Motion till riksdagen
1988/89: Ub593
Av Olle Östrand m. fl. (s)
Lantmätarutbildning i Gävle
Lantmäteriverket bedömer att efterfrågan på lantmäteriets tjänster och
produkter totalt sett kommer att öka. Särskilt gäller detta tjänster som
bygger på användning av avancerad teknisk utrustning eller i övrigt på
specialkompetens inom områdena landskapsinformation, fastighetsinformation,
fastighetsrätt och fastighetsekonomi. Lantmäteriet har utrett hur
lantmäteriverksamheten kommer att förändras under 1990-talet och vad
förändringarna innebär för kompetensbehovet. Analysen visar ett behov
av en genomsnittlig årlig rekrytering av 50—70 lantmätare. Även om en
del av detta behov måste tillgodoses genom internutbildning, och i viss
mån även av andra akademiker, kvarstår att behovet av lantmätare under
1990-talet kommer att vara omfattande.
Antalet antagna elever på lantmäterilinjen vid KTH är 90 fr. o. m. höstterminen
1985. Erfarenheten visar dock att antalet examinerade elever
varit högst ca 55, d.v.s. 15 — 20 elever färre än vad som antagits under ett
år. Till detta kommer att den geografiska spridningen på eleverna under
senare år har varit helt otillfredsställande. Stockholm med omgivningar är
hemort för majoriteten av elever. Det har visat sig svårt att rekrytera dessa
elever till landsorten. För lantmäteriet — med kontor på 120 platser över
hela landet — har detta blivit ett allvarligt problem.
Mot bakgrund av prognosen bedömer LMV att antalet elever måste ökas
för att samhällets behov av lantmätare skall kunna tillgodoses.
Ett sätt att komma till rätta med detta problem är enligt LMV att den
nödvändiga ökningen av antalet intagna elever (från 90 till 120) förläggs
till Gävle, men administreras av KTH i samarbete med högskolan Gävle/
Sandviken. Påtagliga fördelar med en sådan lösning är enligt LMV att det i
Gävle finns en god forsknings- och utvecklingsmiljö när det gäller lantmäteri
och annat samhällsbyggande genom lokaliseringen på 1970-talet till
Gävle av LMV, centralnämnden för fastighetsdata (CFD) och statens
institut för byggnadsforskning (SIB).
Som en röd tråd i olika bedömningar för K-samhället — där K står för
kunskap, kreativitet, kommunikation, kultur — framhålls betydelsen av
utbildning och forskning. I Gävle har detta tagit sig uttryck på olika sätt.
Tillsammans sysselsätter LMV, CFD och SIB mer än 1000 personer
med kvalificerat kunskapsarbete. Forsknings- och utvecklingssatsningarna
vid dessa myndigheter är snart uppe i 100 miljoner kr per år av verkens
samlade omsättning på närmare en miljard kronor.
De tre myndigheterna samverkar redan i dag med högskolan Gävle/
Sandviken och andra intressenter för utbildning inom fastighetsförvalt
ning, kartografi m. m. Ett program för fastighetsekonomisk forskning har
startat vid högskolan.
Ett annat exempel på samverkan är strävan att sammanföra olika resurser
för profilering av Gävle som ”Samhällsbyggarstaden”. Samhällsbygg
gandet i vid bemärkelse har funnit sin koppling till Gävle, inte minst via
konferenser, seminarier och olika kurser som under bostadsmässeåret
1988 samlade mer än 2000 deltagare från hela landet. Inom ramen för
samarbetsprojektet Gävle Samhällsbyggarstaden förbereds fortsatta insatser,
bl. a. vidareutbildning inom samhällsplanerinsområdet. Ett samarbete
förutsätts bli etablerat även med andra institutioner och organisationer
utanför Gävle, vilka har eller planerar forsknings- och utbildningsprogram
inom samhällsbyggnadssektom.
I projektet Gävle Samhällsbyggarstaden ingår de tre verken, länsstyrelsen,
högskolan och Gävle kommun.
Det som talar för Gävle som lämplig ort för lantmätarutbildning och
annan samhällsbyggarutbildning är i korthet bl. a. följande:
— att kombinationen högskola och flera etablerade samhällsbyggarinstitutioner
är tydlig
— att forskningsanknytningen inom kunskapsområdet håller på att etableras
genom statsmakternas beslut att inrätta åtta nya professurer vid
statens institut för byggnadsforskning
— att många praktiker — och teoretiker — från olika arbetsområden inom
samhällsbyggandet (t. ex. fastighets- och kommunalteknik, bygg- och
bostadssektorerna) finns på plats (SIB, LMV, CFD, kommunen, länsstyrelsen,
landstinget, konsultbolag m. fl.)
— att ett stort intresse har visats från olika parter, t. ex. genom etableringen
av projektet Gävle Samhällsbyggarstaden
— att tänkbara ”värdorganisationer” eller medlemmar i en organisering
av högre utbildning visat positivt intresse
— att den samlade kompetensprofilen kan komplettera hittills kända utbildningar
— att det geografiska läget i förhållande till ”marknaden” är fördelaktigt
— att redan det ”ortsinterna” utbildningsbehovet är stort
— att närmiljöförutsättningarna är goda (inkvarteringsmöjligheter, undervisningslokaler,
kommunikationer, fritid, kultur etc.)
Grundförutsättningarna för en etablering i Gävle av lantmätarutbildning
är som framgått ovan mycket gynnsamma. Mycket talar för att i
Gävle kan etableras en utbildning med profilering i första hand mot de
kompetensområden som är företrädda på orten och i regionen och där
kanaler mot andra institutioner, högskolor m. fl. är upparbetade.
En satsning i Gävle på högre utbildning inom samhällsbyggnadsområdet
skulle innebära en geografisk omfördelning av statliga arbetstillfällen från
Stockholm och ligga i linje med principen att i första hand komplettera
tidigare berörda statliga omlokaliseringsorter med verksamhet som är
lämplig med tanke på strukturen i orten. En samhällsbyggarutbildning i
Gävle skulle även dels ge högskolan en egen profil i förhållande till andra
universitet och högskolor, dels stärka arbetsmarknaden och dels utgöra ett
effektivt bidrag till regionalpolitiken i en redan hårt pressad region.
Mot. 1988/89
Ub593
14
Hemställan
Med hänvisning till det ovan anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att utöka antalet intagningsplatser vad gäller
lantmätarutbildning med förläggning till Gävle.
Stockholm den 24 januari 1989
Olle Östrand (s)
Iris Mårtensson (s) Axel Andersson (s)
Sigrid Bolkéus (s) Karl Hagström (s)
Mot. 1988/89
Ub593
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989