Motion till riksdagen
1988/89:Ub214

av Carl Bildt m.fl. (m)
Tidigarelagd skolstart

Skolan i andra länder

Sexåringar visar ett spontant intresse för att lära. I merparten av de länder
som finns med i UNESCO-statistiken har man tagit till vara detta intresse
genom att skolstarten sker vid sex års ålder eller tidigare. Sverige och övriga
nordiska länder har en, internationellt sett, sen skolstart.

Ytterligare en olikhet framträder vid en internationell jämförelse. Elever
och föräldrar har i flertalet med Sverige jämförbara länder en betydligt större
möjlighet att själva välja skola.

Skolstart vid sex års ålder

Vi föreslår att skolstarten i Sverige sänks till sex års ålder.

Skolans och förskolans främsta uppgift är, enligt vår mening, att stödja
föräldrarna i deras strävan att ge barnen en god start i livet för att därmed ge
dem en stabil grund för en fortsatt bra utveckling. Den tidiga utvecklingen av
språk och begrepp har en avgörande betydelse för barnens framtid.

I dag deltar så gott som samtliga sexåringar i den allmänna förskolan. En
mycket stor del av femåringarna deltar också i någon form av förskoleverksamhet.

Det finns emellertid inga skäl att tro att svenska barn skulle ha svårare att
klara en lika tidig skolstart som barn i andra länder. Detta kommer att bli än
tydligare när arbetet med den europeiska integrationen fortskrider.

En tidigare skolstart leder till en högre kvalitet i de ungas utveckling när
det gäller kunskaper, personlighet och social mognad. Genom ett individuellt
studieprogram kan varje barn få stöd i sin utveckling, vilket är till gagn för
den enskilde eleven såväl på tidigare som på senare skolstadier.

Ett ofta anfört argument mot en tidigare skolstart är att man därigenom tar
ifrån barnen ett år av lek och mognad utan skolmässig styrning. Argumentet
är okunnigt och hänsynslöst. Okunnigt, därför att det utgår från att en
tidigare skolstart innebär att barnen skall tvingas utföra uppgifter som de inte
är mogna för. Hänsynslöst, därför att det vill beröva barnen de utvecklingsmöjligheter
som skapas i en individuellt strukturerad inlärnings- eller
träningssituation.

Det är tvärtom, enligt vår mening, viktigt att ta tillvara den tid i barnens
utveckling då de är särskilt receptiva och motiverade för att med en lämpligt
strukturerad pedagogik lära sig läsa, skriva och räkna. En tidigare skolstart
ger fler elever mera kunskaper.

Barn mognar olika fort. Barns mognad är inte ett entydigt begrepp Mot. 1

relaterat till en viss ålder. En del barn är verbalt utvecklade eller har tidig Ub214
läsmognad. Andra har tidigt utvecklad förmåga att förstå rumsliga begrepp
eller matematik. Utvecklingen av motoriken kan fortgå i sin egen takt etc.

Därtill sker utvecklingen med varierande hastighet. En elev kan utvecklas
snabbt när det gäller förståelse av matematiska begrepp men behöver kanske
mer tid för att utveckla den verbala förmågan.

En tidigarelagd skolstart bör därför förenas med möjlighet till flexibilitet.
Föräldrarna bör ha rätt att uppskjuta skolstarten för sitt barn, om detta
passar barnet bättre.

Årskurslöst lågstadium

Många skolproblem grundläggs redan i lågstadieåldern. En orsak är att en
del elever aldrig hinner befästa sina kunskaper i ett moment innan det blir
dags för nästa. Elevernas olika utvecklingstakt medför bl.a. att inlärning av
olika moment tar olika lång tid. Följden blir att många elever misslyckas,
eftersom de inte får arbeta i sin egen takt. Detta kan i sin tur leda till
ytterligare misslyckanden som i senare skolstadier kan leda till skolleda och
även utslagning.

I dagens skola är receptet att stödja eleverna genom olika former av
stödinsatser. Nära hälften av alla elever anses i dag vara i behov av någon
form av särskilt stöd.

Skolan bör, enligt vår mening, ha en annan organisation som ger möjlighet
till en individuellt avpassad studietakt. Lågstadiet bör vara årskurslöst och
flexibelt. Liksom i dag kommer flertalet elever att behöva tre år i lågstadiet.

