Motion till riksdagen

1988/89:Ub598

av Per-Ola Eriksson och Britta Bjelle (c, fp)

En marinbiologisk forskningsstation på Seskarö

Miljöproblemen i haven har på ett dramatiskt sätt klargjort hur nödvändigt
det är med åtgärder för att skapa en bättre havsmiljö. Föroreningarna i haven
med dess svåra följder på djur, fisk och växter motiverar åtgärder av olika
slag.

Förutom behovet av omedelbara reningsåtgärder föreligger det stora
behov av forskning inom det marina området. Det har inte minst den senaste
sommarens miljökatastrof i västerhavet visat. Därför är det otillfredsställande
att regeringen inte agerar med större beslutsamhet och framlägger
konkreta åtgärdsförslag för att främja miljöforskningen i havsområden.

Bottenviken är ett mycket känsligt havsområde på grund av de många ståloch
skogsindustrier som finns längs kusten. De senaste åren mycket
uppmärksammade utsläpp från en del av dessa industrier har ökat miljömedvetandet
hos allmänheten. Förslag om olika åtgärder har framförts från en
rad olika organisationer t.ex. miljöorganisationer, fackliga och politiska
organisationer samt lokala och regionala myndigheter.

Olika forskare har kunnat påvisa hur miljöskadorna i haven är svårare att
reparera i områden med kallt klimat än i i delar av världen där det råder ett
varmare och mer tropiskt klimat. Mot denna bakgrund kan föroreningen i
Bottenviken leda till mycket allvarliga skador med fiskdöd, säldöd och
angrepp på växtligheten.

Kunskaperna om förändringarna av havsmiljön i Bottenviken till följd av
utsläpp från industrier, trafik, reningsverk och andra anläggningar är, enligt
vår mening, mycket begränsade, likaså om de effekter på havsmiljön som
följer av det moderna skogsbruket med stora kalavverkningar, vilket bl.a.
bidragit till allvarliga översvämningar i en del av de älvar som mynnar ut i
Bottenviken. Sambandet mellan markanvändning och försurning behöver
närmare klargöras. Det finns därför anledning att genom ökade insatser
inom forskningen skapa bättre kunskap för att därigenom få kompetens att
vidta positiva miljöåtgärder.

För att skapa ökad klarhet om havsmiljöns förändring i Bottenviken bör en
särskild marinbiologisk forskningsstation uppföras, förslagsvis i Seskarö. En
forskningsstation, lokaliserad till de norra delar av Bottenviken, skulle också
kunna bli ett bra komplement till det arbete som gränsälvskommissionen
utför inom miljöområdet. Kommissionen är idag för sitt arbete hänvisad till
den kompetens och kunskap om havsmiljön som redovisas från andra
forskningsorgan belägna i helt annorlunda klimatzoner. Eftersom betingelserna
i Bottenviken avviker så kraftigt från andra havsområden är det inte

säkert att forskningsresultat på annat håll i t.ex. Norden är giltiga för detta
havsområde.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
marinbiologisk forskningsstation i Seskarö.

Stockholm den 24 januari 1989

Mot. 1988/89
Ub598

Per-Ola Eriksson (c)

Britta B jelte (fp)