Motion till riksdagen
1988/89 :Ub511

av Per-Ola Eriksson och Börje Hörnlund (båda c)
Regionalpolitisk forskning

Mot.

1988/89:

Ub511-518

En offensiv regionalpolitisk forskning är av stor betydelse för att kunna vinna
nya erfarenheter och kunskaper för det regionala utvecklingsarbetet.

Forskningens inriktning måste också stämma överens med de allmänna
välfärdsmålen.

Inom det regionalpolitiska forskningsområdet finns ett antal organ och
institutioner t.ex. CERUM vid Umeå universitet, ERU m.fl.

Den regionalpolitiska forskningen behöver, enligt vår uppfattning, förnyas
och intensifieras. Allt för mycket av dagens regionalpolitiska forskning är
inriktad på en tro att geografiska koncentrationer ute i olika län skapar
balans mellan regioner.

Den regionala problembilden är i dag väsentligt annorlunda än för drygt
tjugo år sedan då riksdagen beslutade om den första lokaliseringspolitiska
reformen.

Regionalpolitiken har utvecklats från 1960-talets omlokaliseringspolitik
till en politik inriktad på regional utveckling och utjämning. Åtgärderna
behöver dock intensifieras för att regional balans skall kunna uppnås.

De senaste årens starka koncentrationsutveckling har lett till kraftiga
obalanser mellan olika delar av landet, ineffektiv användning av uppbyggt
samhällskapital och kraftig miljöpåverkan.

Trots regionalpolitiska åtgärder av skilda slag upplever vi hur välfärdsutvecklingen
inte fördelas rättvist över hela landet. Allt för mycket av de
samlade resurserna kommer inte alla människor och regioner till del.

Fördelningen av statens bidrag till hushåll, företag och kommuner har stor
påverkan på den regionala utvecklingen. I den regionalpolitiska forskningen
har detta inte blivit föremål för några mer omfattande analyser och
åtgärdsförslag. Det gäller t.ex. statens stöd till barnomsorgen, som innebär
att de mest expansiva regionerna med hög sysselsättningsgrad, stark
skattekraft och en bra utbyggd kommunal barnomsorg får merparten av
statens stöd. Däremot får glesbygdsregioner med hög arbetslöshet, sämre
skattekraft och få platser i kommunal barnomsorg ett väsentligt lägre statligt
stöd.

Vi upplever att den regionalpolitiska forskningen i alltför hög grad är
inriktad på att analysera hur nya befolkningskoncentrationer på ett antal
ställen i landet skall kunna bli motvikt till de olika storstadsregionerna.

Forskningen blir därmed för strukturinriktad.

Även om det kan vara viktigt att skapa starka regionala centra innebär en
kraftig expansion i Luleå, Umeå, Sundsvall, Linköping m.fl. inte ett 1

1 Riksdagen 1988/89.3sami. Nr Ub511-518

långsiktigt bidrag till en mer decentraliserad samhällsstruktur. Alltför många
inom den regionalpolitiska forskningen tycks ha den föreställningen.

Den regionalpolitiska forskningen bör i stället belysa de faktorer som leder
till en ojämn ekonomisk fördelning mellan enskilda regioner, hushåll och
företag.

Den regionalpolitiska forskningen bör således inriktas på att belysa
sambanden mellan den ekonomiska politikens inriktning och den regionala
utvecklingen samt olika sektorers regionala påverkan.

Det behöver också närmare belysas vilka som är de drivande faktorerna
bakom ett samhälle med starka befolkningskoncentrationer och ett allt mer
koncentrerat ägande. Likaså vilka resurser som behöver frigöras för att
åstadkomma en bättre fördelning av de ekonomiska resurserna. Dessutom
bör kapitalströmmamas påverkan på den regionala utvecklingen noga
studeras.

För att stimulera till förnyelse av den regionalpolitiska forskningen anser vi
att en ny professur i regional ekonomi bör inrättas vid någon av de mindre
högskolorna inom skogslänen och få vida ekonomiska ramar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om inriktningen av den regionalpolitiska forskningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att inrätta en ny professur i regional ekonomi vid
en mindre högskola i skogslänen.

Stockholm den 13 januari 1989

Per Ola Eriksson (c) Börje Hörnlund (c)

Mot. 1988/89
Ub511

2