Motion till riksdagen
1988/89:Ub630

av Rune Rydén och tredje vice talman
Bertil Fiskesjö (m, c)

Den biotekniska forskningen vid Lunds universitet

Vi delar regeringens inställning till betydelsen av bioteknik. Enligt vår
mening fordras dock kraftfullare satsningar än de regeringen föreslår. Speciellt
viktigt anser vi det vara att riksdagen ställer sig positiv till genomförande
av planerna på ytterligare uppbyggnad av cell- och molekylärbiologisk
forskning och utbildning vid universitetet i Lund. Den biotekniska forskningen
i Lund måste få möjlighet att utvecklas på villkor som inte står dem i
Göteborg, Stockholm, Uppsala eller Umeå efter.

Vid universitetet i Lund pågår en samordnad uppbyggnad av forskningsoch
utbildningsverksamhet inom cell- och molekylärbiologi som griper över
tre fakulteter, den matematisk-naturvetenskapliga, den medicinska och den
tekniska med tonvikten lagd vid de två första fakulteterna. Genom bredden
i den forskning och utbildning som bedrivs i Lund finns det mycket god
anknytning till såväl mera tillämpad bioteknisk och livsmedelsteknisk verksamhet
som tillämpad medicinsk forskning, liksom också till annan grundforskning
inom kemi och biologi. Den synkrotronljuskälla som finns vid
MAX-laboratoriet i Lund är ett för Norden unikt instrument, som också är
av intresse för molekylär- och cellbiologi.

Intresset från bioteknikindustrier i regionen för dessa satsningar är stort
och dokumenterat. Detta gäller såväl företagen inom livsmedels- och växtförädlingsbranschen
(Alfa Laval, Provendor) som kemisk industri (Perstorp
AB) och läkemedelsindustrin (t.ex. Leo). Vi bedömer därför verksamheten
i Lund vara av väsentlig regional betydelse för hela södra Sverige.

De matematisk-naturvetenskapliga och medicinska fakulteterna har genom
omprioriteringar nyinriktat flera professorstjänster mot olika grenar av
cell- och molekylärbiologi. Flera framstående forskare har nyrekryterats
under de senaste åren - bl.a. från utlandet - och fler har anmält intresse av
att få komma till Lund om blott deras krav på resurser kan tillgodoses.

Universitetet framhåller att ytterligare några topptjänster behövs. Forskningspropositionen
tog upp omvandlingen av en nu befintlig professur i
organisk kemi inom matematik-naturvetenskapliga fakulteten till växtbiokemi,
ett centralt område för satsningen i Lund, men gav inga medel till
denna verksamhet. Vad universitetet nu prioriterar högt inom cell- och
molekylärbiologisk forskning är medel för ytterligare basresurser.

Också lokalfrågan för den molekylär- och cellbiologiska verksamheten i
Lund måste få en tillfredsställande lösning. Modem cell- och molekylärbiologisk
forskning ställer stora krav på specialanpassade lokaler. Knut och
Alice Wallenbergs stiftelse har visat sin uppskattning och sitt förtroende för
forskningen i Lund genom att bevilja 30 miljoner kronor för utvidgning av
universitetets nuvarande Wallenberg-laboratorium. Igångsättning av det

1* Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr Ub629-633

projektet har redan skett. I universitetets planering är detta projekt intimt
förknippat med, och ett komplement till en om- och tillbyggnad av genetiska
institutionen för molekylärgenetisk forskning. Båda projekten är centrala
och oundgängliga för att tillfredsställa kraven på avancerade lokaler.
Genom en samplanering av de båda projekten ges möjlighet att med maximal
effekt utnyttja insatta medel. Ytterligare fördröjning av den utlovade
om- och tillbyggnaden av genetiska institutionen innebär därför såväl ökade
kostnader som problem.

Regeringen bör därför i arbetet med den forskningspolitiska propositionen
anslå ytterligare basresurser till bioteknisk forskning, särskilt cell- och
molekylärbiologi, vid de matematiska, naturvetenskapliga och medicinska
fakulteterna vid Lunds universitet. Då medel bör beviljas för om- och
tillbyggnaden av genetiska institutionen vid universitetet i Lund enligt förslaget
från UHÄ och KBS.

Begärda medel bör finansieras genom omprioriteringar inom huvudtiteln.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den biotekniska forskningen i Lund.

Stockholm den 24 januari 1989

Rune Rydén (m) Bertil Fiskesjö (c)

Mot. 1988/89
Ub630

4