Motion till riksdagen
1988/89: Ub307

av Lars Leijonborg och Erling Bager (båda fp)

Statligt stöd till handikappinstitutionen Bräcke
Östergård

Bräcke Östergård är en institution i Göteborg som kommit att betyda
mycket tor svårt rörelsehindrade ungdomar från Västsverige. Frågan om
statligt stöd till Bräcke Östergård har behandlats i riksdagen vid flera
tillfällen. Sedan sist har emellertid Planeringsberedningen för västra regionen
(som är ett organ för samverkan mellan länsskolnämnderna på handikappområdet)
gjort en utredning och frågan tillförts nytt material, bl. a.
om Bräcke Östergårds uppgifter i ett nationellt perspektiv. Riksdagen bör
därför på nytt ta ställning till den. Innan den aktuella situationen presenteras
kan det emellertid vara på sin plats med en bakgrund.

Att kombinera integration och specialisering

De flesta ungdomar med handikapp går numera i samma skolor som andra
barn. Det har funnits en medveten strävan från samhällets sida att åstadkomma
en integration. I stället för att samla barn med likartade handikapp
till några få eller kanske bara en skola i hela landet försöker man numera
anpassa skollokaler, skaffa fram ev. behövlig extra personal etc. så att en
handikappad elev kan erbjudas denna utbildning på sin hemort. I de flesta
fall är naturligtvis denna integration den riktiga vägen.

I några fall har det emellertid visat sig att mycket goda resultat har
uppnåtts om undervisningen under en kortare eller längre tid bedrivs vid
en skola med avsevärt större upptagningsområde än en enskild kommun
eller ett enskilt landsting. Vid sådana skolor kan större resurser samlas och
specialutbildade lärare knytas till verksamheten. Man kan också på ett
annat sätt arbeta med att hela tiden utveckla undervisningsmetodiken och
hålla nära kontakt med den forskning som förekommer för att finna bättre
hjälpmedel och metoder. Välkända exempel på sådana centrala resurscentra
är Tomteboda i Solna för synskadade och Ekeskolan i Örebro för
hörselskadade.

En institution som blivit en sådan resurs för svårt rörelsehindrade elever
är just Bräcke Östergård utanför Göteborg. Där bor och undervisas ett
antal elever som är rörelsehindrade och — i de flesta fall — handikappade i
ytterligare något avseende. Denna institution, som har Göteborgs stift som
huvudman, har anlitats av landstingen i den västra sjukvårdsregionen,
sjukvården i Göteborgs kommun och av skolmyndigheterna i denna del av
landet. Det är omvittnat att Bräcke Östergård betytt mycket för de elever

som tagits emot och att insatserna ofta blivit ett stöd i försöken att
integrera dem i samhället.

Svårigheter för Bräcke östergård

Bräcke Östergård brottas emellertid med stora svårigheter. Genom att
eleverna ofta är i behov både av medicinsk behandling och undervisning
uppstår oklarheter om vilken myndighet som har betalningsansvaret:
Landstinget svarar för den medicinska delen medan respektive kommun
ska svara för utbildningsdelen. Landstingen har inget ansvar för utbildning
av andra elever än utvecklingsstörda. En utredning av en elevs behov av
pedagogiska hjälpmedel etc. ska egentligen bekostas av hemkommunen,
men har ibland kunnat ”maskeras” som en medicinsk utredning och
betalats av landstinget. I vissa fall har länsskolnämnder utnyttjat s. k. SISpengar
och finansierat en vistelse på Bräcke Östergård.

Bräcke Östergård vänder sig till barn i grundskolan och torde i det
avseendet vara unik i Sverige. Det är minst lika viktigt att grundskoleelever
får möjlighet till en kortare eller längre tids institutionsvistelse som
elever i gymnasieåldern.

Ett nationellt kunskaps- och resurscentrum

Mycket talar för att Bräcke Östergård borde utvecklas till ett nationellt
kunskaps- och resurscentrum för undervisning av svårt rörelsehindrade
barn. Där finns en unik kompetens och där finns en nära kontakt med den
forskning som bedrivs på detta område i Göteborg. 1 den inledningsvis
nämnda utredningen konstateras: ”Med hänsyn till den stora kunskap och
kompetens som finns samlad vid Bräcke Östergård, liksom pågående
forsknings- och utvecklingarbete där och andra planeringsregioners behov
av insatser från Bräcke Östergård vore det naturligt att vid denna institution
skapa ett resurscentrum för hela riket. Det ligger emellertid utanför
denna utrednings direktiv att närmare utveckla denna fråga och lägga ett
sådant förslag.” Utredningen säger sig dock förutsätta att skolöverstyrelsen
skall följa frågan vidare.

Utredningens förslag blev i stället att bygga upp ett kunskapscentrum
vid Bräcke Östergård med vissa nationella uppgifter. Bland sådana nationella
uppgifter kan nämnas pedagogiska utredningar inom kommunikations-
och dataområdet, metodutveckling i samarbete med RPH-RH,
forsknings- och utvecklingsarbete samt viss fortbildning. 1 övrigt skall
Bräcke Östergård koncentrera sig på elever från västra Sverige.

Även om Bräcke Östergård har kvar sin nuvarande huvudman och i
första hand vänder sig till elever från Västsverige förefaller det naturligt att
staten i någon form stöder verksamheten, eftersom den uppenbarligen har
ett stort värde för handikappade ungdomar från olika delar av landet.
Därför bör regeringen återkomma till riksdagen med ett förslag på hur
staten kan stödja utvecklingen av Bräcke Östergård till ett kunskaps- och
resurscentrum med nationella uppgifter.

Mot. 1988/89

Ub307

13

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag på hur staten kan
stödja att Bräcke Östergård i Göteborg kan utvecklas till ett nationellt
kunskaps- och resurscentrum för undervisning av svårt rörelsehindrade
elever i grundskolan.

Stockholm den 25 januari 1989

Lars Leijonborg (fp) Erling Bager (fp)

Mot. 1988/89

Ub307

14