Motion till riksdagen
1988/89:Ub224

av Birgitta Rydle (m) och Elisabeth Fleetwood (m)
Förbättrad språkundervisning i skolan

I budgetpropositionen tillstyrker utbildningsministern en utökning med 100
platser vid idrottsgymnasierna och utvidgning av hemortsalternativet med
600 platser. Förra året inrättades ett schackgymnasium i Norrköping.

Det är värdefullt för idrottande elever att kunna kombinera idrottsträning
med studier på det sätt som ett s.k. idrottsgymnasium erbjuder. Det är dock
mycket märkligt att inte samma möjligheter finns för elever som är särskilt
intresserade av exempelvis språk.

Många hyser oro för utvecklingen inom språkundervisningen. Oron
uttrycks bl.a. i skriften ”Har språken en framtid i den svenska skolan” som
utgivits av Riksföreningen för lärarna i moderna språk, Lärarnas riksförbund,
Svenska arbetsgivareföreningen, Industriförbundet och Exportrådet.

I en alltmer internationaliserad värld måste människor kunna kommunicera
med varandra över gränserna, kunna förstå olika livsvillkor och olika
kulturmönster. Ett litet land som Sverige är mycket beroende av handel och
andra kontakter, inte minst kulturella, med andra länder.

Vi svenskar måste själva skaffa oss förutsättningar för internationell
kommunikation om vi skall kunna tillgodose behovet av internationellt
utbyte samt av kunskaper och erfarenheter från andra länder. Vi måste själva
lära oss de främmande språken - vi kan aldrig begära att människor i andra
länder, annat än i mycket liten omfattning, skall lära sig vårt språk. Vi kan
heller inte vänta oss överseende om vi hackar och och stakar oss fram på ett
främmande språk. Framgångsrik handel med andra länder eller förhandlingar
av olika slag förutsätter god språkfärdighet.

I många olika yrken krävs god språkfärdighet. Andra vill för sin
tillfredsställelses skull kunna förstå och tala med andra människor. Att man
kan tala med varandra över gränserna är en förutsättning för att skapa och
öka den respekt och förståelse folken emellan som är så viktig för frihet, fred
och mänskliga rättigheter.

Om vi inte kan kommunicera på främmande språk kan vi drabbas av
kulturell utarmning. Mångfald är en förutsättning för ett rikt kulturliv.
Därvid spelar utbyte med andra länder en stor roll, liksom möjligheterna att
kunna läsa, höra och förstå originalspråket.

Vårt land behöver människor med goda språkkunskaper. Vad är då
naturligare än att uppmuntra de elever som är särskilt intresserade att
fördjupa sig i sina språkstudier? Elever i såväl grundskola som gymnasium
bör få möjligheter att välja att läsa språk i större omfattning om de så önskar
och har förutsättningar för det.

Eftersom det finns möjligheter för idrottande och schackintresserade
elever att få särskilt gynnsamma förhållanden, borde språkintresserade få
detsamma.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
språkintresserade gymnasieelever bör få samma möjligheter som
idrotts- och schackintresserade elever att träna och fördjupa sitt
intresse på skoltid,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att s.k.
språkgymnasier skall inrättas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
försöksverksamhet med utökat timtal för språkintresserade elever i
grundskolan i såväl engelska som B-språk bör genomföras.

Stockholm den 19 januari 1989

Birgitta Rydle (m) Elisabeth Fleetwood (m)

Mot. 1988/89
Ub224

15