Motion till riksdagen
1988/89: Ub226

av Barbro Sandberg och Kenth Skårvik (båda fp)
Kostkunskap i gymnasieskolan

Under de senaste decennierna har våra kost- och levnadsvanor ändrats
högst betydligt och tyvärr många gånger på ett sätt, som är till men för
hälsan.

Vårt förändrade levnadssätt har inneburit, att matlagningen i hemmet
har minskat. Kunskapen om mat och matlagning förs inte vidare från en
generation till nästa i samma utsträckning som tidigare. Mellanmålsätandet
har ökat och ett nytt ätbeteende håller på att utvecklas. ”Frukostisering”
— dvs. att själv ta maten direkt ur kylskåpet eller vid spisen, att äta
ensam utan att lägga upp — kanske utan bestick — har inneburit en
splittring av familjen. Föräldrarna har idag svårt att samla familjen till
gemensamma måltider på bestämda tidpunkter. Barnen saknar ofta aptit
när familjens gemensamma måltid skall intas, detta som en följd av det
ökande mellanmålsätandet. Enligt en undersökning utförd i Malmö
1985 — 87 bland mellan- och högstadieelever visas att deras mellanmålsätande
utgör drygt 40 procent av hela dagens energibehov.

Det är nu klarlagt att det i industriländerna inte endast föreligger risk för
övernäring, utan att också andra former av felnäring kan förekomma, som
bidrar till uppkomst av sjukdomar och som även i övrigt negativt påverkar
välbefinnandet.

En stor andel av den föda som vi intar har i livsmedelsindustrin genomgått
en rad beredningsprocesser. Många människor är idag oroade över
olika kemiska tillsatser (konsistensgivare, färgämnen, konserveringsämnen)
i våra vanliga livsmedel men också över den ökade frekvensen
giftiga ämnen (tungmetaller, radioaktiva ämnen, PCB, dioxiner m. m.) i
vissa livsmedel. Flera av dessa ämnen är cancerframkallande eller misstänks
kunna ge fosterskador.

De flesta experter världen över är idag övertygade om att en förändring
av kost- och levnadsvanor verkligen främjar hälsa och förebygger sjukdom.
I många fall har man sedan länge klarlagt orsakssambandet mellan
kost och hälsa. Detta gäller exempelvis övervikt, många hjärt- och kärlsjukdomar
inklusive hjärtinfarkt och högt blodtryck, cancer, diabetes
m.fl. sjukdomar. Med den kunskap som finns om kostens och hälsans
betydelse bör det vara god samhällsekonomi att satsa bl. a. på att öka
människors konsumentmedvetande samt att förbättra deras kost- och
levnadsvanor.

Eleverna i grundskolan ägnar ca två procent av sin tid till hemkunskap.
Detta är en alltför knapp tid för att det skall ge bestående kunskaper om
mat.

Vid ett symposium som SNF (Svensk Näringslivsforskning) anordnat i
slutet av 1985 uppgav SÖ, att endast en av tio gymnasieelever får undervisning
i konsumentkunskap och att av dem som får undervisning nio av
tio är flickor. Vid samma tidpunkt fick endast 3 — 5 procent av eleverna i
gymnasieskolan undervisning i kostkunskap. Idag är den siffran i det
närmaste halverad.

Tyvärr måste det konstateras, att dagens skola inte ger eleverna nödvändiga
baskunskaper. Våra ungdomar står alltför dåligt rustade för att kunna
förbättra de dåliga matvanor, som svenska folket lagt sig till med. För att
få en förbättring till stånd borde alla elever i gymnasieskolan få undervisning
i kostkunskap.

Den omfattande remissopinion mot ÖGYs förslag om en avveckling av
konsumtionslinjen och de konsumentekonomiska kurserna speglar tydligt
samhällets syn på behovet av utbildning i kostfrågor. Därför bör gymnasieskolan
även i fortsättningen erbjuda eleverna en särskild utbildningslinje,
där de ämnen som idag utgör karaktärsämnen på konsumtionslinjen ingå
som grundelement. Linjen bör vara såväl studieforberedande som yrkesinriktad.

Hemställan

Med stöd av det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om att undervisning med inriktning mot kost
och hälsa skall ingå i gymnasieskolans alla linjer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om en särskild utbildningslinje i gymnasieskolan,
där de ämnen som idag utgör karaktärsämnen på konsumtionslinjen
ingår som grundelement.

Stockholm den 20 januari 1989

Barbro Sandberg (fp) Kenth Skårvik (fp)

Mot. 1988/89
Ub226

3