Motion till riksdagen
1988/89:Ub272

av Erkki Tammenoksa m.fl. (s)
Hemspråket i grundutbildningen för vuxna

De allmänna målen för vuxenutbildningen och de särskilda målen för
grundvux som återfinns i läroplanen för kommunal vuxenutbildning,
Lvux82, överensstämmer väl med samhällets mål för invandrar- och minoritetspolitiken.
Enligt de allmänna målen syftar vuxenutbildningen bl.a. till att
tillgodose de vuxnas individuella önskemål om vidgade studie- och utbildningsmöjligheter
och att ge dem tillfälle att komplettera ungdomsutbildningen.
Enligt de särskilda målen för grundvux skall de vuxna erbjudas
grundläggande utbildning som förmedlar kunskaper och färdigheter som är
oundgängliga för den enskilde i samhället och som kan utgöra grund för
yrkesutövning och vidareutbildning.

Vuxenutbildning i komvux bedrivs enligt kurs- och timplaner. Sådana
finns inte för grundvux och därför har SÖ utarbetat ett kommentarmaterial
för den del av läroplanen för den kommunala vuxenutbildningen som är
tillämplig på grundvux. Detta kommentarmaterial innehåller inga föreskrifter
utan skall ge idéer och vara ett inlägg i diskussioner vid bl.a. planering av
utbildningen och utarbetande av lokala arbetsplaner.

Konkretiseringen av de i läroplanen föreskrivna utbildningsmålen har på
flera håll lett till att grundvux för majoriteten av de studerande, d.v.s.
studerande med invandrarbakgrund, fungerar enbart som SFI-undervisning
och därmed nås inte de uppsatta utbildningsmålen. En effektiv svenskundervisning
är självfallet mycket viktig, men samhällets mål vid inrättandet av
grundvux var mer omfattande även för invandrarna. I SÖ:s kommentarmaterial
anges omvärldsorientering, personlig mognad, självförtroende, ansvarskänsla
o.s.v. som vidare mål som verksamheten inom grundvux ytterst syftar
till. På många håll har inte de som har rätt goda kunskaper i svenska, och det
har inte majoriteten av de studerande med invandrarbakgrund, någon reell
möjlighet att lära sig matematik, natur- och samhällsorienterande ämnen i
grundvux.

I Lvux82 sägs att ”De samhälls- och naturorienterande momenten i
undervisningen genomförs om möjligt i huvudsak på hemspråket.” Eftersom
detta i allmänhet inte är möjligt kan de studerande som inte har svenska som
modersmål inte göra några framsteg i dessa ämnen. Det finns exempel på
matematikstudier på grundvux där de studerande efter flera månader inte
kom upp till den nivå där de befann sig före utbildningen, eftersom all tid gick
åt att studera de skriftliga exemplen som om matematikboken hade varit en
lärobok i SFI. Så fungerar även den samhälls- och naturorienterande
undervisningen ofta.

Undervisningen på hemspråket sker ofta som 2-3 timmars veckoundervisning
och används för det mesta till grammatiska förklaringar, dvs. som
stödundervisning i svenska på hemspråket. Om hemspråksläraren är ambulerande
och kunskaperna i svenska görs till en förutsättning för att de
studerande med invandrarbakgrund skall kunna lära sig annat än SFI i
grundvux, ligger det nära till hands att undervisningen på hemspråket börjar
ses som en belastning för grundvux. Det finns exempel på grundvux där
lärare och studierektor på lärarmöten har diskuterat hur de kan få de
studerande att inte tala sitt hemspråk ens på rasterna. Ett sådant synsätt och
tolkning av grundvux uppgifter är direkt skadligt för målsättningen att öka
deltagarnas trygghet och självkänsla och kan leda till bristande självförtroende
och identitetskriser hos eleverna. Enligt de nu gällande reglerna för
grundvuxutbildning är det dock fullt möjligt att genomföra grundvuxutbildning
med en sådan syn på och tolkning av den målsättning som finns i
Lvux82.

Mycket viktiga inslag i grundvuxverksamheten är också uppsökande
verksamhet till utbildningen, kurativa insatser och studie- och yrkesorientering.
Enligt kommentarmaterialet skall studie- och yrkesorienteringen vara
en personlig vägledning och ”eftersom många deltagare i grundvux har en
osäker ställning på arbetsmarknaden är det av särskild vikt att de får en
välanpassad syo.” Om och när syo-konsulenterna inte behärskar något
invandrarspråk och tolkar används ytterst sparsamt blir just de svagaste och
mest behövande förutan detta.

Det anses numera naturligt att barnen i invandrartäta kommuner kan
inleda sin skolgång på hemspråket. I kommentarmaterialet sägs att ”Grundvux
omfattar grundläggande utbildning i läsning, skrivning och räkning upp
till en nivå som högst motsvarar utbildning enligt årskurs 6 i grundskolan.
Samhällsorienterande och naturorienterande moment ingår också i utbildningen....”.
Det finns inget som talar för att föräldrar borde ha sämre
möjligheter än sina barn när det gäller att få utbildning på en nivå
motsvarande grundskolans låg- mellanstadium.

De brister som påpekats härovan gör att grundvux inte fungerar som det
var tänkt, och jämlikhetsmålet i invandrar- och minoritetspolitiken förverkligas
inte.

Det är på tiden att utarbeta så klara regler för grundvuxutbildningen att
den lokala tolkningen inte kan nonchalera de av riksdagen antagna invandrar-
och minoritetspolitiska målen när grundvuxutbildning genomförs. På de
orter där andelen invandrare i grundvuxutbildningen är betydande, skall
dessutom grundvuxutbildningen i huvudsak genomföras på invandrarnas
hemspråk. Därmed skulle mången grundvux inte längre vara en renodlad
språkskola med enbart SFI-undervisning för invandrarnas del.

Mot. 1988/89

Ub272

15

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att SÖ får i uppdrag att utarbeta
klara regler för grundutbildning för vuxna så att riksdagens antagna
invandrar- och minoritetspolitiska mål uppnås.

Stockholm den 24 januari 1989

Erkki Tammenoksa (s)

Berit Oscarsson (s) Barbro Evermo Palmerlund (s)

Mot. 1988/89

Ub272

16