Motion till riksdagen
1988/89:Ub331
av Eva Goes och Kaj Nilsson (båda mp)
De husliga utbildningarna m.m. i skolan
Den ena rapporten efter den andra påtalar svenska folkets - och då icke minst
barnens - hälsovådliga kostvanor, den onormala nedslitningen av bostäderna
och bristen på ekonomiska insikter och orimliga skuldsättningar inom
hushållen. Det är inte sagt att mera undervisning i skolan skulle klara av
dessa problem, därtill är de alltför komplexa. Men det borde vara en
medborgerlig rättighet att få baskunskap att klara sin vardag och sin egen
ekonomi. Denna baskunskap är man mest motiverad att ta emot då man
närmar sig den självständiga tillvaron, dvs. i gymnasieskolan.
Efter många års arbete i motvind, står nu delar av de högre husliga
utbildningarna - framför allt i barnkunskap och hemkunskap - inför hot om
nedläggning. Andra har inte kunnat starta under hösten i brist på behöriga
sökande.
Problemet med behörighet för utbildningen sammanhänger med nedläggningen
av de hemtekniska kurserna inom gymnasieskolan, samt med de nya
kraven på tre års gymnasiestudier för inträde vid lärarutbildningarna. De
kombinerade kraven på allmän och särskild behörighet är i dag omöjliga att
uppfylla vad gäller Sverige norr om Jämtland; det finns inte en hemteknisk
kurs att uppbringa. Totalt finns i hela landet endast 16 skolor med speciell
inriktning på huslig utbildning och de drivs av landstingen.
Konsumtionslinjen lyftes ur utredningen om gymnasieskolans yrkeslinjer
(ÖG Y) och är under våren föremål för en särskild utredning. Även om denna
ger ett positivt resultat, dröjer det dock till 1994 innan en treårig,
studieförberedande "konsumtionslinje" visar effekt på högskoleintaget.
Utbildning och undervisning om barn, om hem/boende/privatekonomi och
kost, ägnas omkring en procent av tiden i den obligatoriska skolan, praktiskt
taget ingen tid alls i gymnasieskolan och är snart nedlagd inom den högre
utbildningen, därför att rekryteringsbasen minskar. De husliga utbildningarnas
problem har två huvudorsaker. Den ena sammanhänger med de rådande
politiska värderingarna av arbete. Förvärvsarbetets och arbetsmarknadens
krav sätts i första rummet. Arbetet i hemmet, omsorgen om barnen etc.,
anpassas till dessa krav. Kunskaper om detta arbete betraktas till följd av
detta synsätt som ointressanta för samhället.
Den andra orsaken är sammankopplad med den första och rör bristen på
jämställdhet i det svenska samhället. Kunskap om kvinnornas stora och
betydelsefulla arbetsområden förringas, helt enkelt därför att de just är
kvinnornas. Endast om dessa kunskaper leder till ett yrke. ses de som
relevanta. Miljöpartiet de gröna anser att det är ett viktigt steg mot
jämställdhet att alla ungdomar under sin gymnasietid fick vidgade kunskaper
om de uppgifter och det arbete som oundvikligen blir deras, vid sidan av
förvärvsarbetets.
Miljöpartiet de gröna anser därför,
- att undervisning om kost, boende och privat ekonomi, samt om vård och
fostran av barnen, snarast införes som obligatorium på samtliga linjer
inom gymnasieskolan,
- att det inom gymnasieskolan snarast inrättas en linje med speciell
inriktning på kost, boende och konsumentekonomi vilken även ger
behörighet för inträde till högre studier.
Hemställan
Med hänvisning till ovan anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om betydelsen av undervisning i frågor rörande
barnens omsorg, kostsvanor, boende och privatekonomi i gymnasieskolan.
Stockholm den 25 januari 1989
Eva Goés (mp) Kaj Nilsson (mp)
Mot. 1988/89
Ub331
14