Motion till riksdagen
1988/89: Ub39
av Inger Schörling m. fl. (mp)
med anledning av prop. 1988/89:150 med förslag
till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret
1989/90, m.m. (kompletteringspropositionen)
1. Allmänt
Forskningssamarbete med EG upptar en väsentlig del i regeringens kompletteringsproposition.
Utöver äskanden under huvudtitlarna kommunikation,
utbildningjordbruk, industri samt miljö och energi så har statsrådet
Feldt inom statsrådsberedningen lämnat en översiktlig redogörelse för
det planerade forskningssamarbetet med vissa motiveringar.
Det finns inga starka skäl för regeringen att nu framlägga en proposition
i detta ärende. Dessa förslag borde antingen kunnat presenteras i samband
med årets statsverksproposition eller kunnat anstå till 1990 års proposition.
Miljöpartiet yrkar därför av formella skäl avslag på förslagen och
förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om forskningssamarbete
i 1990 års budgetproposition.
Detta yrkande är desto mera motiverat som regeringens förslag till
deltagande i olika forskningsprojekt enligt vår uppfattning är oacceptabelt
knapphändiga. Det är i många fall omöjligt att få en klar uppfattning om
vad de skilda projekten i realiteten innehåller.
Skulle trots detta vårt yrkande om avslag på kompletteringspropositionens
förslag om forskningssamarbete med EG (Bil. 2; Bilaga 5; Bilaga 7
D6, D28, D30, D31, D32; Bilaga 8 G4; Bilaga 11 F7; Bilaga 13 B4, B12) ej
bifallas, föreslår vi i andra hand följande:
Miljöpartiet de gröna ser positivt på forskningssamarbete med andra
länder och vill betona att samarbetet ej alltför ensidigt bör inriktas på EGländema,
utan regeringen bör sträva efter att etablera forskningssamarbete
och forskarutbyte med alla länder där sådant utbyte kan vara fruktbart.
Miljöpartiet de gröna vill betona att nästan hela det forskningssamarbete
med EG som presenteras i propositionen rör naturvetenskap, teknik och
ekonomi. Humanistisk forskning berörs endast i förbigående, och då gäller
det dessutom ett mindre anslag beträffande samhällsvetenskap på 160000
kr. Man kan ta detta som en ganska klar indikation på att det är teknokraterna
som styr forskningen inom EG. Regeringen föreslår nu en ökad
satsning på 33 miljoner inom teknisk-naturvetenskaplig forskning utöver
de cirka 100 miljoner som redan anslagits till EG-forskning.
Miljöpartiet vill med skärpa vända sig mot den alltför vanliga uppfattningen
att forskning skulle vara nödvändig för att lösa de stora problemen
på miljö-, naturresurs- och socialområdena i världen. Däremot kan forsk
ning säkert många gånger hjälpa till att lösa problemen på ett enklare sätt.
Det är som professor Erik Arrhenius i Världsbanken framhåller: ”Universitet
och andra vetenskapliga institutioner har redan tillräckliga kunskaper
för att lösa en oerhörd mängd aktuella problem. Vad vi behöver är vetenskapsentreprenörer
som letar upp dessa kunskaper och ser till att de
kommer till användning.” (Expressen 890508)
Miljöpartiet vill sålunda mana till försiktighet när det gäller forskningsinsatser.
För det första bör man komma ihåg att resurser till forskningen
alltid arbetas samman av människor i produktionen — industri, jordbruk,
kontor etc. — ofta under ansträngande arbetsförhållanden med låga löner.
Vidare bör man minnas att långt ifrån all forskning leder till för mänskligheten
positiva resultat. Man behöver bara nämna den forskning inom
atomfysiken som förde till kärnenergin i dess båda former: kärnvapen och
reaktorer. Detta innebär inte att man måste vara vare sig forskningsnegativ
eller teknikfientlig, men att man ständigt behöver ifrågasätta och prioritera
vilka insatser som är viktigast.
