Motion till riksdagen

1988/89:Ub330

av Lena Boström (s)
Fortbildningen av lärare

I ett decentraliserat skolväsende har de medel som stat och kommun kan
anslå för lärares fortbildning och för lokalt utvecklingsarbete stor betydelse
för skolans utveckling. I en verksamhet som skolans är det alltid nödvändigt
att ha tillgång till rörliga resurser för att snabbt kunna anpassa verksamheten
till olika behov och för att tillmötesgå de skilda krav på förändringar som kan
uppstå.

Genom riksdagens beslut med anledning av proposition 1980/81:97 om
skolforskning och personalutveckling, fastlades principerna för hur ansvaret
för lärares fortbildning skulle fördelas mellan stat och kommun. Genom
detta beslut ålades kommunerna att ta ansvaret för skolans personalutveckling.
De utvärderingar som gjorts av detta system bl.a. i rapporten DsU
1986:16 ”Personalutveckling och lokalt utvecklingsarbete i skolan” visar att
kommunerna lyhört har följt de prioriteringar som riksdag och regering
gjort. Kommunernas strävan har varit att tillse att skolan utvecklas mot de
mål riksdagen uppsatt.

Genom de beslut riksdagen fattat under 1988 om kompletteringsfortbildningens
genomförande och de förslag till medel för detta som finns i årets
budgetproposition, jämte de prioriteringar som regeringen där angivit för
vilka områden och vilka lärarkategorier som skall prioriteras, finns det
anledning förmoda att kommunerna även i detta avseende kommer att följa
riksdagens beslut. I kommunerna pågår redan ett stort planeringsarbete för
att så snart som möjligt ta itu med den nödvändiga fortbildningen.

De medel som regeringen föreslår skall användas för denna verksamhet
utgörs dels av merparten av den s.k. LUV A-resursen, vilket är den största
delen, dels av de ytterligare 50 milj.kr. som regeringen föreslår skall utgå
årligen under den tioårsperiod som denna satsning skall vara. Om fördelningen
och den statliga styrningen av dessa 50 milj. kr. blir alltför stark kommer de
endast att räcka till ca. 130 rektorsområden per år eller utslaget på länsnivå
till ca. 5 rektorsområden per år. För övriga rektorsområden - och kommuner
- innebär detta en alltför lång väntan på att få komma i tur för sin utveckling.
Dessa kommuner och rektorsområden får dessutom svårigheter att inrikta
sina resurser för lokal skolutveckling på personalutveckling och en breddad
kompetens enligt grundskollärarutbildningsreformen i avvaktan på statliga
prioriteringar. Risken finns att den entusiasm som man i dag kan förmärka
hos skolledning och personal över de utvecklingsmöjligheter denna satsning
kan medföra svalnar.

Ett sätt att förhindra en sådan negativ utveckling och för att tillvarata den

utvecklingspotential som finns i kompletteringsfortbildningen är, enligt min
mening, att förtroendefullt överlåta genomförandet av fortbildningen till
kommunen enligt de principer som gällt sedan det nya systemet för skolans
personalutveckling antogs.

I princip bör fortbildningen styras så att riksdag och regering anger de mål
som skall uppnås genom kompletteringsfortbildningen och de prioriteringar
som skall gälla för de olika lärarkategorierna enligt förslagen i budgetpropositionen.
Som en naturlig konsekvens bör de ytterligare 50 milj.kr. som
regeringen föreslår för fortbildningen och som kommer att fördelas av
tillsynsmyndigheterna tillföras anslaget för lokalt utvecklingsarbete och
fördelas efter de principer som i dag gäller för detta anslag. Kommunerna
åläggs att inom en tioårsperiod utnyttja dessa medel för att fullfölja
kompletteringsfortbildningen.

Med denna principiella uppläggning av kompletteringsfortbildningens
genomförande blir det möjligt att

- ta tillvara det kommunala ansvaret för skolans utveckling som det
beskrivs i proposition 1988/89:4 om skolans styrning,

- ge kommunerna möjlighet att förena sitt arbetsgivaransvar med den
nödvändiga personalutvecklingen inom skolan,

- få en genomförandetakt som både tar tillvara skolpersonalens intresse för
sin egen utveckling och som bättre kan anpassas till lokala behov och
tillgängliga resurser,

- bättre anpassa högskolornas kursverksamhet i samarbete mellan kommun
och högskola.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att principerna för genomförandet av kompletteringsfortbildningen
för grundskolans lärare,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av
att del av anslaget bil. 10, B8 i budgetpropositionen, 50 Mkr till
kompletteringsfortbildning, överföres till anslaget B3, bidrag till
kommunernas lokala skolutveckling, att fördelas enligt principerna
för fördelningen av anslaget B3.

Stockholm den 25 januari 1989

Lena Boström (s)

Mot. 1988/89
Ub330

12