Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:U583

av Carl Frick (mp)
Konsumentskyddet och EG

När Sverige i enlighet med riksdagens beslut den 4 maj 1988 skall anpassas
till EG kommer det inte att bli lätt för landets konsumenter.

I EG:s vitbok § 13 heter det: ”Exempel på tekniska hinder är de olika
standardbestämmelser för diverse produkter som de enskilda medlemsstaterna
har antagit av hälso- eller säkerhetsskäl eller för att skydda miljön
eller konsumenterna.” Grundregeln är med andra ord att nationella regler
för miljöskydd, kemikalie-, läkemedels- och livsmedelskontroll betraktas
som handelshinder.

I EG:s vitbok § 58 heter det: ”att ifall en vara är lagligt tillverkad och
marknadsförd i medlemsstat finns ingen anledning till att den inte skulle
kunna säljas fritt inom hela gemenskapen”. Grundregeln är att de lägsta
kraven blir normgivande för alla länder. Någon självständig svensk kontroll
av kemikalier, läkemedel och livsmedel kan knappast behållas och definitivt
inte när det gäller importvaror.

Konkret riskerar vi med andra ord att det mångåriga arbete som vi har
genomfört i Sverige för att skydda konsumenterna skall slås sönder.

De regler som finns har tillkommit av tre grundläggande skäl:

1. Folkhälsan

2. Arbetsmiljön

3. Allmänna miljövillkor

Dessa har varit så viktiga att vi har lagt ner mycket möda på dem i Sverige
även om vi tyvärr inte har varit duktiga på att se till att de efterlevs i
praktiken.

Sveriges riksdag har beklagligtvis genom beslutet den 4 maj 1988 frånhänt
de svenska arbetarna delar av arbetsmiljöskyddet och konsumenterna deras
möjligheter att veta vad det är de köper.

Det sägs ofta att det är konsumenten som styr vad som skall tillverkas och
säljas. För dåliga produkter skulle det då inte finnas plats. Om så hade varit
fallet skulle vi inte behöva livsmedelsverket och konsumentverket.

Hur de fria marknadskrafterna verkar då det inte finns någon kontrollfunktion
visar de erfarenheter som vi har gjort när videon slog igenom.
Videoindustrin satsade då helhjärtat på våld och porr och det har inte varit
möjligt att komma till rätta med detta problem eftersom videogram ligger
skyddade bakom vår tryckfrihetslagstiftning.

Vi ser här tydliga exempel på att tillverkarna och säljarna sitter med en
stor övertygelsemakt och att konsumenterna har det mycket svårt att värja
sig mot dåligheter. Den besvärliga situationen förstärks genom att vårt
samhälle blir alltmer tekniskt och svåröverskådligt. Det är en orimlighet att

konsumenterna skall kunna klara av alla upptänkliga kemiska beteckningar Mot. 1988/89
och ha kvalificerade uppfattningar om huruvida kemikalierna är farliga eller U583
ej. Konsumentens roll som styrare av marknaden urholkas stadigt. Konsumenterna
måste ha hjälp för att kunna klara sin svåra uppgift. I en rad
motioner från miljöpartiet de gröna tas olika redlighetsfrågor upp som alla
pockar på sin lösning.

Citaten ur EG:s vitbok visar att konsumenterna kommer att få det mycket
svårare än i dag. Samtidigt har det under ett antal år varit så att konsumentverket
har fått nedskurna anslag för sina betydelsefulla uppgifter.

EG-anpassningen ställer nu mycket större krav på att vi får myndigheter
med kunnande och makt - myndigheter som kan agera självständigt och
göra bra utredningar och hjälpa till med att det utvecklas en väl fungerande
konsumentupplysning och konsumentvägledning. Dessa myndigheter och
andra som är inblandade i arbetet att skydda konsumenterna måste stärkas
kraftigt och det går inte att fortsätta den faktiska nedrustningen av dem.

I en motion om KÖPFRID föreslås att det skall byggas upp kommunala
informationscentraler till vilka konsumenterna kan vända sig för att få en
allsidig och samlad information om urvalet inför ett förestående köp. Det
nuvarande systemet med kommunala konsumentvägledare har inte varit
tillräckligt effektivt och har på många håll av njugghet inte kunnat utvecklas.

Mycket viktiga delar av en varas kvalitet ligger i hur den har producerats.

I dag har vi starka strömningar mot metoder som innebär olämplig djurhållning
och odlingsmetoder som medför bruk av jordbruksgifter och konstgödsel.
Detta innebär att vi i Sverige måste kunna ställa krav på produktionssätt
på de produkter som vi importerar. Sker inte detta kommer
svenska producenter i en oförmånlig ekonomisk situation genom ojust
konkurrens och viktiga hälso- och naturvärden kan gå till spillo.

Hemställan

Med stöd av ovanstående hemställer jag

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
skyndsamt skall utreda hur ett kraftigt förstärkt konsumentskydd på
alla nivåer i samhället skall kunna byggas ut inför Sveriges EGanpassning
i enlighet med vad som sägs i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeingen till känna att EGanpassningen
inte skall få innebära försämringar för konsumentskyddet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de fall
av EG-anpassning som beslutas alltid skall innebära ett bättre konsumentskydd,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att EGanpassning
inte skall få innebära försämringar i djurskydd och djurhållning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att EGanpassning
inte skall innebära att vi i Sverige tvingas använda kemikalier
som vi har tagit avstånd från eller vill ta avstånd från av skilda 6
hälso- och miljöskäl,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att EG- Mot. 1988/89

anpassning inte skall innebära att svenska jordbrukare/producenter U583

utsätts för ojust konkurrens.

Stockholm den 24 januari 1989
Carl Frick (mp)

1