Vi vill också varna för den alltför populära metoden från vissa politikers
sida att kräva mera forskning när man vill undvika att vidta de inpopulära
åtgärder som man egentligen vet borde vidtagas.
När det gäller forskningssamarbete med EG vill vi erinra om att vi redan
tidigare yrkat att de 53 miljoner som avsatts för fusionsforskning i stället
borde satsas på forskning kring alternativ energi, natur- och resurshushållning
samt miljö- och hälsoskydd (motion Ub 824).
Beträffande föreliggande förslag till EG-samarbete på forskningsområdet
vill vi framhålla: miljöpartiet de gröna är visserligen motståndare till
en villkorslös anpassning till EG, men partiet är å andra sidan positivt till
internationellt samarbete med alla nationer, särskilt på det andliga området.
Miljöpartiet har därför ingen a priori negativ inställning till forskningssamarbete
med EG, men vill betona att Sverige bör vara lika öppet
för forskningssamarbete med andra delar av världen.
Föreliggande förslag behandlas departementsvis:
2. Kommunikationsdepartementet
Miljöpartiet har redan framfört sin skeptiska inställning när det gäller det
av bilindustrin dominerade Prometeus-projektet. Nu presenterar kommunikationsministern
ett nytt projekt kallat DRIVE. Om projektet verkligen
leder till ökad trafiksäkerhet och reducerar de negativa miljöeffekterna
från biltrafiken i Europa, så har miljöpartiet inget att erinra. Samtidigt vill
vi dock framhålla att landsvägstrafik både för människor och varor är
miljöskadlig och energislösande jämfört med tåg- och fartygstransporter.
Det gäller därför att bevaka att programmet också inrymmer aspekter på
hur biltrafiken kan minskas för att föra över trafiken till dessa transportmedel.
Dessutom bör man ta upp frågan om biltrafikens nackdelar kan
begränsas genom minskande transportvolymer i samband med ökande
lokal produktion. Med dessa reservationer tillstyrker vi projektanslaget på
1,5 milj. kr.
Mot. 1988/89
Ub39
17
3. Utbildningsdepartementet
3.1 Miljöpartiet har intet att erinra mot svenskt deltagande i SCIENCEprogrammet.
3.2 Betydligt mer skeptiska är vi mot COMETT-programmet. Det finns
en stor risk när det gäller forskningens frihet om man som departementschefen
begär ”att universitet och högskolor skall vara motorer i moderniseringen
av det europeiska näringslivet”. Vi yrkar avslag på förslaget att
satsa 5 miljoner på deltagande i COMETT.
3.3 Vi har inget att erinra mot förslaget till forskningssamarbete med
Spanien.
3.4 Vi har inget att erinra mot svenskt deltagande i SPES.
3.5 Vi har inte heller något att erinra mot förslaget om svenskt deltagande
i programmet ”Quality of life”.
3.6 Beträffande programmet ESPRIT vill miljöpartiet erinra om att vi
tidigare uttalat vår skepsis mot att satsa skattepengar på utvecklingen av
informationsteknologi. Det finns enligt vår mening inget skäl att satsa
statliga pengar på en utveckling som ändå går svindlande fort och där
företagen utan tvivel har gott om egna medel för forskningsarbete. Samma
argument torde gälla materialforskningsprojektet EURAM och modemiseringsprojektet
BRITE. Vi menar att det är onödigt och olämpligt att de
skilda staterna med statliga medel bedriver kapprustning på dessa områden.
4. Jordbruksdepartmentet
Även om miljöpartiet med viss skepsis betraktar den storskaliga livsmedelsindustrin
och befarar att projektet FLAIR i stor utsträckning kan
komma att styras av dess intressen, vill vi inte motsätta oss att svenska
forskare får tillfälle till viss medverkan och insyn, varför vi tillstyrker
anslaget på 1,5 milj. kr.
