Motion till riksdagen
1988/89:Ub582

avStigAlemyrm.fi.

Forskning vid högskolan i Kalmar

Vid starten av de regionala högskolorna kom en viss andel forskarutbildade
lärare att ingå i lärarstaben. En del av dessa bedrev forskning innan de
flyttade till den regionala högskolan. För många var det då naturligt att ta
med sig forskningsuppgiften till den nya miljön. På så sätt kom forskning att
bedrivas vid de regionala högskolorna redan från starten. Och forskningen
visade sig vara viktig för de regionala högskolorna. Det var ju framför allt den
som skilde högskoleutbildningen från gymnasieskolans utbildning.

Man kan systematisera forskningens betydelse för den regionala högskolan
på följande sätt:

- kvalitet i undervisningen.

Forskningskontakten möjliggör att högskolans lärare undervisar om ett
relevant stoff och att undervisningen sker på ett probleminriktat sätt, ett sätt
som utvecklar elevernas förmåga till kritisk granskning och som ger dem ett
vetenskapligt förhållningssätt.

- forskning kring regionala problem.

Forskningsproblem som är viktiga för just den region där den regionala
högskolan ligger kan behandlas. Om forskning bedrivs enbart vid universiteten
hade kanske dessa problem inte alls blivit föremål för forskning.

- forskning skapar resurser och kunnande.

En livaktig forskning blir samtidigt en bas för att utföra uppdrag. Både
personellt, utrustningsmässigt och kunskapsmässigt står den regionala
högskolan bättre rustad med pågående forskning än utan.

- stimulerande arbetsmiljö.

Forskning vid de regionala högskolorna ger möjligheten att tillskapa
tjänster som innefattar en för läraren lämplig fördelning mellan undervisning,
forskning, uppdrag och utvecklingsarbete rörande utbildning. Detta
underlättar rekryteringen av lärare till de regionala högskolorna. Vidare
bidrar det till att läraren mera kan hålla sig till sitt expertområde inom
undervisningen.

Detta var fyra viktiga skäl (förutom då forskningsresultatens betydelse i
sig) för att forskning bör bedrivas och utökas vid de regionala högskolorna.
En strävan att utveckla forskningen finns också i dag vid de olika regionala
högskolorna. Vid högskolan i Kalmar har t.ex. ett forskningsprogram
utformats.

I detta program är kungsordet samordning - samordning med hjälp av
forskargrupper för att åstadkomma forskarklimat och resurser i form av
utrustning och lokaler. Alla de olika insatserna som görs inom forskningen

vid högskolan i Kalmar bör ses i forskningsprogrammets perspektiv även om
pengarna för verksamheten kan komma från många olika håll. Detta bör inte
utesluta viss forskning utanför forskargruppernas verksamhet. Det kan t.ex.
vara typiska ”ensamforskare” inom områden som inte är särskilt utrustningskrävande.

I dag finns fem olika forskargrupper vid högskolan i Kalmar med följande
inriktning:

- Bioanalys - bioteknik

- Kustekologi - miljökemi

- Verkstadsteknik med inriktning mot dator- och robotteknik

- Datapedagogik

- Turism

Det största enskilda projektet är ”Kustvattenprojektet” som har till mål
att utveckla ett miljökontrollprogram för kustvatten.

Ytterligare åtgärder som kan stärka utvecklingen av en slagkraftig
forskning vid de regionala högskolorna är:

- Förstärkning av de s.k. FOMI-medlen, som i dag används för kontaktverksamhet
mellan den regionala högskolan och institutioner med fasta
forskningsresurser, näringsliv och samhället, och för att bygga upp en
basorganisation för forskning.

- Tillskapande av doktorandstipendier. Dessa skall sedan användas för att
finansiera forskarutbildning för den regionala högskolans yngre lärare vid
institutioner med fasta forskningsresurser.

- Inrättande av fasta forskningsresurser. Detta bör göras selektivt på så sätt
att resurserna knyts till internationellt gångbara forskargrupper vid de
regionala högskolorna. Högskolorna måste då visa upp sin forskningskapacitet
innan de reguljära resurserna ställs till förfogande, vilket torde
vara en garant för en högtstående forskarutbildning även vid de regionala
högskolorna. Exempel på en forskargrupp som närmar sig detta läge är
forskargruppen i kustekologi vid högskolan i Kalmar. Gruppen består i
dag av tio personer under ledning av professor Ann-Mari Jansson,
Askölaboratoriet, Stockholms Universitet.

Sammanlagt förordar vi att ytterligare medel ställs till förfogande för att
stimulera forskning vid högskolan i Kalmar, att utbyggnaden av fasta
forskningsresurser sker successivt via internationellt bärkraftiga forskargrupper
och att man underlättar för yngre lärare att genomgå forskarutbildning
genom inrättande av doktorandstipendier knutna till högskolan i
Kalmar, men avsedda att användas vid institutioner med fasta forskningsresurser.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av resurser till forskning vid högskolan i
Kalmar.

Mot. 1988/89

Ub582

6

Stockholm den 24 januari 1989

Stig Alemyr (s)

Birger Rosqvist (s)

Arne Andersson (s)
i Gamleby

Mot. 1988/89

Ub582

Lena Öhrsvik (s)

Bengt Kronblad (s)