Andra kan emellertid behöva fyra år för att inhämta motsvarande färdigheter.
Ett mindre antal elever kan passera genom lågstadiet på kortare tid än tre
år.

I ett årskurslöst, flexibelt lågstadium skall lärarna ges bättre möjligheter
att anpassa undervisningen till varje barns utveckling. Under lågstadietiden
skall alla elever få en tillräckligt god grund för att kunna följa och klara av
undervisningen på mellanstadiet.

Att barn får utvecklas i egen takt och får tillräckligt med tid att öva och
befästa färdigheter och kunskaper ger - förutom en bättre inlärning - också
en större trygghet och självkänsla. Detta är viktigt för barnens utveckling till
harmoniska och trygga vuxna.

Sänkningen av åldern för skolstart skall inte innebära en generell
förlängning av den sammanlagda skoltiden.

Frihet att välja skola

Frihet att välja tidpunkt för skolstart bör kombineras med en möjlighet att
också välja vilken skola barnet skall gå i. I enlighet med vad vi föreslår i vår
partimotion rörande utbildningspolitiken bör denna rätt avse val av såväl
skola inom det offentliga skolsystemet som fristående skola.

För att denna möjlighet skall bli reell krävs ett nytt bidragssystem för
skolan. Vi föreslår att sådant införs. Bidraget konstrueras så att det följer
eleven till den skola denne väljer att gå i. För skolor i glesbygd skall finnas ett
grundbelopp som garanterar att de kan vara kvar.

Det av oss föreslagna bidragssystemet skall kombineras med en radikal
avreglering av skolan. Dagens regelflora medger inte de lokala lösningar som
kan främja en utbildning som ger alla elever goda kunskaper och färdigheter.
Regelsystemet motverkar också kreativiteten genom att mycket skall följa
centrala direktiv. Möjligheten att ens söka alternativa lösningar försvinner
till slut.

Kompletterande utbildning

Den flexibla skolstarten, den ökade valfriheten samt olikheter i studieförmåga
kan leda till att eleverna har mer varierande kunskaper när de lämnar
grundskolan än vad som är fallet i dag. Därför bör eleverna ges möjlighet att
välja ett kompletterande studieår efter grundskolan om de så önskar. Den
extra studietiden skall användas för komplettering som grund för fortsatt
utbildning. Våra förslag angående det extra studieåret utvecklas närmare i
vår partimotion om utbildningspolitiken.

Fortbildning

Ett nytt innehåll i och en ny organisation av arbetet på lågstadiet kräver
fortbildning av både förskollärare och grundskollärare. Det är viktigt att ta
tillvara förskollärarnas kompetens för att göra övergången från förskolan till
lågstadiet smidig.

Målen för skolan

En tidigare skolstart kräver en översyn av lågstadiets kursplaner och
metoder. Vi har i vår partimotion rörande utbildningspolitiken angivit vilka
utgångspunkter som bör gälla vid en översyn av målen för skolan. Enligt vår
mening har förväntningarna på vad skolan skall engageras i nu blivit så
omfattande att huvuduppgiften - att ge alla elever goda kunskaper och
färdigheter - inte längre står i förgrunden.

Vi anser att målen för skolan behöver en ny precisering så att uppgiften blir
tydlig och möjlig att genomföra. En översyn av speciellt lågstadiets organisation
och arbetsformer skall givetvis ha detta som utgångspunkt.

Ett utvecklingsarbete bör snarast igångsättas för att finna det innehåll och
de arbetsmetoder som bäst gagnar barns utveckling i åldern 6-9 år. Som
förberedelse till reformen bör statsbidrag utgå till kommuner som vill starta
försöksverksamhet.

En skolförberedande förskola

Barn behöver en pedagogisk, välstrukturerad och systematisk träning som
förberedelse för skolan. Deras nyfikenhet och intresse av att lära måste tas
tillvara och stimuleras på ett helt annat sätt än som kan ske i barnomsorgen hur
bra den än är.

De flesta barn har behov av en skolförberedande förskola som förberedelse
för skolstarten. Sådana förskolor finns i många andra länder. I Frankrike
finns ”l’école maternelle”, som utgör basen i skolsystemet. Detta ger den en
viktig roll i utbildningen och i det franska samhället.

