Motion till riksdagen
1988/89:Ub333

av Catarina Rönnung och Sylvia Pettersson (båda s)
Tillsättning av statliga tjänster ur
jämställdhetssynpunkt

Lagen om offentlig anställning utgår från att en arbetsgivare vid tjänstetillsättning
har att beakta kriterierna förtjänst och skicklighet. Riksdagen har
nyligen beslutat om en lagändring innebärande att skicklighet skall sättas
före förtjänst vid en meritvärdering. Anledning var att man skulle få en
mindre statisk ordning i den statliga befordringsgången. Duktiga människor
skulle ges möjlighet till ett snabbare avancemang och stanna kvar i offentlig
tjänst. Tanken bakom denna lagändring var god men har trots detta på
skolans område medfört mindre lyckade konsekvenser. Förtjänst innebär att
man samlat lång praktisk erfarenhet inom ett område, ”skicklighet” bedöms
huvudsakligen p.g.a. formell kompetens, exempelvis akademiska betyg. För
att vara en bra skolledare krävs enligt vår mening att man har lång praktisk
erfarenhet av pedagogiskt arbete och att man väl känner till skolans värld och
bemästrar de relationsproblem som kan uppstå mellan elever, lärare och
anställda i övriga funktioner. Erfarenhet från vikariat på olika skolledartjänster
är därför viktig. Det finns alltså goda sakliga grunder att tillmäta
förtjänst lika högt meritvärde som skicklighet vid tillsättande av chefsbefattningar.

Det har visat sig att den ändring av lagen om offentlig anställning som
riksdagen antagit har lagt hinder i vägen för kvinnor som vill avancera till
skolledare. Ungefär en femtedel av alla anmälningar till JämO kommer från
kvinnliga lärare med lång pedagogisk erfarenhet som konkurrerats ut av
yngre män med något bättre akademiska meriter men med kortare skolarbetslivserfarenhet.
JämO har i dag små möjligheter att agera med stöd av
lagen.

Det har från statsmakternas sida funnits en klart uttalad vilja att främja
jämställdheten främst på arbetslivets område. Under en följd av år har den
ojämna könsfördelningen inom skolan varit föremål för debatt och kritik.
Kvinnorna finns på lärartjänster mestadel på grundskolans låg- och mellanstadium.
I gymnasiet och framförallt på skolledartjänsteröver huvud taget är
den manliga dominansen mycket tydlig.

Riksdagen har i anledning av proposition 1987/88:108 fastslagit följande
konkreta mål för kommuner och länsskolnämnder att arbeta efter. ”Snarast
möjligt och senast budgetåret 1992/93 bör minst hälften av antalet lediga
skolledartjänster inom grund- och gymnasieskolan och den kommunala
vuxenutbildningen inom ramen för sakliga urvalsgrunder tillsättas med
kvinnliga sökande. Andelen kvinnor av samtliga rektorer bör på så sätt ha
ökat till minst 20 % och andelen kvinnor av samtliga studierektorer till 30 %

år 1993Dessa förändringar skall alltså vara genomförda under förhållandevis
kort tidrymd.

Den arbetsgrupp som utbildningsdepartementet tillsatt för att samordna
och förbereda åtgärder i jämställdhetsfrågor bör därför enligt vår mening
göra en utvärdering av vilken effekt den ändring av rangordningen av de
sakliga grunderna skicklighet och förtjänst haft vid tjänstetillsättningar, dels
om den gagnat skolan, dels ur jämställdhetssynpunkt. Med denna utvärdering
som grund skulle eventuella lagändringar i den riktning som föreslås i
motionen kunna komma till stånd.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av en utvärdering rörande effekterna ur
bl.a. jämställdhetssynpunkt, av den ändrade rangordningen mellan
kriterierna ”skicklighet” och ”förtjänst” vid tjänstetillsättning.

Stockholm den 25 januari 1989

Catarina Rönnung (s) Sylvia Pettersson (s)

Mot. 1988/89
Ub333

16