Motion till riksdagen
1988/89:Ub632
av Margit Gennser och Rune Rydén (båda m)
Den marina forskningen i Lund
I budgetpropositionen 1989/90:100 bilagorna 10 och 16 under budgettitlarna
D 23 Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna respektive B 4 Miljövårdsforskning
behandlas den marina forskningen i vårt land.
I framtiden kommer den marina forskningen i enlighet med vad som
framförs i propositionen och till följd av tidigare beslut, att koncentreras till
universiteten i Göteborg, Stockholm och Umeå. Med tillfredsställelse noterar
vi dock att Lunds universitets framstående forskning inom marinekologi
och inte minst då marinbotanik har uppmärksammats.
I bilaga 10 anför således ansvarigt statsråd följande:
Även om inrättande av centra för marin forskning innebär en kraftsamling
kring universiteten i Stockholm, Göteborg och Umeå, innebär det inte att
all vetenskaplig verksamhet inom det marina området skall förekomma
enbart där. Jag utgår istället från att universiteten i Stockholm och Göteborg
måste ha ett nära samarbete med t.ex. universitetet i Lund när det
gäller genomförandet av verksamhet som berör sydkusten. Universitetet i
Lund har i skrivelser till regeringen den 18 oktober 1988 anhållit om ett
anslag på två miljoner kronor årligen för marinekologisk forskning. Denna
framställning bör vägas in i de bedömningar som görs i samband med
föberedelserna för 1990 års proposition om forskning.
I bilaga 16 anför det ansvariga statsrådet följande under punkt B 4:
Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare denna dag behandlat
UHÄ:s utredningsförslag: Organisation av marina institut för naturvetenskaplig
forskning (UHÄ-rapport 1988:11) och föreslagit att det bildas tre
centra för marin forskning, vilka skall knytas till universiteten i Göteborg,
Stockholm och Umeå. Jag vill understryka vad chefen för utbildningsdepartementet
anför att även om beslutet innebär en kraftsamling till dessa
universitet måste ett nära samarbete ske med t. ex. universitetet i Lund när
det gäller genomförandet av verksamheten som berör sydkusten.
Det är bra att de ansvariga statsråden uppmärksammat de betydande problem
som centraliseringen av den marina forskningen till Göteborg, Stockholm
och Umeå innebär. Men detta är ingalunda tillräckligt.
Som bl a framhållits i en interpellation till utbildningsministern ställd av
Margit Gennser den 28 oktober 1988 är det risk för att bl a den mycket
väsentliga marinbotaniska forskningen, som tillhör den ledande inom
svensk marin forskning och som har ett mycket gott internationellt namn,
äventyras. Även om anslagsfrågan till den nu nämnda forskningen kan få en
mera permanent lösning fram på 1990-talet är detta inte tillräckligt. Problemet
för de vetenskapsmän som måste leva på tidsbegränsade projektanslag
är stora. Detta skapar planeringsproblem, försvårar rekryteringen av unga
forskare och skapar en osäkerhet sorn lätt leder till att nyckelpersoner
flyttar och att forskargrupper upplöses.
Att den marinekologiska forskningen i Lund är viktig, inte minst med
tanke på de betydande och särpräglade problem som den marina miljön i
Öresundsområdet och södra Östersjön är utsatta för kan inte nog understrykas.
De väsentligaste motiven för att snabbt säkerställa den marina forskningen
vid Lunds universitet är:
1. Hög vetenskaplig standard dokumenterad genom en betydande produktion
av doktorsavhandlingar inom ämnet marinbotanik under det senaste
decenniet. Här är man ledande i landet. Den marina forskningen vid
Lunds universitet har högt internationellt anseende, vilket bl a framgår av
att man fått uppdrag att anordna ett antal prestigefyllda internationella
kongresser.
2. Marinekologisk forskning är beroende av fältstudier. Gångtiden för
forskningsbåtar från Göteborg respektive Stockholm till den skånska sydkusten
beräknas till 24 respektive 48 timmar. Detta kommer helt uppenbart
att leda till att den marinekologiska bevakningen vid Skånekusten kommer
att gravt eftersättas.
3. Havsmiljön runt Skåne ligger i ett mycket hårt belastat område, dels på
grund av den skånska näringsstrukturen, dels till följd av att den hårda
belastningen från tätbefolkade områden på kontinenten samt på grund av
framför allt Polens och DDR:s svaga ekonomiska ställning med föråldrade
och starkt förorenande produktionsapparater som följd.
4. Den marinbotaniska enhetens i Lund betydelse för länsstyrelserna i
Skåne och Halland samt för de skånska kommunerna och näringslivet i
regionen vad gäller miljöarbetet är betydande.
5. De framtida kraven på utbildade marinbiologer kommer att öka. Det
är viktigt att ta vara på den utbildningskompetens som finns vid Lunds
universitet.
Förståelsen för de nu berörda problemen finns hos ansvariga statsråd och
myndigheter. Däremot tycks insikten om att positiva beslut för verksamheten
vid Lunds universitet hastar. Av denna anledning bör redan för
budgetåret 1989/90 avsättas 2 miljoner kronor för den marinekologiska
forskningen vid Lunds universitet samtidigt som beloppet B 2. Miljövårdsinformation
kan reduceras med 2 miljoner kronor.
Stabiliteten och långsiktigheten i den marinekologiska verksamheten vid
Lunds universitet fordrar att högre tjänster som labora tor/professor inrättas.
Mot. 1988/89
Ub632
8
Hemställan
Med hänvisning av vad som ovan anförts hemställs
1. att riksdagen tillför den marinekologiska verksamheten vid
Lunds universitet 2 milj.kr. att användas i enlighet med vad som
anförts i motionen ovan,
2. att riksdagen begär att regeringen snarast framlägger förslag om
inrättande av högre tjänster vid marinekologiska enheten vid Lunds
universitet i enlighet med vad i motionen anförs.
Stockholm den 22 januari 1989
Margit Gennser (m) Rune Rydén (m)
Mot. 1988/89
Ub632
9