verksamheten är nu mycket stor. Högskolestyrelsen
bedömer situationen som krisartad. Det gäller framför allt laboratorier
för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar, arbetsrum för anställda,
lärosalar och grupparbetsrum.

Planeringen av en tillbyggnad av högskolebyggnaden har skett i god tid. I
början av 1988 överlämnade byggnadsstyrelsen ett byggnadsprogram till
regeringen och föreslog genomförandet av ett projekt, som beräknats till 39
milj. kr.

Om högskoleverksamheten i Karlstad ska kunna utvecklas på ett positivt
sätt och den nuvarande utbildningen ska kunna bedrivas i rimliga former är
det alldeles nödvändigt att tillbyggnaden får genomföras.

Teknisk utbildning

Behovet av teknisk arbetskraft är utomordentligt stor inom den värmländska
industrin. Högskolan har inte minst därför prioriterat utbyggnaden av
den tekniska högskoleutbildningen under många år. Utvecklingen har varit
positiv under hela 1980-talet och det finns nu en bas för teknisk högskoleutbildning
vid högskolan. En ytterligare utbyggnad av den tekniska utbildningen
är en av de angelägnaste åtgärderna för att tillgodose behovet av
arbetskraft och främja näringslivet i Värmland.

Följande utbyggnadsprogram är angeläget:

Civilingenjörslinjer bör inrättas i Karlstad. Högskolans nuvarande linjer
inom teknikområdet är i ett flertal fall 3- eller 4-åriga och kan lätt byggas ut
till civilingenjörslinjer.

En snabb utbyggnad bör ske av ingenjörslinjer bl. a. inom ramen för
försöksverksamheten med samordnad ingenjörsutbildning på mellannivå
och som bygger på treårig linje i gymnasieskolan.

Nya utbildningslinjer inom det materialtekniska området och inom området
trädesign är angelägna för en god regional utveckling av industrin.

Ytterligare medel bör tillföras projektet Bergslagens tekniska högskola.
Härigenom kan mera teknisk högskoleutbildning förläggas till de värmländska
bergslagskommunerna.

Decentraliserad utbildning av förskollärare

Behovet av förskollärare är mycket stort i olika delar av Värmlands län. Det
är därför angeläget att öka tillgången på utbildad personal. Detta kan ske

Mot. 1988/89

Ub657

4

genom att ta tillvara det intresse som finns för decentraliserad utbildning i
flera kommuner i Värmland. Genom 50-poängsutbildningsom decentraliseras
från högskolan i Karlstad kan tillgången på förskollärare snabbt ökas.

För att möjliggöra denna decentraliserade utbildning är det nödvändigt
antingen att öka högskolans planeringsram eller anvisa en särskild ram för
50-poängsutbildning för UHÄ:s fördelning.

Ett universitet i Karlstad

I en motion till föregående riksmöte påtalade vi den stora betydelse som
högskoleutbildning och forskning har för ett läns utveckling. De senaste
årens debatt tyder enstämmigt på att universitetsorterna är ”utvecklingsorterna”
i landet.

Högskolan i Karlstad har varit av stor regionalpolitisk betydelse för vårt
län. Högskolans utveckling har varit så positiv och utbildningen har fått en
sådan bredd att det ter sig naturligt att bygga vidare på den miljö, kompetens
och kultur som utvecklats vid högskolan.

Styrelsen for högskolan i Karlstad har helt nyligen antagit ett program för
högskolans utveckling till år 2000. Detta har skett efter en omfattande
remissomgång såväl internt inom högskolan som externt. Programmet har
titeln Universitetet i Karlstad och innebär att högskolan utvecklas till att bli
ett universitet.

Den fortsatta utvecklingen föreslås bygga på den grund som nu finns vid
högskolan inom grundutbildning samt forskning och forskarutbildning. Viss
utbyggnad behöver dock ske utöver befintliga och konkreta planer.

Den fortsatta utbyggnaden under 1990-talet bör basera sig på Karlstadmodellen
för forskning. Inom denna garanteras kvaliteten genom de vetenskapliga
ledare som engageras och som har anknytning till universitetet
eller motsvarande. Det kan också svara för den forskarutbildning som
bedrivs i Karlstad liksom uppbyggnaden av universitetets forskningsorganisation.

Vad som ovan anförts om högskolans i Karlstad utveckling bör beaktas i
förberedelsearbetet infor 1990 års forskningspolitiska proposition.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en snabb tillbyggnad av högskolebyggnaden
i Karlstad,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbyggnad av den tekniska utbildningen vid
högskolan i Karlstad,

3. att riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om en decentraliserad utbildning av förskollärare,

Mot. 1988/89

Ub657

5

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att frågan
om högskolans utveckling till ett universitet i Karlstad bör beaktas
inför 1990 års forskningspolitiska proposition.

Stockholm den 24 januari 1989

Gullan Lindblad (m) Göthe Knutson (m)

Mot. 1988/89

Ub657

6