Motion till riksdagen
1988/89: Ub648

av Lars Bäckström (vpk)

Högskola i regionen

Trollhättan/Vänersborg/Uddevalla/Lysekil

Vpk har till ett flertal riksmöten motionerat om att högskoleforskning och
dito utbildning borde lokaliseras till den s. k. fyrstadsregionen (Trollhättan,
Vänersborg, Uddevalla och Lysekil). Först ville vpk inrätta ett transporttekniskt
centrum i Fyrstad. Därefter har vpk formulerat om sig och
förespråkat ett centrum för kommunikationsforskning i regionen.

I den senare motionen 1987/88: N291 föreslog vpk ett centrum för
forskning och utbildning inom sfären kommunikation i vid mening. Ett
centrum som skulle nyttja regionens naturliga förutsättningar såsom industri,
god infrastruktur, centralt läge, etc. Vpk hävdade att detta centrum
borde söka utveckla miljömässigt goda alternativ för gods- och persontransporter,
och i detta syfte bl. a. söka utveckla möjligheterna att nyttja
avancerad telekommunikation.

I viss utsträckning har vpk-motionerna erhållit positiva skrivningar i
utskottsbehandlingen ang. behovet av forskningsinsatser på dessa områden.
Riksdagen har dock hittills inte ansett sig kunna stödja vpk:s förslag
om inriktningen på forskningen fullt ut. Riksdagen har inte heller velat
uttala sig om lämplig lokaliseringsort för dessa forsknings- och utbildningsinsatser.

Samtidigt som vpk agerat för högskolesatsningar till Fyrstad så har
regionens kommuner byggt upp en omfattande högskoleutbildning i Fyrstad.
Denna verksamhet organiseras genom en särskild högskolekommitté
med representanter från de fyra kommunerna. Kommittén har även organiserat
ett särskilt högskolekansli förlagt till Trollhättan.

Kommittén har organiserat samarbete med fem högskolor. Särskilt omfattande
har samarbetet med Chalmers tekniska högskola (CTH) varit. 1
en särskild plan för högskoleutbildningen i Fyrstad som utarbetats av
regionstyrelsen för Göteborgs högskoleregion framhölls bl. a. ”att på längre
sikt bör vi kunna räkna med att den statliga högskoleverksamheten i Fyrstad
får en självständig form som en egen högskola”.

I planen argumenterar man för fortsatta satsningar på teknik, samt
miljövård och havsteknik samt ekonomi.

Landshövdingarna i de berörda länen gjorde en framställning till regeringen
87-04-03 som poängterade vikten av att högskoleverksamheten i
regionen får en fastare organisation, med inriktning att skapa en egen
högskola i Fyrstad. En liknande framställning gjorde också industrisidan
(87-04-15) innefattande bl. a. SAAB, Volvo samt statliga TELL

17

Frågan behandlades av riksdagen våren 1987 i samband med regeringens
proposition 1986/87:127 ang. fortsatt decentralisering inom högskolan.

Riksdagen beslöt därvid i enlighet med utbildningsutskottets betänkande
”att en förutsättningslös utredning bör göras av frågan om den framtida
högskoleutbildningen i Gotlands och Blekinge län samt i Fyrstadsområdet

Utbildningsdepartementet uppdrog sommaren 1987 till Claes Elmstedt
(ordf.) och Christer Granegård (sekr.) att utreda frågan ang. högskoleutbildning
i de aktuella områdena. Utredningen resulterade i ett delbetänkande,
Ds 1988:42 Utbyggd högskoleutbildning. I betänkandet föreslår
man bl. a. följande:
att en högskola inrättas i Fyrstad senast 1 juli 1992,
att staten i princip skall svara för de totala utbildningskostnaderna, men
att visst lokalt stöd anvisas för verksamheten under en interimsperiod,
att verksamheten byggs ut till ca 700 årsstudieplatser i början av 1990talet,

att verksamheten grovt fördelas så att Trollhättan tar huvudparten av de
tekniska utbildningarna, Uddevalla ekonomiskt administrativa delar, Vänersborg
kultur och information, samt Lysekil havsmiljö.

Utredningen beräknar att statens kostnader för resursförstärkningen
skall belöpa sig till följande belopp: (Siffrorna anges i milj. kr.) 1,3 89/90,
2,5 90/91 samt 1,1 91/92. Den totala statliga satsningen beräknades till 9,4
89/90, 13,5 90/91 samt 14,6 91/92.

