Motion till riksdagen
1988/89:Ub535

av Lars Emestam och Britta Bjelle (båda fp)
Högskoleutbildningen i miljövård

Miljövården har idag accepterats sorn en väsentlig och nödvändig del av det
moderna industrisamhället. Tekniken spelar i detta sammanhang en viktig
roll: god yttre miljö i ett industrisamhälle kräver en miljöriktig utformning
av den industriella verksamheten och det är teknikerna som utformar den.

Detta gäller i synnerhet civilingenjören som ofta deltar i beslut om industriell
verksamhets tillblivelse och utformning. Civilingenjören måste därför
vara medveten om miljöaspekternas betydelse i det industriella samhället.
Förutsättningarna för denna medvetenhet är idag dålig: utbildningen i miljövård
vid rikets tekniska högskolor är rudimentär och dess kvalitet blir
lidande av att miljövårdsämnet dels har små resurser för ämnesmässig
utveckling, dels bristfällig forskningsanknytning. Det stora flertalet teknologer
genomgår idag civilingenjörsutbildningen utan att någon gång komma
i närmare kontakt med miljövårdsfrågor.

1 detta sammanhang kan påpekas att naturresurs- och miljökommittén i
sitt betänkande (SOU 1983:56) kraftigt poängterar behovet av undervisning
inom miljövårdsområdet i civilingenjörsutbildningen. Likartade synpunkter
rörande behov av utbildning i kemiska risker framförs av kemikommissionen
i Kunskap för kemikaliekontroll. Vidare har Ingenjörsvetenskapsakademiens
miljökommitté uppmärksammat behoven och diskuterade tänkbara
åtgärder vid ett heldagsseminarium om miljövårdsutbildningen vid de
tekniska högskolorna på IVA den 11 september 1984.

Utbildningsutskottet framhöll vid behandlingen av en motion med liknande
innehåll i betänkandet Ubu 1986/87:4 bl.a. följande:

Den 29 maj 1986 gav regeringen UHÄ i uppdrag att beakta behovet av att
miljövårdsfrågorna integreras i civilingenjörs- och naturvetarutbildningarna
i samband med att utbildningsplanerna förändras. Mot bakgrund av den
stora vikt miljöfrågorna har i dagens samhälle framhöll regeringen att det är
nödvändigt att t.ex. civilingenjörerna får kunskaper om miljöns betydelse
och teknikens möjligheter att främja samhällets utveckling så att miljöskador
undviks.

Utskottet kan således konstatera att miljövårdsfrågomas plats i utbildningarna
vid de tekniska högskolorna har uppmärksammats på flera sätt
under senare tid. Något särskilt uttalande från riksdagens sida bör mot
denna bakgrund inte vara nödvändigt för att utbildningen vid de tekniska
högskolorna skall få ett tillräckligt inslag av miljövårdsundervisning.

Enligt uppgifter som vi erhållit har UHÄ förra året till departementet
redovisat de förändringar av utbildningen som genomförts.

Det kan konstateras att dessa förändringar endast är marginella och
gäller huvudsakligen KTH och Chalmers. Övriga högskolor har inte fått

rimligt utrymme för förbättring av utbildningen i miljöfrågor. Även i de
först nämnda högskolorna är förändringarna otillräckliga. Det finns sålunda
ett behov av att riksdagen gör ett uttalande om att utbildningen i miljöfrågor
vid de tekniska högskolorna behöver förbättras.

Det kan dessutom konstateras att den direkt miljöinriktade utbildningen i
samhällsteknisk linje som bedrivs vid högskolan i Luleå är otillräcklig för att
täcka de behov som föreligger. Avfallshanteringen är ett av de stora miljökomplex
som kräver väl utbildad personal, och bristen på kompetenta
handläggare är betydande.

Den utbildning som bedrivs i den samhällstekniska linjen behöver förstärkas.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förbättring av utbildningen i miljövård vid de
tekniska högskolorna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förstärkning av den samhällstekniska linjen vid
högskolan i Luleå.

Stockholm den 19 januari 1989

Lars Ernestam (fp) Britta Bjelle (fp)

Mot. 1988/89
Ub535

5