Motion till riksdagen

1988/89:520

av Karin Falkmer (m)

En idrottshögskola i Stockholm

Sedan 1977 saknar Sverige en självständig idrottshögskola. Förutsättningarna
att på högskolenivå främja utveckling och forskning inom ämnet idrott har
därmed kraftigt försämrats.

Efter den omorganisation som 1977 genomfördes av universitet och
högskolor utgör Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm en lärarlinje
under Högskolan för lärarutbildning i Stockholm.

Den fysiologiska institutionen, som fortfarande är lokaliserad till GIH,
överfördes till Karolinska institutet (Kl). Därmed flyttades den fysiologiska
forskningsinstitution vars forskarinsatser gjort GIH.s namn känt och aktat i
stora delar av världen.

Genom att Sverige i dag saknar idrottshögskola försvåras samarbete och
utbyte med idrottshögskolor internationellt. GIH:s kunnande inom gymnastik
och idrottsutbildning har rönt uppskattning och berömmelse långt
utanför Sveriges gränser. Svensk idrottslärarutbildning har stått modell för
idrottslärarutbildning i flera andra länder. I övriga nordiska länder, liksom i
de flesta länder med utvecklat högskoleväsende, finns idrottshögskolor.

Idrott är ett stort ämne i ungdomsskolan. I samtliga årskurser i grundskolan
och gymnasieskolan är ämnet obligatoriskt. Varje elev har under sin 9 12-åriga
skolgång två till tre timmar i veckan. Idrott är också den fritidsaktivitet
som lockar i särklass flest barn och ungdomar till föreningsverksamhet.

Det är numera väl dokumenterat hur viktig den motoriska träningen och
utvecklingen är för barn och ungdomars fysiska utveckling. Detta gäller inte
minst förskolebarn för vilka en god motorik är av avgörande betydelse för en
positiv utveckling av bl.a. kroppsuppfattning, jagidentitet och skolresultat.

För barn med handikapp av olika slag är träning av den motoriska
färdigheten viktig såväl av fysiska som sociala skäl. Rörelseträning är ett
centralt moment i rehabiliteringen.

Idrottens preventiva friskvårdande karaktär och funktion har alltmer
kommit i förgrunden. Drygt 2 1/2 miljoner svenskar beräknas utöva någon
form av organiserad idrott under sin fritid. Många människor, som inte är
med i någon förening, bedriver fysisk aktivitet på egen hand.

Fysisk träning, idrott och friluftsliv blir allt viktigare för hälsosituationen i
vårt land. Belastningsskadorna har under senare år ökat i oroande takt.
Rörelseorganens sjukdomar kostade 1987 22 miljarder kronor. En stor del av
befolkningen lider av ryggont eller andra ledbesvär. Inom sjukvården
används i ökande utsträckning fysisk aktivitet i rehabiliterande syfte.

Med den breda utformning och omfattning idrottslig verksamhet har finns

ett stort behov av utbildning, utveckling och forskning inom ämnet idrott.
Det behövs en "akademisk” och vetenskaplig miljö som genererar forskning
och utbildning på hög kvalitativ nivå till gagn för idrotten i alla dess delar.

Med ökad internationalisering blir möjligheter till utbyte av erfarenheter
och forskningsresultat mellan idrottshögskolor i vår omvärld alltmer betydelsefullt
för svensk idrott.

Sverige har i dag ingen självständig idrottshögskola. Omorganisationenen
1977 drabbade ämnet idrott. Som jämförelse kan nämnas att Konstfackskolan
och Musikhögskolan som ämnesinstitutioner för bild och musik behölls
som självständiga högskolor med lärarutbildningen anknuten till Högskolan
för lärarutbildning.

Sverige behöver en högskola som har till uppgift såväl att ge ett
variationsrikt utbud av utbildningar med idrottslig anknytning som att
utveckla och sprida kunskap om betydelsen av fysisk aktivitet som hälso- och
trivselfrämjande faktor.

Sverige behöver en idrottshögskola med idrottsforskning omfattande
grundforskning, tillämpad forskning och idrottslig ämnesutveckling.

Vid lokalisering av en idrottshögskola bör man bygga på resurser och
kompetens som redan finns.

GIH i Stockholm har i dag idrottslärarutbildning och landets högsta
idrottsledarutbildning. Den senare genomförs i nära samverkan med Sveriges
Riksidrottsförbunds s.k. specialförbund.

GIH i Stockholm har upparbetad forskningstradition med lokal och intim
samverkan med Institutionen för fysiologi III (Kl) med dess tre professurer i
fysiologi.

Landets enda arbetsfysiologiska institution är lokaliserad till GIH. Institutionen
för fysiologi III har bl.a. ett laboratorium för avancerad rörelseanalys
och samarbetar med Tekniska Högskolan i Stockholm.

GIH i Stockholm har landets hittills enda professur i idrottspedagogik.

Det nyinrättade Centret för idrottsforskning, som är en inrättning för Kl,
GIH och Stockholms universitet, är lokalt förlagt till GIH.

GIH har traditionellt ett väl fungerande internationellt kontaktnät och
högt anseende utomlands.

Högskolan för lärarutbildning i Stockholm kommer enligt ett förslag i årets
budgetproposition att flyttas till Östertälje. Den enda linje som inte flyttas
med är GIH. Även detta faktum är ett skäl för att nu återge GIH status som
självständig högskola.

Sveriges Riksidrottsförbund uttalade vid Riksidrottsmötet 1985 behovet
av en svensk idrottshögskola. En självständig idrottshögskola är en viktig
angelägenhet för idrott på alla nivåer.

Mot bakgrund av den tradition, den kompetens och de resurser som finns
vid GIH i Stockholm bör en svensk idrottshögskola förläggas till Stockholm.

Mot. 1988/89
Ub520

4

Hemställan Mot. 1988/89

Med hänvisning till vad ovan anförts hemställs Ub520

att riksdagen beslutar att inrätta en idrottshögskola förlagd till GIH
i Stockholm.

Stockholm den 16 januari 1989

Karin Falkmer (m)