Motion till riksdagen
1988/89:Ub536

av Birger Andersson (c)

Civilingenjörsutbildning vid högskolan i Eskilstuna/
Västerås

Västmanland tillhör ett av landets mest industrialiserade områden. Samtidigt
har regionen den lägsta relativa andelen av teknisk högskoleutbildning.
I Västmanland och Södermanland, underlaget för högskolan Eskilstuna/Västerås,
uppgår antalet industrisysselsatta till ca 65 000; Stockholms län
har ca 90 000. Detta skall jämföras med antalet årsstudieplatser vid tekniska
högskoleutbildningar. Stockholm har ca 6 000 årsstudieplatser, medan Eskilstuna/Västerås
har ca 500.

Västmanland har haft en negativ befolkningsutveckling i många år. Under
åren 1980—1987 var den sammanlagda befolkningsminskningen ca
5 000. Länet uppvisar fortfarande en nettoutflyttning, som beror på arbetsoch
utbildningsskäl. Eftersom fullständig teknisk högskoleutbildning saknas
i hemlänet, söker sig många ungdomar till orter med civilingenjörsutbildning.
Efter avklarade studier blir de ofta kvar på studieorten.

För industrilänet Västmanland innebär detta att nödvändig rekrytering av
högutbildade tekniker försvåras. Därför måste åtgärder skyndsamt vidtas
för att, dels de västmanländska ungdomarna skall ges möjlighet att studera
på ”hemmaplan”, dels underlätta industrins rekrytering av civilingenjörer.

I Västmanland finns många högteknologiska företag, t.ex. ABB, Seco
Tool AB, Kanthal AB och FFV. Dessa företag har stort behov av högt
kvalificerade tekniker. Företagen har byggt upp förnämliga forsknings- och
utvecklingsresurser inom sina speciella ämnesområden.

Enligt bl.a. IVA och SIND kommer behovet av civilingenjörer att ytterligare
öka. Därför är en kvantitativ ökning av den tekniska högskoleutbildningen
både angelägen och berättigad.

En lämplig lokalisering för civilingenjörsutbildning är Västerås. Som
tidigare framhållits fordras för att behålla ungdomar i regionen, tillgång till
kvalificerad utbildning. För att kunna behålla och utveckla näringslivet
fordras bl.a. välutbildad arbetskraft. Att på nära håll ha tillgång till såväl
kvalificerad utbildning som FoU är ett överlevnadsvillkor för många industrier
och kommuner i regionen Mälardalen/ Bergslagen.

Utifrån den vetenskapliga kompetens och de materiella resurser som
finns inom näringsliv och offentlig verksamhet (t.ex. ABB, Seco Tool AB,
Kanthal AB och FFV) i länet kan således forskningsresurser snabbt byggas
upp för att utnyttjas i civilingenjörs- och forskarutbildningen. Genom ett
samarbete med högteknologiska företag i regionen ges möjlighet, dels att i
praktisk tillämpning överföra forskningsresultat som en högskoleverksamhet
resulterar i, dels att inom högskolan bearbeta problem som är aktuella
för industrin och för andra verksamheter och som är angelägna att lösa.

Civilingenjörsutbildning

Blivande civilingenjörer som studerar på elektroniklinjen kan läsa de två
första årskurserna i Västerås. Utbildningen är utlokaliserad från Stockholm
och sker på uppdrag av KTH. Efter två år i Västerås måste de studerande
flytta till Stockholm för att där fortsätta studierna ytterligare 2,5 år innan de
är klara med sin utbildning. De studerande bör ges möjligheter att studera
till färdiga civilingenjörer i Västerås, genom att en fullständig elektroniklinje
(180 p) förläggs till Västerås.

En utredningsgrupp i Västerås har arbetat fram förslag på en ny civilingenjörsutbildning
med inriktningen processteknik. Utbildningen kan enligt
förslaget läggas upp under de två första åren med ett innehåll som till
stora delar liknar grundutbildningen på elektroniklinjen. Härigenom kan
väsentliga kostnadsfördelar erhållas. För de avslutande åren måste det bli
en profilerad kursuppläggning även om många moduler, enligt utredningsgruppen,
finns att hämta från dagens linjer, t.ex. kemi, fysik, materialteknik,
styr- och reglerteknik och elektronik. Med rätt uppläggning kan man
förvänta sig att utexaminerade civilingenjörer från processtekniklinjen blir
eftertraktade, inte bara i sitt specialfack, utan inom ett brett område.

Det inom högskolans närregion verksamma näringslivet kommer att kunna
erbjuda samarbetsmöjligheter inom olika forskningsområden. För den
nya linjen, processteknik, kan forskningsområden som industriella värmeprocesser,
tillämpad processtyrning och reglering samt ytors fysikaliska och
kemiska egenskaper vara av väsentlig betydelse för teknikutvecklingen
inom industrin i Mälardalen/Bergslagen.

Lokala förutsättningar

Näringslivet i regionen har visat beredvillighet till samverkan avseende
forskningskompetens och forskningsresurser. Västerås kommun och regionen
bör kunna ta ett ökat ansvar för lokaler och utrustning.

Dessutom har högskolan i Västerås för sin verksamhet tillgång till olika
samverkande resurser:

CAE-Institutet är ett centrum för utbildning och utveckling i Computer
Aided Engineering (datorstödd ingenjörskonst). Institutet ingår i Högskolans
organisation, men har självständigt budgetansvar.

• Institutet för Data och Elektronik, IDE, bedriver kurser, seminarier och
utvecklingsarbete inom det datatekniska området. Ingår som en del av
högskolans organisation, men har självständigt budgetansvar.

• FMS-Center, utrustning och kompetens för utbildning i datorstödd verkstadsteknik.
Aktiebolag med Västerås kommun, ABB och SMT som
ägare.

• Flygteknikcentrum Hässiö, utrustning och kompetens för utbildning i
flygtekniskt underhåll etc. Ägs och drivs av Västerås kommun.

Mot. 1988/89
Ub536

7

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en civilingenjörsutbildning
- elektroniklinjen (180 p) - vid högskolan Eskilstuna/
Västerås förlagd till Västerås,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en ny civilingenjörslinje
- processteknik - samt att den nya linjen inrättas vid högskolan
Eskilstuna/Västerås förlagd till Västerås.

Stockholm den 19 januari 1989

Birger Andersson (c)

Mot. 1988/89
Ub536

8