Motion till riksdagen
1988/89 :Ub596

av Arne Mellqvist m.fl. (s)

Professur i turism vid högskolan i Falun/Borlänge

Grundutbildningen på högskolenivå inom turismområdet äger rum vid
högskolorna i Falun/Borlänge, Kalmar och Östersund. (Turismlinjen 80 p,
en allmän utbildningslinje med möjlighet till påbyggnadsutbildning vid
högskolan i Falun/Borlänge.)

Någon etablerad forskning på turismområdet äger f.n. inte rum vid
universiteten, vilket troligen hänger samman med att man saknar grundutbildning
på området, vartill kommer den integrerade karaktär som präglar
utbildningen, med inslag från flera olika ämnesdiscipliner.

För de tre nämnda nya högskolorna är turismutbildningen ett profilområde
med stor betydelse, och det är angeläget att grundutbildningen där kan
kompletteras med kontinuerlig forskning och kunskapsutveckling. UHÄrapport
1987:13 ”De nya högskolorna - en utbyggnadsplan” framhåller
behovet av att varje högskoleenhet har ”ett visst profilutbud (specialområden
med nationell räckvidd och rekrytering)” och att man bör ”ta till vara och
utveckla också de nya högskolornas FoU-potential”.

De tre högskolorna med turismutbildning har ett väl etablerat samarbete,
vilket sammantaget kan konstituera ett problemmedvetet nätverk av lärare/
forskare. Turismnäringen har därtill i Dalarna och Jämtland liksom Kalmar/
Öland en ökande regionalpolitisk betydelse och bidrar - inte minst i Dalarna
- till regionens utveckling och attraktionskraft. Vid högskolan i Falun/
Borlänge har fil dr Magnus Bohlin, högskolelektor på turismlinjen, nyligen
avslutat ett forskningsprojekt som visar att turismen i Siljansbygden (Mora,
Orsa, Leksand och Rättvik) genererar på årsbasis 1 500 arbetstillfällen. För
hela Kopparbergs län skulle man kunna göra antagandet att det rör sig om
4 500 - 5 000 årsarbeten. Dessa tal avser enbart personer som direkt får sin
utkomst via turismen. Skulle man därutöver lägga till dem som får arbete via
indirekta effekter av turismen ökas denna länssiffra avsevärt. Det är alltså
fråga om en för Dalarna mycket betydelsefull näringsgren.

Samtidigt bör det sägas att turismnäringen ingalunda är problemfri. Inom
boendeanläggningarna brottas man med ett i jämförelse med t.ex. industrin
påfallande lågt kapacitetsutnyttjande. Därav följer att lönsamheten överlag
inte är särskilt god och att möjligheterna att investera inför framtiden inte är
särskilt goda. Ett annat problem är att kunskapsnivån i turistföretag inte
alltid är så hög som man kunde önska. Den påbörjade forskningen om
”turistekonomiska nyckeltal” vid högskolan i Falun/Borlänge är av stort
intresse för branschen inför den förändringsberedskap som är nödvändig
inom turismnäringen.

Önskvärt vore att man, mot bakgrunden av vad som här anförts, inrättar
en extra professur i turism med tjänstgöring vid högskolan i Falun/Borlänge,
även om professuren av formella skäl tills vidare måste vara knuten till
Uppsala universitet. Ett nätverk av kontakter med forskare inom turismområdet
vid högskolorna i Östersund och Kalmar bör också ses som angeläget.
Detta kan även anses vara genomförbart, då högskolan i Falun/Borlänge och
Sveriges Turistråd nyligen initierat ett projekt med syfte att bygga upp en
nordisk databas för litteratur inom turismområdet. Projektet drivs i samråd
med övriga turismutbildare i Norden.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättandet av en extra professur i turism vid
högskolan i Falun/Borlänge.

Stockholm den 24januari 1989

Arne Mellqvist (s)

Bengt-Ola Ryttar (s)

Ove Karlsson (s)

Iréne Vestlund (s)
Leo Persson (s)

Mot. 1988/89
Ub596

7