Motion till riksdagen
1988/89: Ub656

av Birthe Sörestedt m. fl.(s)

Forskning m. m. inom avfallsområdet

Vårt avfall ger upphov till stora miljöproblem antingen det läggs på soptipp
eller bränns. Avfallsproblemen visar allt tydligare att återanvändning måste
vara ledande princip vid omhändertagande och behandling av avfall. Det
avfall som inte kan återanvändas bör minskas.

Producenterna måste ta ett större ansvar för sina produkter ur miljö- och
avfallssynpunkt än vad de gör i dag. Innan produktionen av en ny vara
påbörjas bör det vara känt hur den färdiga varan ska tillvaratagas sedan den
använts. Alla produkter bör förses med en deklaration av produktens totala
miljöeffekt från tillverkning till slutligt omhändertagande. Denna kan dessutom
vara en hjälp för konsumenterna till att välja miljövänliga varor.

Det krävs en rad åtgärder för att förebygga uppkomsten av avfall. En av
dessa är att angripa förpackningarna eftersom de utgör cirka en fjärdedel av
hushållsavfallet. De förpackningar som ej går att återanvända eller där
produkten inte går att återvinna kan det bli nödvändigt att belägga med
avgifter eller förbud för att styra över till andra miljövänligare material.

Det största hotet är det miljöfarliga avfallet som det i dag inte finns något
heltäckande system för. Det finns ingen fullständig kunskap om användningen,
kontrollen och återvinningen av miljöfarliga produkter. Det krävs
en inventering inom såväl hushåll som industri för att få en heltäckande
insamling inte bara av batterier som påböljats utan också diverse andra
produkter som t. ex. lysrör och kvicksilverlampor och insamling och återvinning
av freon från kasserade kylskåp m. m.

Det ökade sopberget har gjort kommuner medvetna om att kraftfulla
insatser måste till om vi ska klara miljön i framtiden. Ett allt större miljöintresse
och en ökad medvetenhet hos innevånarna har också bidragit till att
källsortering av hushållsavfall har kommit i gång på flera platser.

Varje person beräknas producera 350 kg hushållsavfall om året. Hälften
av detta är pappersavfall och tidningar och tidskrifter beräknas utgöra 6070
kg. I dag sker insamling till 55 % men den skulle kunna öka avsevärt. Den
största ökningen är möjlig inom industrin där insamlingen av pappersavfall
är dåligt utbyggd. Glas, plast och textilier är andra avfallsområden där det
återstår mycket att göra.

En utökad källsortering begränsas av avsättningsmöjligheterna. Prisbilden,
ett kortvarigt vinstintresse, tillgång och efterfrågan på avfall har hittills
styrt utvecklingen. Det är billigare att producera av nya råvaror än att
återvinna gamla och här spelar import och export av avfall en stor roll.
Samhällsintresset måste överväga, därför måste det övergripande ansvaret

Mot.

1988/89
Ub656 —662

1 Riksdagen 1988/89. 3 sami Nr Ub656-662

för återvinningskapacitet och återvinningsmaterial tas utan snäva ekonomiska
intressen. En billig import av avfall får inte styra utvecklingen så att
källsorteringen minskar. Om det inte finns avsättning för de källsorterade
soporna p. g.a. att det inte finns någon industri som kan ta hand om dem
eller att prissättningen är sådan att det inte lönar sig återvinna, hamnar
avfallet på tippen eller bränns upp. Då känns det inte meningsfullt varken
för kommunen eller för innevånarna. I dag finns avsevärda svårigheter att
hitta avsättning för de olika produkterna.

Forskning och utveckling inom avfalls- och återvinningsområdet har inte
skett i den takt och den omfattning det borde med hänsyn till de krav som
nu ställs. I förhållande till annan forskning och utveckling utgör detta
område en ringa del. Utbildningsmöjligheter har inte heller erbjudits för att
öka kunnandet inom avfalls- och återvinningsområdet utan det finns i dag
en stor brist på kunnande. Den offentligt finansierade forskningen behöver
betydligt mer resurser. Den hittills otillräckliga satsningen på detta område
har medfört ett flertal hinder.

En brist på teknik, kapacitet och enkla system och den ringa lönsamheten
att återvinna avfall kan inte fortsättningsvis få styra utvecklingen. Det krävs
en övergripande planering och ekonomiska styrinstrument för att genom
forskning och utveckling skapa en teknik och samordning av källsortering
och återvinning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag om utökade resurser till
forskning, utveckling och utbildning inom avfallsområdet.

Stockholm den januari 1989

Birthe Sörestedt (s)

Lars-Erik Lövdén (s) Jan Andersson (s)

Nils T Svensson (s)

Mot. 1988/89
Ub656

2