Motion till riksdagen
1988/89:Ub517

av Lars-Erik Lövdén och Kurt Ove Johansson (båda

s)

Behörighetsgrunder för tjänst som högskolelektor

Vid genomförandet av den nya lärartjänstorganisationen infördes möjligheter
att inrätta tjänster som högskolelektorer inte endast med doktorsexamen
eller motsvarande kompetens, utan alternativt med krav på kompetens av
annat slag. Som exempel på sådan kompetens av annat slag angavs i
propositionen om den nya lärartjänstorganisationen meriter för konstnärligt
utvecklingsarbete.

Vid riksdagens behandling av propositionen anförde utbildningsutskottet
(UbU 1984/85:9) ”att det på vissa områden av högskolans utbildningar kan
komma i fråga annan utbildning och andra erfarenheter än de som följer av
doktorsexamen för att betraktas som behörig som högskolelektor”.

Denna möjlighet är emellertid i praktiken nästan obefintlig då UHÄ bl.a. i
”Normer för meritvärdering vid tillsättande av tjänster inom högskolan”
framhållit vikten av att kravet på doktorsexamen upprätthålls vid bl a
tillsättning av tjänst som högskolelektor. Denna princip torde också UHÄ
upprätthållit vid ställningstaganden i tjänstetillsättningsärenden.

Enligt vår mening är denna utveckling olycklig. Inom lärarutbildningen är
det av stor vikt att kunna tillgodose behovet av kompetens inom den
praktisk-pedagogiska utbildningen.

Den nya lärarutbildningen skall inriktas på lärarnas alla uppgifter i skolan.
Utbildningen skall organiseras så att ämnesstudier, praktik och pedagogik/
dialektik bildar en enhet. Elevens förutsättningar, erfarenheter och allsidiga
utveckling sätts i centrum för reformen. Med ett sådant synsätt måste också
andra inslag i lärarutbildningen än ämneskunskaper uttryckt i doktorsexamen
eller motsvarande hävdas.

Det bör således vara möjligt att tillsätta högskolelektorer med hög
kompetens inom den praktisk-pedagogiska utbildningen. Dessa lärare måste
ha kompetens av annat slag än doktorsexamen, nämligen pedagogisk
skicklighet visad genom lärarutbildning och undervisning i grundskolan.
Eftersom dessa lärare kommer att undervisa blivande grundskolelärare i
bl.a. metodik i samhällsorienterande ämnen, är ämnesbredden viktig. Det är
naturligt att man på en lärarhögskola också behöver högskolelektorer som
rekryteras främst p.g.a. pedagogiska skicklighet som lärare i grundskolan.
Då denna rekryteringsmöjlighet f.n. i praktiken är obefintlig, bör riksdagen
ge regeringen till känna att en sådan möjlighet bör finnas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behörighetsgrunderna för tjänst som högskolelektor.

Stockholm den 18 januari 1989

Lars-Erik Lövdén (s) Kurt Ove Johansson (s)

Mot. 1988/89
Ub517

12