Motion till riksdagen
1988/89:Ub277

LahjaExnerm.fi.

Svenska som andraspråk för invandrarelever

Mot.

1988/89

Ub277-285

Skolöverstyrelsen har i sin anslagsframställan för 1989/90 föreslagit följande:

"För att förbättra studiesituationen för invandrarelever föreslår SÖ att
ämnet svenska som andraspråk införs i gymnasieskolan och att betyg ges i
ämnet. Det har visat sig att ett år efter grundskolan studerar elever som har
svårigheter i svenska i betydligt mindre utsträckning än övriga elever. Det är
enligt SÖ:s mening nödvändigt att invandrareleverna får möjligheter att
skaffa sig goda kunskaper i svenska på sina egna villkor för att de skall kunna
följa med i undervisningen och därmed känna sig delaktiga i den sociala
gemenskapen i gymnasieskolan liksom senare i samhälls- och arbetslivet. SÖ
föreslår att betyg i svenska som andraspråk skall ge allmän behörighet till
högskolestudier på samma sätt som i ämnet svenska, samt att de statsbidragsresurser
som finns för extra undervisning i svenska utnyttjas för undervisning
i svenska som andraspråk."

Regeringen avslår även i årets budgetproposition SÖ:s förslag.

"1 och för sig ginge det att tänka sig betygssättning utan att där åsyfta allmän
behörighet", men "Riktmärket skall vara, att den enskilde eleven får den
hjälp som han eller hon behöver." I det fortsatta resonemanget jämställs
stödundervisning i svenska och svenska som andraspråk och därmed menar
den föredragande att det "på erfarenhetsmässiga grunder synes vara rimligt
att undervisningen inte är betygsatt." Den allmänna behörigheten bör ha
samma innebörd för studerande med invandrarbakgrund som det har för
övriga högskolestuderande och därför finner inte regeringen det vara
motiverat att frångå sitt tidigare ställningstagande, när det gäller betygsättning
av svenska som andraspråk i gymnasieskolan.

Enligt Lgr 80 är svenska som andraspråk ett självständigt ämne i grundskolan,
det är obligatoriskt, eleven får ett betyg i ämnet och betyget ger eleven
rätten till fortsatta studier i gymnasieskolan.

I dag talar ungefär var tioende elev ett annat språk än svenska i hemmet.
År 2000 handlar det om var tredje elev. Om dessa elever skall lyckas erövra
fullgoda kunskaper i svenska och därmed kunna konkurrera om utbildning
och på framtidens arbetsmarknad så måste de få betygsatt och till fortsatta
studier berättigande svenskundervisning som är anpassad till deras förutsättningar.
Visst kan vi fortsätta och hänvisa till möjligheten till individuellt
anpassat stöd, men verkligheten talar sitt tydliga språk: Under läsår 1987/88
hade vi 6 450 elever i gymnasieskolan som hade klara behov av stödundervisning
i svenska men endast 4 860 av dessa deltog i sådan undervisning.
Studieavbrott och senare i livet svag ställning på arbetsmarknaden samt ökat

1 Riksdagen 1988/89.3 sami. Nr Ub277-285

behov av vuxenutbildning för denna grupp, som ställer krav på stora
samhällsinsatser kan bli resultat.

I stället bör vi lösa frågan om svenskundervisning för dessa elever i
gymnasieskolan på ett pragmatiskt sätt. Bygga vidare på den svenskundervisning
som de har erhållit i grundskolan. Låt dem läsa svenska som andraspråk,
fördjupa deras kunskaper i svensk grammatik och uttal av svenska och öka
ordförrådet. Övningar i muntlig och skriftlig framställning bör ingå i större
omfattning än i svenskan för elever som läser ämnet svenska. Kunskaper om
svensk kultur kan breddas genom studier i svensk litteratur m.m. samtidigt
som språket utvecklas till samma färdighetsnivå som de svenskspråkiga
eleverna har förvärvat.

Förslaget om svenska som andraspråk, som ett eget betygsatt ämne på
schemat, stöds av de flesta skol- och språkforskare, SÖ, praktiker, lärarutbildare
m.fl. Det behövs om dessa elever skall kunna ta sig in på olika
utbildningsvägar och in i arbetslivet på framtidens arbetsmarknad där bristen
på utbildad arbetskraft kommer att öka för varje år. Vi bör acceptera att
dessa ungdomar under utbildningstiden behöver andra vägar till fullgoda
kunskaper i svenska språket än elever från helt svenskspråkiga hem. I
gengäld har de kunskaper i andra språk och kulturer som kan bli oerhört
värdefulla för Sverige och i de svenska arbeslivet.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om svenska som andraspråk i gymnasieskolan.

Stockholm den 24 januari 1989

Lahja Exner (s)

Mot. 1988/89
Ub277

Erkki Tammenoksa (s)

Sture Ericson (s)