Motion till riksdagen
1988/89: Ub292
av Birgitta Rydle (m)
Betygsättningen i den kommunala och statliga
vuxenutbildningen
I proposition 1983/84:169 angående kommunal och statlig utbildning för
vuxna föreslog regeringen att den femgradiga betygsskalan skulle ersättas
med betygen godkänd och icke godkänd för grundskolekurser inom den
kommunala och statliga vuxenutbildningen. Riksdagen biföll förslaget.
Enligt propositionen fyllde de graderade betygen enbart funktionen att
sökande från vuxenutbildningen kunde behandlas på samma sätt som
sökande från grundskolan vid urvalet till gymnasieskolan. Att ersätta den
femgradiga betygsskalan med betygen godkänd respektive icke godkänd
borde enligt föredraganden, Lena Hjelm-Wallén, inte vara något problem.
Enligt hennes mening borde det vara naturligast att en vuxen elev som vill
fortsätta sina studier på gymnasienivå gör det inom något slag av vuxenutbildning.
”Det finns inte anledning att behålla en femgradig betygsskala
för grundskolekurserna med tanke på de vuxenstuderande som kan tänkas
söka sig till och få plats på grundskoleanknutna studievägar i gymnasieskolan.
I de fall vuxenstuderande på grundval av slutbetyg från Komvux eller
SSV söker sig någon utbildning inom gymnasieskolan kan ansökningen
behandlas inom den fria kvoten”.
Vad som inte framgår av propositionen är att alla elever faktiskt inte kan
fullfölja en gymnasieutbildnign inom vuxenutbildningens ram. De elever
som önskar en teoretisk utbildning i gymnasieskolan kan studera vidare
inom vuxenutbildningen. Det ställer sig emellertid annorlunda i fråga om
de yrkesinriktade utbildningarna eftersom dessa inte anordnas fullt ut
inom vuxenutbildningen. Även de utbildningar som finns inom den s. k.
lilla ramen kan vara attraktiva för denna grupp elever. Problemet är med
andra ord inte försumbart.
Etfekterna av beslutet börjar nu att slå igenom. På vilka grunder skall
landets intagningsnämnder bedöma om elever från vuxenutbildningen
skall anses konkurrenskraftiga till platserna i gymnasieskolan? Någon vägledning
finns inte.
Även i andra sammanhang, t. ex. på arbetsmarknaden, kan det inträffa
att grund vuxelever och grundskoleelever jämförs med varandra.
Beslutet var ogenomtänkt och förhastat. De pedagogiska skäl som anfördes
i propositionen mot den femgradiga betygsskalan kunde ha tacklats på
annan sätt än att införa ett särskilt betygssystem, som i sin tur leder till än
allvarligare invändningar. Inte minst från rättssäkerhetssynpunkt är den
femgradiga betygsskalan överlägsen nuvarande system. Den femgradiga
1 Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr Ub291- 299
betygsskalan bör därför återinföras för grundskolekurser inom den kom- Mot. 1988/89
munala och statliga vuxenutbildningen i avvaktan på ett nytt betygssys- Ub292
tern.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om återinförande av den femgradiga betygsskalan
för grundskolekurser inom den kommunala och statliga vuxenutbildningen.
Stockholm den 23 januari 1989
Birgitta Rydle (m)
4