Motion till riksdagen
1988/89 :Ub208

avErkkiTammenoksam.fi.
Bildundervisningen i skolan

Att framhäva de kreativa och estetiska ämnenas betydelse i vår skola i dessa
dagar måste vara en uppgift för alla som känner ansvar över ungdomen, d.v.s
framtiden.

Utvecklingen inom massmediaområdet har gått fort. Vi ställs ständigt
inför nya situationer där vi förväntas kunna tillgodogöra oss information
genom bilder samtidigt som den tekniska utvecklingen ger nya möjligheter
för medier.

Bilden har en central roll i denna utveckling. En omfattande forskning och
debatt beträffande bilden som ett begrepp och språk pågår alltjämt. Den
gamla ”klassiska” teckningsundervisningen i grundskolan har förnyats.
Ämnet teckning blev bild vid införandet av Lgr 80 och fick därmed också till
stora delar nytt innehåll.

Många förhoppningar har sedan sammankopplats med ämnet bild, men av
olika anledningar har ämnet i fråga inte fått den rollen i grundskolan som
man hade väntat sig. En viss tillbakagång från tidigare års undervisning i
teckning har t.o.m konstaterats. En orsak till detta har säkerligen varit den
många gånger mycket teoretiserande debatten som säkert har orsakat
svårigheter för lärarna och övriga i och utanför skolan att förstå målet för
verksamheten. Bildämnet som också innebär praktisk teckningsundervisning
och som skulle sätta sin prägel på barnens hela utveckling, har blivit ett
andrahandsämne, blivit isolerat och saknar oftast stöd i den övriga verksamheten
i skolan.

Detta förhållande har sedan uppmärksammats på olika sätt av lärare och
föräldrar liksom av SÖ och kulturrådet. De sistnämnda har en kampanj på
gång för bildundervisningen i grundskolan. I regeringens proposition 1988/
89:4 ”Skolans utveckling och styrning” tas frågan också upp, men man tycks
hänvisa problemen till skolledningens och skolstyrelsens ansvar på det
kommunala planet.

Samtidigt har utvecklingen i samhället gett fler möjligheter på bildområdet.
Kulturens roll har stärkts. Behovet av yrkesgrupper som behöver
kunskaper och färdigheter i bild har ökat väsentligt i och med mediautvecklingen.

Förutsättningar finns: Alla barn är ju, som bekant, intresserade av att
teckna och måla. De är intresserade av bilder, och det gäller att ta hand om
detta intresse och utveckla det på rätt sätt redan från årskurs 1. Men
förutsättningar måste också finnas för att ämnet bild skall få den plats i
skolans undervisning som den är värd att ha, och därför måste bildämnet få

stöd i fortsättningen. Stödet kan förverkligas på många sätt, men det
väsentligaste är att ämnet bild måste ses över och skolorna måste informeras
på ett lämpligt sätt.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär en översyn av bildämnets roll i
skolsystemet med särskilt beaktande av behovet av att stärka dess
ställning i gymnasiet och att tillgodose behovet av kompetenta lärare
på alla nivåer och i alla skolformer.

Stockholm den 11 januari 1989

Erkki Tammenoksa (s)

Sylvia Pettersson (s) Oskar Lindkvist (s)

Maj Britt Theorin (s)

Mot. 1988/89
Ub208

10