Motion till riksdagen
1988/89:U587

av Inger Schörling m. fl. (mp)
EG-anpassningen och kemikaliekontrollen

Kemikaliekontrollen inom EG är ”på olika sätt snävare än för den svenska
lagstiftningen”, konstaterar Kemikalieinspektionen (1988-11-10). Det innebär
bl.a. att färre ämnen klassas som cancerframkallande inom EG än i
Sverige och att EG har högre farlighetströskel. KEMI anser att inom EG
t. o. m. används så vilseledande märkningar att det betyder ”undanhållande
av väsentlig information”. EG har inga regler om uppgiftsskyldighet till
myndighet.

Framför allt beträffande lösningsmedel, bedömning av allergi- och cancerframkallande
egenskaper hos olika ämnen och när det gäller bekämpningsmedel
råder helt olika synsätt inom EG i förhållande till Sverige.

Givetvis ska samarbete och erfarenhetsutbyte mellan Sverige och EG när
det gäller kemikaliekontroll ske. Men det är uppenbart att en allmän
harmonisering skulle leda till betydande försämringar av svensk kemikaliekontroll.
Det handlar inte bara om olika bedömningar i enskilda fall, utan
(som KEMI redogör för) om principiella skillnader i grundsynen på farlighetskriterier.
Bland annat förefaller EG, enligt KEMI, inte alls tillämpa den
s. k. omvända bevisbördan för farlighet, vilket KEMI hävdar att Sverige
gör. Därför bör kemikaliekontrollen undantas från den generella EG-harmoniseringen
(vilket givetvis inte förhindrar normalt samarbete).

Hemställan

Med hänvisning till ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kemikaliekontrollen
helt bör undantas från generell EG-anpassning.

Stockholm den 24 januari 1989
Inger Schörling (mp)

Per Gahrton (mp)

Claes Roxbergh (mp)