5. Industridepartementet
5.1 Ovannämnda program ESPRIT, EURAM och BRITE återkommer här
under tolfte huvudtiteln, men här är det frågan om rent industristöd, och
vi yrkar, med hänvisning till vad som tidigare anförts, avslag på det
föreslagna anslaget på 11,5 milj. kr.
5.2 Beträffande deltagande i FLAIR hänvisas till vad som ovan anförts.
5.3 Att Sverige deltar i BCR-programmet, som syftar till att standardisera
laboratoriernas mätmetoder inom ett antal samhällsområden, bör vara
enbart positivt, och vi har inget att erinra mot det föreslagna anslaget på
3,5 milj. kr.
Mot. 1988/89
Ub39
18
6. Miljö- och energidepartementet
6.1 Att miljövårdsarbetet skall ha hög prioritet är en självklarhet för
miljöpartiet, även om vi samtidigt vill betona vikten av att regering och
riksdag verkligen tillämpar den kunskap som redan finns. Anslaget till
miljövårdsprogrammet STEP tillstyrkes sålunda.
6.2 När det gäller forskning inom strålskyddsområdet har Sverige i dag
all anledning att öka kunskapen om strålningsrisker och möjligheterna att
skydda sig mot nukleär strålning, omgivet som landet och dess invånare är
av reaktorer både inom och utom landet. Detta blir särskilt aktuellt under
den awecklingstid för kärnkraften som förestår med rivning av kärnkraftverk,
förvaring av avfall etc. Samtidigt finns det, med kännedom om den
inom EG förhärskande positiva attityden till kärnkraften, stor risk att
forskningsprojekten kan komma att utnyttjas för kärnkraftspositiva intressen,
som önskar vetenskaplig legitimitet för fortsatt kämkraftanvändning.
Vi har erfarenhet av strålforskare som excellerar i jämförelser mellan
kärnenergigenererad strålning (typ Tjernobyl) och bakgrundsstrålning,
som ej kan undvikas i motsats till kärnenergins strålning. Man gör också
jämförelser mellan strålningens cancerrisker och cigarrettrökning utan att
notera hur mycket större möjlighet den enskilde har att undvika cigarrettrökningens
risker än den nukleära strålningen.
Oaktat detta bör det vara positivt att svenska forskare med stor integritet
får tillfälle att medverka till ökad kunskap på området, varför anslaget
tillstyrks.
Hemställan
Med stöd av vad vi ovan anfört hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till forskningssamarbete
med EG enligt kompletteringspropositionens bilaga 7 D6, D28,
D30, D31, D32,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag till forskningssamarbete
med EG enligt propositionen bil. 2 och bil. 11 anslaget F7,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag till forskningssamarbete
med EG enligt propositionen bil. 5,
4. att riksdagen, därest yrkande 1 ej bifalles, som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförs om forskningssamarbete
med EG och världen i övrigt,
5. att riksdagen, om yrkande 1 ej bifalles, beslutar
a. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs beträffande trafikprogrammet DRIVE,
b. att riksdagen avslår utbildningsdepartementets förslag att anslå
5000000 kr. till forskningsprogrammet COMETT,
Mot. 1988/89
Ub39
19
c. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs beträffande naturvetenskapliga forskningsrådets
medverkan i programmen ESPRIT, EURAM och BRITE,
d. att riksdagen avslår förslagen under tolfte huvudtiteln F7 att
satsa totalt 11,5 milj. kr. på industriforskningsprojekten ESPRIT,
EURAM och BRITE,
e. att riksdagen beslutar att anslå 3 500000 kr. under anslagsposten:
tolfte huvudtiteln F7 till svenskt deltagande i EG:s referensbyrå
BCR.
Stockholm den 10 maj 1989
Inger Schörling (mp)
Åsa Domeij (mp)
Lars Norberg (mp)
Claes Roxbergh (mp)
Eva Goés (mp)
Roy Ottosson (mp)
Mot. 1988/89
Ub39
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989
20