Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:U573

av Claes Roxbergh m.fl. (mp)

EG-anpassningen och miljökontrollen vid gränserna

För motivering, se också motion mp:150 angående Sverige och Europasamarbetet.

I en rapport från naturvårdsverket om ”Gränsformaliteter för varuhandeln
i Sverige” (1988-11-14) har SNV listat en rad miljörelaterade kontroller
som sker vid de svenska gränserna.

I den svenska import/exportregleringen finns t.ex. en generell bestämmelse
att gränskontroll får ske av miljöskäl. ”Motsvarande generella miljöföreskrift
inom EG finns inte”, fastslår SNV.

Miljöpartiet de gröna anser att det svenska miljö- och hälsorelaterade
gränsskyddet är för svagt. Riksdagsbeslutet i höstas om att tillåta import av
frukt som utsatts för bekämpningsmedel som inte är tillåtna i Sverige är ett
sådant exempel. Det beslutet och dess märkliga tillkomst kan bara tolkas
som ett led i en EG-anpassning. Vi anser inte att det över huvud taget skall
vara tillåtet att till Sverige införa varor som är förbjudna i Sverige.

EG:s princip är den motsatta. Enligt EG:s vitbok § 58 skall vaije vara
som är lagligt tillverkad i ett land fritt få införas i alla EG-länder (och
naturligtvis EG-harmoniserade länder).

Andra miljörelaterade regler som kräver gränskontroll och som nämns av
SNV är lag om återvinning av dryckesförpackningar, lag om kemiska produkter,
PCB-förordningen, förordningar om motorbensin och svavelhaltigt
bränsle och kadmiumförordningen. Vidare nämns lagar om miljöfarligt
avfall, krigsmateriel (!), utrotningshotade djur och växter, kassett- och
videoskatt, gödselmedelsavgift och bekämpningsmedel.

Det finns alltså en lång rad bestämmelser till skydd för miljö, hälsa eller
andra intressen (utöver sedvanliga tullar) som kräver svensk gränskontroll
av varor för att kunna upprätthållas.

Enligt ett aviserat regeringsförslag (PM Jo 1987:c) skall import av bestrålade
livsmedel förbjudas. Miljöpartiet välkomnar detta. Samtidigt har
redan ifrågasatts om ett sådant förbud blir möjligt med hänsyn till EGanpassningen
(se Från Riksdag och Departement 1988:32 s. 4).

Sverige måste uttryckligen slå fast att vad som än i övrigt sker med
EG-anpassningen är det orimligt att begära att vi skall släppa in varor som
inte får tillverkas i vårt eget land; även ur strikt marknadsliberal synvinkel
borde detta synsätt kunna godtas. Varför skall utländska tillverkare få sälja
varor som svenska företag inte ens får producera?

Hemställan Mot. 1988/89

U573

Med hänvisning till vad i motionen anförs hemställs att riksdagen om sin
mening ger regeringen till känna

1. att Sverige inte kan acceptera EG-vitbokens 58 § om att varje
vara som tillverkats lagligt enligt andra länders lagar automatiskt
skall få tillträde till den svenska marknaden,

2. att EG-anpassningen inte får leda till att någon del av det
befintliga miljö- och hälsorelaterade gränsskyddet försvagas,

[att Sverige i princip aldrig bör tillåta import av varor som inte
lagligt får tillverkas i Sverige1].

Stockholm den 24 januari 1989
Claes Roxbergh (mp)

Inger Schörling (mp) Per Gahrton (mp)

1 1988/89:N355

Graphic Systems AB, Stockholm 1989