Motion till riksdagen
1988/89: Ub636

av Margareta Fogelberg och Ingela Mårtensson
(båda fp)

En konstfakultet

I samband med såväl arbetet med den nya högskolelagen som försöken att
definiera och avgränsa verksamheten inom begreppet konstnärligt utvecklingsarbete
påpekades från Göteborgs universitet vikten av att designutbildningen
gavs möjlighet att uppfylla ett av de utbildningsmål som skiljer
den från övrig konstnärlig verksamhet, nämligen att med inriktning på
konstnärlig användning ackumulera och utveckla kunskap från de ekonomiska,
humanvetenskapliga, teknologiska och informationstekniska utbildningssektorerna.

Grunden för framställningarna har hela tiden varit behovet av anpassning
av tillgänglig, generell kunskap till den speciella konstnärliga verksamhet
som bedrivs vid designlinjerna. Yrkandena har inneburit tillsvidareförordnade
professorstjänster för de aktuella områdena teori och historia, designmetodik,
informationsstudier samt formlära med inriktning på forskning och
utveckling. Samtidigt har frågan om en egen fakultet aktualiserats. För
undervisningen och yrkesbevakningen inom industriell produktdesign, inredningsarkitektur
och informationsdesign behövs tidsbegränsade professorstjänster
motsvarande den omvandling av tidigare huvudlärartjänster som
för budgetåret 1989/90 tilldelats konstfackskolan (prop 1986/87:80).

Vid de konstnärliga högskoleutbildningarna har under senare år diskuterats
lämplig ledningsorganisation och vid Göteborgs universitet har
Fotohögskolan, Konsthögskolan Valand, Konstindustriskolan, Musikhögskolan
samt Teater- och operahögskolan utrett fakultetsfrågan på uppdrag
av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (NKU). Utredningen poängterar
att behovet av konstnärligt utvecklingsarbete är gemensamt och
likartat och att utbildningarna har olika behov av forskningsanknytning,
forskning (i traditionell mening) och forskarutbildning. Skillnaderna belyses
genom begreppen ”fri konst” och ”tillämpad konst”. Enigheten i sakfrågan,
om inrättandet av en fakultet, har varit stor, men det har funnits olika
uppfattningar vad gäller inrättandet av nämnd inom fakulteten: fakultetsnämnd,
utbildnings- och forskningsnämnd eller annat organ.

Utredningen lades till det underlag som UHÄ hade att arbeta med i
samband med utredningen om organisation och medelsfördelning inom
området konstnärligt utvecklingsarbete. UHÄ framlade därefter ett förslag
om att fakultetsbegreppet skall etableras för konstnärligt utvecklingsarbete
och att en fakultetsorganisation skall kunna inrättas vid en konstnärlig
högskoleenhet, om så önskas.

Vid de konstnärliga utbildningarna vid Göteborgs universitet har alla sett
fram emot fakultetsbildningen med stor entusiasm och har haft god anledning
tro att UHÄ:s förslag skulle föreläggas riksdagen.

Det är med stor förvåning vi läser det föredragande statsrådets kommentar:
”Jag är dock inte beredd att tillstyrka inrättandet av konstnärliga
fakulteter. Fakultetsorganisationen har utvecklats för att passa universitetens
arbete inom forskning och forskarutbildning. Det konstnärliga utvecklingsarbetet
bör få möjlighet att utveckla egna traditioner.” I stället
förordar statsrådet en organisation för planering och medelstilldelning som
är ”bättre anpassad” för konstnärligt utvecklingsarbete. Slutsatsen är märklig
och fullständigt grundlös. De som är närmast berörda väntas alltså inte
veta särskilt mycket om sin egen verksamhet.

Vid Konstindustriskolan finns ett skriande behov av reell forskningsanknytning,
forskning och forskarutbildning. Det räcker med att sätta sig in i
förekommande studieämnen för att begripa detta.

Det rör sig främst om institutionens kunskapsuppbyggnad och därutöver
är det en fråga om synlighet och position i forskarsamhället. Vad gäller
uppbyggnaden av kunskap fordras främst en institutionell ram för att åstadkomma
en djup inbördes relation mellan grundutbildningen och forskningen
för att institutionerna skall kunna leva upp till högskolelagens krav
på att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund.

För att behandla problem inom exempelvis designområdet räcker det
självfallet inte med att kunna utöva sin konst - att kunna gestalta något. Det
finns sådant man måste förstå, sådant man måste söka förklaringar till och
sådant man måste kunna tillämpa. Det är bl.a. här forskningsbehovet
blottläggs och det är här behovet av begreppsbildning, teoribildning och
ämnesutveckling blir synligt. Det finns alltså ämnesspecifikt gods inom de
konstnärliga områdena som inte kan utvecklas enbart med hjälp av ”konstnärliga
utvecklingsarbeten”. Däremot kan väl definierade FoU- och konstnärliga
utvecklingsverksamheter mycket väl genom gränsöverskridanden ge
stöd åt varandra. Häri ligger i vart fall en spännande utmaning värd att
pröva.

I dag haltar kunskapsuppbyggnaden kraftigt och det är nödvändigt att
man framgent kan ägna sig såväl åt vetenskaplig tillväxt som åt konstnärlig
förnyelse. Först då kan det bli tal om kvalitet i sammanhanget och först då
kan kunskapsuppbyggnaden realiseras.

När det gäller påbyggnadsutbildningen har NKU i den tidigare nämnda
utredningen föreslagit en forskarutbildning på ”lic-nivå”. Behovet av sådan
utbildning är mycket stort. Studenterna tvingas i dag att skriva in sig på
institutioner inom helt andra fakultetsområden och det orsakar flera problem.

Sammanfattningsvis vill vi understryka att de konstnärliga utbildningarna
är i stort behov av såväl forskning som konstnärligt utvecklingsarbete och
att fakultetsutbildningen med lämplig ledningsorganisation är en förutsättning
för att få en fungerande bas för verksamheten.

När statsrådet säger att: ”Fakultetsorganisationen har utvecklats för att
passa universitetens arbete inom forskning och forskarutbildning”, skulle
detta alltså inte vara relevant för konstnärliga utbildningar med behov av
forskning och forskarutbildning. Någon förklaring till detta gives inte. Det
är uppenbart att den gamla vanföreställningen om att kunskapsinhämtande
på det konstnärliga området skulle vara något mycket fritt och ogripbart,
fjärran från ”verkliga” kunskaper, lever ännu.

Mot. 1988/89
Ub636

7

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om designlinjernas behov av ledningsresurser för
forskning och utveckling samt konstnärligt utvecklingsarbete vid Göteborgs
universitet,

2. att riksdagen i enlighet med UHÄ:s förslag beslutar att fakultetsbegreppet
etableras inom det konstnärliga området samt att stöd
för detta ges genom förfatningsändringar, vilket innebär att konstnärlig
fakultet skall kunna finnas vid högskoleenhet med konstnärlig
utbildning efter beslut av regeringen.

Stockholm den 21 januari 1989

Margareta Fogelberg (fp) Ingela Mårtensson (fp)

Mot. 1988/89
Ub636

8