Motion till riksdagen
1988/89:U564

av Kjell Johansson (fp)

Utredning kring ett svenskt medlemskap i EG

Stark enighet råder i dagens Sverige om neutralitetspolitiken. Denna är
sprungen ur en fredssträvan som i sig har ett oskattbart värde. Genom
alliansfrihet i fred och neutralitet i krig räknar vi med att kunna stå utanför
eventuella kommande väpnade konflikter. Sannolikt innebär vårt ställningstagande
i dagsläget ett stärkande av stabiliteten i norra delen av Europa.
Motiven för neutralitetspolitiken är goda.

Även i den integrationsprocess i Europa som lett fram till dagens EG har
det övergripande målet varit att bibehålla och stärka freden. Genom en
långtgående integration på de områden som idag är högaktuella genom
”Vitboken” skulle framtida risker för väpnade konflikter så sångt möjligt
undanröjas. Man kan alltså konstatera att den svenska neutralitetspolitiken
och den europeiska integrationstanken ur denna synpunkt uppvisar släktskap.

Likväl har - motsägelsefullt nog - neutralitetspolitiken ansetts förhindra
ett svenskt medlemskap i EG. Under mycket lång tid har några ordentliga
försök inte gjorts att rent tekniskt klarlägga och analysera de faktorer som
bör ligga till grund för vår bedömning. Enligt min mening har debatten om
medlemskap och neutralitet mera präglats av tyckande än av saklig analys
av faktiska, tekniska hinder eller omständigheter. I en fråga av den dignitet
som EG-medlemskap eller icke innebär är frånvaron av grundläggande
analys oacceptabel.

Ofta anförs som skäl för ett svenskt medlemskap att Irland redan är
fullvärdig medlem samt att Österrikes regering i en regeringsdeklaration i
november 1987 uttalade att den inte utesluter att medlemskap i EG kan
kombineras med neutralitet även i det längre perspektivet.

Irlands och Österrikes ställningstaganden är naturligtvis en tankeställare
för oss. Dock behöver de ju inte innebära att vi kommer till samma slutsats.
Vad som är förenligt med den svenska neutralitetspolitiken bestämmer vi
själva. Det är förvisso ett politiskt beslut. Men även politiska beslut bör
baseras på sakliga analyser.

Vår fredssträvan utgör ju det grundläggande skälet för vår neutralitetspolitik.
För att i detta avseende vara framgångsrik måste neutraliteten vara
robust även vid förändringar i vår omvärld. Den europeiska integrationen
går nu vidare i ett accelererat tempo. Antalet medlemsländer har ständigt
ökat och kommer uppenbarligen också under kommande år att öka. Detta
leder, om vi själva inte blir medlemmar, till en alltmer isolerad ställning för
Sverige i Europa.

Frågan får inte begränsas till om detta ekonomiskt är bra för Sverige. Mot. 1988/89

Frågan måste också ställas om detta är till gagn för våra fredssträvanden. En U564

sådan analys bör enligt min mening göras.

En andra uppgift är att tekniskt fastställa vad omständigheter och villkor
faktiskt innebär utifrån EG’s nuvarande statuter.

En tredje uppgift är att bedöma kommande utveckling inom EG med
hänsyn till kända, uttalande eller förmodade ambitioner inom EG.

Ett utrednings- och analysarbete enligt vad som ovan grovt skisserats bör
enligt min mening snarast sättas i gång. Beroende på ämnets särart är
formerna för en sådan utredning långt ifrån självskrivna. Arbetet bör dock
bedrivas under medverkan av samtliga riksdagspartier.

Hemställan

Mot bakgrund av det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående en utredning om de faktiska, tekniska
omständigheterna kring ett svenskt medlemskap i EG.

Stockholm den 18 januari 1989
Kjell Johansson (fp)

10