Mot. 1988/89

Ub214

i

14

Mycket av den svenska skolförberedande träningen för förskolebarn
liknar det som sker i den franska förskolan. Skillnaden är att den senare utgör
grunden i utbildningssystemet och att där ges mycket mer målmedveten
förberedelse för skolan. Vid besök i 1’école maternelle kan man också se hur
det skrivna ordet, dikter, bilder på författare och konstnärer, historiska
händelser o.s.v. omger barnen.

Den forna lekskolan och numera allmänna förskolan för sexåringar har i
vårt land till viss del fyllt uppgiften att vara skolförberedande, men den
behöver utvecklas. Den skolförberedande träning som i dag ges på daghemmen
fungerar olika väl.

Det är viktigt för barnen att de får en klart skolförberedande förskola året
före skolstarten. Denna förskola skall vara basen för skolan.

Samtidigt som den allmänna förskolan utvecklas till en skolförberedande
förskola bör alternativa skolförberedande förskolor uppmuntras. De ger
föräldrarna valfrihet samtidigt som den pedagogiska debatten stimuleras.

Den skolförberedande förskola som vi här föreslår bör ha samma
huvudman som skolan. Därigenom underlättas barnens övergång från
förskola till lågstadium. Möjligheter skapas för ett samarbete mellan de olika
personalkategorier som arbetar inom den skolförberedande förskolan och
lågstadiet.

Förslag

Frågan om skolstarten har utretts och diskuterats under lång tid. Vi anser att
fakta otvetydigt visar att en tidigare skolstart ger barnen ökade möjligheter
att bättre utvecklas i enlighet med sina förutsättningar. Inga ytterligare
utredningar behöver tillsättas. Det är enligt vår mening dags att gå från ord
till handling. Vi bör snarast erbjuda de svenska barnen samma möjlighet som
flertalet av deras jämnåriga i andra länder har, nämligen att börja skolan det
år de fyller sex.

Vi föreslår därför att riksdagen nu beslutar följande:

Åldern för skolstarten sänks till det år då barnet fyller sex. Möjlighet
skall finnas för den som så önskar att skjuta upp skolstarten ett år.
Beslutet skall gälla från och med läsåret 1992/93.

Ett nytt statsbidragssystem införs den 1 juli 1992. Beslutet skall innebära
att bidraget följer elevens val av skola inom det offentliga skolsystemet
eller av en fristående skola. Motiven för detta har vi utvecklat i en
separat motion.

Statliga bidrag skall på lika villkor utgå till allmänna och alternativa
skolförberedande förskolor från den 1 juli 1992.

Läroplan, timplaner och kursplaner ses över med utgångspunkt i en
tidigarelagd skolstart och i övrigt med den inriktning som anges i vår
utbildningspolitiska motion. Översynsarbetet skall vara klart till läsåret
1991/92.

En skolförberedande förskola för femåringar inrättas med skolan som
huvudman. Även den skolförberedande verksamheten på daghemmen
skall ha skolstyrelsen som huvudman.

Elever och föräldrar ges rätt att välja såväl skola inom det offentliga
systemet som fristående skola.

Mot. 1988/89

Ub214

15

Lärare på grundskolan ges fortbildning i utvecklingspsykologi och
metodik för att kunna undervisa i en allmän skola för sexåringar.
Möjligheter skapas för vidareutbildning av förskollärare till grundskollärare.
Likaså ökas möjligheterna för barnskötare för vidareutbildning
till förskollärare.

- Försöksverksamhet med tidigare skolstart inleds läsåret 1990/91.

- Elever ges möjlighet att välja kompletterande utbildning efter grundskolans
avgångsklass.

Konsekvenser

Vårt förslag är en reform för barnens skull. En sänkt skolstart ger fler barn
mer kunskaper. Därtill har reformen mycket positiva konsekvenser för
samhällsekonomin.

Den tidigarelagda skolstarten innebär att en åldersgrupp mindre behöver
barnomsorg, vilket i sin tur betyder att köerna till barnomsorg minskar.

De sexåriga skolbarnen kan dock behöva tillsyn av andra än föräldrarna
under icke skoltid. Den allmänna förskolan bör dessutom erbjudas alla
femåringar. Trots detta frigör reformen på sikt betydande resurser för både
stat och kommun. Dessa bör i huvudsak användas till kvalitativa förstärkningar
av skolan. Till exempel bör mindre undervisningsgrupper komma till
stånd.

