Motion till riksdagen
1988/89:U586

av Claes Roxbergh m. fl. (mp)
EG-anpassningen och alkoholpolitiken

När riksdagen våren 1988 hade offentligt utskottsförhör om EG ställde
några oroliga ledamöter frågor om alkoholpolitiken. En expert svarade att
EG-harmoniseringen kanske tvingar fram vissa ”liberaliseringar”. Då utbrast
TCO-ordföranden Björn Rosengren: Så bra! Och nittio procent av de
närvarande (politiker, höga tjänstemän och journalister) utbröt i ett samfällt
lyckligt fniss.

När riksdagen sedan fattade sitt beslut om EG-anpassning avslogs alla
förslag om undantag för alkoholpolitiken. Vad betyder det?

TCO-tidningen (8/88) har räknat ut att EG-anpassningen kommer att
leda till halvering av spritpriserna. TCO-ekonomen Stig Tegle konstaterar:

- Man får räkna med att konsumtionen av sprit kan öka med 16 procent,
vinet 22 procent och ölet 14 procent.

TCO-tidningen (5/88) har sammanfattat läget: ”Den restriktiva svenska
alkoholpolitiken som en gång bekämpades av Albert Engström ser nu ut att
sakta gå mot sitt slut i EG-harmoniseringens namn.”

Hur man tänker i alkoholfrågor i maktens boningar visar ett uttalande av
näringsutskottets nye ordförande, Lennart Petersson (s). Enligt Arbetet
(21/10 -88) säger han om EG-harmoniseringens effekt på alkoholpolitiken:

- Det är väl ett litet problem eller inget problem alls.

Det skulle alltså inte vara ett socialt problem i ett land där alkoholskadorna
kostar tiotals miljarder kronor om året om spritkonsumtionen ökar med
16 procent? Det skulle inte påkalla motåtgärder om det finns risk att
vinpimplandet ökar med 22 procent i ett land där uteliggarna i storstäderna
dramatiskt ökar? Det skulle inte finnas något att oroa sig för i ett land där
ungdomsfylleri redan årligen leder till våldstragedier om ölhävandet ökar
med 14 procent?

1 Bryggeritidningen (nr. 5/88) uttalar sig ordföranden i EG:s alkoholkommitté,
Peter Schiöler. Han kritiserar WHO:s rekommendation om en allmän
minskning av alkoholintaget till år 2000 med 25 procent. Han påstår
(utan att anföra belägg) att ”alkoholkonsumtionen sjunker snabbast i länder
med de lägsta alkoholskatterna”. Och han säger i rubriken, med adress
till Sverige: ”Avgifter och restriktioner klarar inga alkoholproblem”. (Vad
som i stället skulle klara alkoholproblemen säger han inget om!)

Genom principbeslutet om EG-harmonisering i maj 1988 har Sverige
förbundit sig att underordna sig EG:s alkoholpolitik, sänka alkoholbeskattningen
till EG-normer, öppna gränserna för EG-alkohol och därmed öppna
vägen för radikalt ökad alkoholkonsumtion, dvs. ökade alkoholskador,
ökad social misär och ökade sjukvårdskostnader.

Vad säger riksdagens nykterister och alkoholpolitiker? Vad säger den Mot. 1988/89
svenska nykterhetsrörelsen? U586

Miljöpartiet de gröna yrkar på att alkoholpolitiken skall undantas från
EG-harmonisering.

Hemställan

Med hänvisning till ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

1. att alla åtgärder som har samband med alkoholpolitik skall
undantas från EG-anpassningen.

2. att EG-anpassningen inte får medföra lägre alkoholskatter,

3. att EG-anpassningen inte får leda till åtgärder som gör det
lättare att medföra alkohol in i landet,

4. att EG-anpassningen inte får motverka den svenska strävan att
minska alkoholskadorna,

5. att EG-anpassningen inte får leda till att Sverige tvingas lätta på
förbudet mot alkoholreklam,

6. att EG-anpassningen inte får leda till ökning av totalkonsumtionen
av alkohol.

Stockholm den 24 januari 1989
Claes Roxbergh (mp)

Per Gahrton (mp) Inger Schörling (mp)

13