I budgetpropositionen 1989/90 från utbildningsdepartementet, undertitel
D, behandlas frågan om högskola och forskning och i ett underavsnitt
tas frågan om organisationen i Fyrstadsområdet upp. Departementet anför
därvid att regeringen och riksdagen även i fortsättningen skall ta ställning
till vilka utbildningslinjer som skall anordnas i Fyrstadsregionen. Likaså
skall regeringen ta ställning till omfattningen av resurserna för fristående
kurser. Detta menar departementet skapar en mer flexibel organisation för
högskoleverksamheten i regionen.

Det är riktigt att denna organisation förvisso blir flexibel, men flexibilitet
är inte bara flexibilitet runt en given norm, utan denna flexibilitet ger
även möjligheten att drastiskt reducera utbildningsinsatserna.

Flexibiliteten kan också ses som en risk för kortsiktighet och hoppande
planering. Detta skapar i sin tur problem vad gäller att trygga tillgången på
kompetent personal och elevrekryteringen kan dessutom påverkas negativt.
Önskvärd flexibilitet borde också mycket väl gå att trygga inom
ramen för en mer permanent högskoleorganisation.

Enligt mångas mening så bör också en god högskoleutbildning samordnas
med forskning inom respektive ämnesområde. Detta kan naturligtvis
inte göras på alla områden vid en relativt liten högskoleenhet med ett brett
register.

En självständig högskoleorganisation i Fyrstadsregionen bör därför på
sikt ges en viss specialprofil. Enligt min mening borde detta vara möjligt i
Fyrstad inom sektorn kommunikation (transport/logistik-telekommunikation-miljöteknik).

Mot. 1988/89

Ub648

18

En sådan specialinriktning fordrar naturligtvis ytterligare utredningar,
men framför allt erfordras en fast högskoleorganisation att bygga på.

I departementsutredningens betänkande (Ds 1988:42) redovisade sakkunniga
en rad skäl för att föreslå riksdag och regering att bygga upp en fast
högskoleorganisation i Fyrstad. Jag skall inte i det följande återupprepa
alla dessa skäl, men vill ändock konstatera att budgetpropositionen mycket
flyktigt behandlar den sakargumentation som finns i utredningen.

Jag vill dessutom för egen del peka på och understryka några väsentliga
skäl för en utbyggd och fast högskoleutbildning i Fyrstadsregionen.

— Industripolitiska. I regionens centrum finns en rad stora företag med ett
stort behov av att kunna rekrytera välutbildad arbetskraft.

— Regionalpolitiska. Regionens norra delar (norra Bohuslän —Dalsland)
brottas med betydande strukturproblem. En högskola i regionen kan få
stor betydelse för ”spinn off”-effekter till detta område.

— Näringspolitiska. Regionen domineras av ett fåtal stora industriföretag
inom transportsektorn. Ev. strukturproblem inom denna bransch bör
mötas genom att stärka och differentiera förutsättningarna för mindre
företag. Högskoleutbildning och ev. framtida forskning kan bidraga till
detta.

— Utbildningspolitiska. Det är viktigt att stimulera till en breddad rekrytering
till högskoleutbildningarna. Då spelar närhetsfaktorn en stor roll.
Ingen av de små högskolorna i Fyrstads närhet, Borås och Skövde, har
uttalat tveksamhet mot en självständig högskoleenhet i Fyrstad. Någon
konkurrenssituation vad gäller elevrekrytering kommer inte att uppstå
då dessa primärt inte rekryterar från Fyrstadsregionen.

Med hänvisning till ovanstående menar jag att riksdagen bör besluta att
hos regeringen begära förslag om att inrätta en högskola i Fyrstadsregionen,
i enlighet med det förslag som avgavs i utbildningsdepartementets
utredningsbetänkande Ds 1988:42.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag om att inrätta en högskola
i Fyrstadsregionen i enlighet med det förslag som avgavs av
utredningen om utbyggd högskoleutbildning i delbetänkande rörande
Fyrstadsregionen Ds 1988:42.

Stockholm den 23 januari 1989

Lars Bäckström (vpk)

Mot. 1988/89

Ub648

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989

19