Tidpunkten för en sänkning av skolpliktsåldern är gynnsam. De närmaste
åren är åldersklasserna förhållandevis små. Det finns under denna period
kapacitet att ta emot ytterligare en åldersklass i utbildningssystemet. Om
man dröjer med besluten, ökar barnkullarna åter, vilket kan innebära att
utbildningsplatserna inte räcker till under övergångsperioden.

Med nuvarande planer för barnomsorgens utbyggnad och med dagens
statsbidragssystem, som ensidigt gynnar offentlig institutionsomsorg, kommer
inte riksdagens mål att alla barn senast 1991 skall kunna erbjudas
barnomsorg att infrias. Genom överföring av en åldersklass till skolan erhålls
ett resurstillskott i form av real kapacitet. Lokaler, material, lärare och
basorganisation kan omedelbart ställas till nya gruppers förfogande. Det av
de borgerliga partierna föreslagna vårdnadsbidraget skulle ytterligare förbättra
situationen.

I den reformerade skola som föreslås i motionen behövs lärare med en
fördjupad och breddad kompetens. Samtidigt är det f.n. svårt att rekrytera
lärare till de olika lärarutbildningarna. Vi föreslår att möjlighet skapas för
förskollärare att vidareutbilda sig till lärare på grundskolan. På motsvarande
sätt bör barnskötare beredas ökade möjligheter att vidareutbilda sig till
förskollärare. För nu verksamma lågstadielärare skall ges fortbildning som
ger dem kompetens att undervisa barn i aktuella åldersgrupper.

Genom att skapa möjligheter till vidareutveckling för barnskötare och
förskollärare ökar möjligheterna att få en kontinuitet och samsyn i de olika
verksamheterna. Samtidigt skapas en karriärmöjlighet som positivt kan
påverka rekryteringen av de olika personalkategorierna.

Möjligheter skapas för personal att öppna egna skolförberedande förskolor
och skolor där de kan förverkliga sina visioner om en annorlunda metodik
eller organisation.

Mot. 1988/89

Ub214

>

16

Slutligen kan konstateras att väsentliga delar av en åldersklass kommer att
påbörja högre studier eller inträda i arbetslivet ett år tidigare än f.n. Även om
vårt förslag till reform i första hand tar sikte på barnens utveckling har
individernas antal yrkesverksamma år därtill stor betydelse för Sveriges
ekonomiska utveckling, i all synnerhet när risk för brist på arbetskraft
föreligger.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att barn i Sverige från och med läsåret
1992/93 skall börja skolan det år de fyller sex,

2. att riksdagen beslutar att möjlighet skall finnas för elever och
föräldrar att senarelägga skolstarten ett år,

3. att riksdagen beslutar att ett elevbaserat statsbidragssystem för
skolan skall införas från och med den 1 juli 1992 i enlighet med vad som
i motionen anförts,

[att riksdagen beslutar att ett för alla förskolor likvärdigt bidrag
införs från och med den 1 juli 1992, ']

[att riksdagen beslutar att inrätta en skolförberedande förskola i
enlighet med vad som i motionen anförts, ']

[att riksdagen beslutar att den skolförberedande verksamheten på
daghemmen skall ha skolstyrelsen som huvudman från och med den 1
juli 1992, *]

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny läroplan,
timplan och kursplan för grundskolan i enlighet med vad som i
motionen anförts,

5. att riksdagen beslutar att fortbildning för i första hand lågstadiets
lärare skall organiseras i enlighet med vad som i motionen anförts,

6. att riksdagen beslutar att möjligheter till vidareutbildning skapas
för förskollärare och barnskötare i enlighet med vad som i motionen
anförts,

7. att riksdagen beslutar att försöksverksamhet med tidigarelagd
skolstart får påbörjas från och med läsåret 1990/91,

8. att riksdagen beslutar att möjligheter till kompletteringsutbildning
efter genomgången grundskola skall erbjudas senast från den
tidpunkt då de första eleverna lämnar den reformerade grundskolan.

Mot. 1988/89

Ub214

17

Stockholm den 18 januari 1989

Carl Bildt (m)

Lars Tobisson (m)

Anders Björck (m)

Görel Bohlin (m)

Rolf Dahlberg (m)

Gunnar Hökmark (m)

Arne Andersson (m)
i Ljung

Mot. 1988/89

Ub214

Ingegerd Troedsson (m)

Bo Lundgren (m)

Rolf Clarkson (m)

Ann-Cathrine Haglund (m)

Gullan Lindblad (m)

Sonja Rembo (m)

1 1988/89 So607