Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89: Ub287

av Görel Thurdin och Martin Olsson (båda c)
Utbildningen och regionalpolitiken

Regeringen anser att regional utveckling påverkas av bl. a. åtgärder på
utbildningsområdet. Det är naturligtvis helt rätt. Då kan det vara av
intresse att belysa delar inom utbildningssektorn, där man inte tagit tillräckliga
regionalpolitiska hänsyn.

Gymnasiet

När regeringen fördelar utbildningsresurserna ut till landet, har man inte
riktigt klart för sig att förutsättningarna skiljer markant mellan storstad
och andra områden. 1 storstaden finns en mängd alternativa utbildningar
till de s. k. regionalt anpassade kurserna. Därmed kanske de kan tas bort i
storstaden, men detta får naturligtvis inte användas sorn skäl, för att ta
bort motsvarande utbildningar i landet i övrigt. De regionalt anpassade
kurserna har mycket stor betydelse för skogslänen och länen i sydöstra
Sverige. De bidrar till en yrkesutbildning anpassad till den lokala arbetsmarknaden
och därmed förser utbildningen dessa län med arbetskraft som
har rätt behörighet.

Den här resursen är en flexibel resurs på orter med låga elevtal. Om
gränsen för en utbildning sätts t. ex. vid 8 elever, så har man ju därmed
accepterat just 8 elever. Så länge undervisning bedrivs med 8 elever är den
berättigad. Något annat resonemang är inte giltigt.

I samband med en fråga till utbildningsministern framgick klart och
tydligt att regeringen avsåg att slopa dessa utbildningar. Detta framgår
också i årets budgetproposition. Den 3-åriga gymnasieutbildningen som
ännu inte är genomförd kan emellertid inte ersätta påbyggnadsutbildningarna.
De har inte samma innehåll. Den regionalpolitiska ambitionen
tycks inte ha nått utbildningsdepartementet. Riksdagen bör därför uttala
att påbyggnadsutbildningarna ska behållas även i fortsättningen som en
regionalpolitisk resurs.

Komvux

Idag går över 50% av statsbidraget för grundvux till invandrarnas och
flyktingarnas behov av att lära sig läsa och skriva svenska och räkna.
Tyvärr ställs invandrarnas behov därmed mot andras behov av samma
sak. Idag finns även introduktionskurser för invandrare till gymnasiestudi

er. Dessa har tidigare varit två terminer. Nu har regeringen rekommenderat
fyra terminer, utan att öka resurserna. Detta får som resultat att de
regionalpolitisk! utsatta länen måste ställa de ovan beskrivna regionalt
anpassade gymnsiekursema mot introduktionskurserna, eftersom de betalas
ur samma resurs.

Vi tycker att regeringen här måste leva upp till målet att kommunerna
ska ges möjlighet att tillhandahålla nödvändig utbildning för invandrare.
Vi anser att riksdagen bör ge regeringen detta till känna.

Länsskolnämndens resurser

I proposition har regeringen återigen fastslagit att det ska sparas 2% på alla
myndigheter. Det är inte första gången som en sådan generell nedskärning
drabbar länsskolnämnderna. Stora myndigheter klarar naturligtvis av att
på ett acceptabelt sätt begränsa sitt resursutnyttjande. De små myndigheterna
klarar nog också av en viss besparing, men inte hur länge som helst.

Länsskolnämnden i Västernorrlands län har gjort som alla andra. Inte
tillsatt vakanta tjänster, sparat in resekostnader och traktmanenten osv..
Nu är emellertid en viss gräns nådd. Ska ytterligare sparande ske måste
myndigheten avstå från att utföra arbetsuppgifter som är reglerade genom
politiska beslut. Det innebär att myndigheten inte längre får resurser för
att fullgöra, vad man är satt till att utföra.

Det ovan beskrivna problemet gäller även små myndigheter i andra
utsatta län. Det är därför nödvändigt att regering och riksdag fastställer en
miniminivå för en myndighetsorganisation utifrån de krav som ställs. Det
är helt orimligt att län som redan förut är utsatta för regionala obalanser
också på det här sättet ska missgynnas. Detta bör riksdagen ge regeringen
till känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om regionalt anpassade gymnasiekurser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om medel till undervisning för invandrare,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om erforderlig organisationsnivå på de små länsskolnämnderna.

Stockholm den 25 januari 1989

Mot. 1988/89
Ub287

Görel Thurdin (c)

Martin Olsson (c)