Motion till riksdagen
1988/89:U558

av Karin Söder m. fl. (c)
Satsning på nordiskt samarbete

Vår omvärld förändras ständigt. Vi kan från svensk horisont se att en
omdaning sker inom både EG och Östeuropa. Detta kommer med all
säkerhet att påverka Sverige på olika sätt. Det som hittills känts mest
påtagligt och som direkt har påverkat Sverige har varit utvecklingen inom
EG. Där EG fram till 1992 ska bli ”gränslöst” och skapa en union med de
fyra friheterna personer, tjänster, kapital och varor som grund. EGs målsättning
har som grund den sk vitboken från 1984, i vilken EG satt upp
målsättning och tidsramar för att bli gränslöst fram till 1992.

Sveriges riksdag har beslutat om en strategi för Europasamarbetet och
mötet med utvecklingen inom EG i ett riksdagsbeslut från februari 1988.
Grunden var regeringens proposition 1987/88:66 ”Sverige och den västeuropeiska
integrationen”.

Riksdagsbeslutet är en bra politisk grund för att på ett positivt sätt möta
utvecklingen inom EG genom den breda enigheten i riksdagen.

Trots att vi nu skapat grunderna för ett förhållnings- och anpassningsförfarande
gentemot EG råder stor osäkerhet i debatten om hur EG kommer
att påverka Sverige, vidare vad som kommer ske med EFTA i framtiden och
vilken roll det nordiska officiella samarbetet kommer att spela.

Det är viktigt att riksdagen aktivt medverkar till att skapa klarare konturer
i och att en strategi kring hur vårt framtida internationella samarbete
skall utvecklas. Riksdagens beslut om det västeuropeiska samarbetet måste
följas upp med kraftfulla åtgärder både inom EFTA och inom det nordiska
samarbetet.

Norden spelar för Sveriges del en avgörande roll och det nordiska samarbetet
kan vara en nyckel inför framtiden. Den slutsatsen kan bl a dras
utifrån händelseutvecklingen inom EFTA, där nu Österrike allvarligt diskuterar
medlemskap i EG.

Norden och samarbetet mellan de nordiska länderna kommer med all
säkerhet att öka i betydelse för Sverige. Norden har genom det officiella
samarbetet nått en rad mycket långtgående resultat. Där kan nämnas omfattande
lagharmonisering och rättsgemenskap, passfrihet, gemensam arbetsmarknad,
och omfattande samarbetet på kultur-, utbildnings-, och
forskningsområden, social trygghet för nordiska medborgare boende i annat
nordiskt land samt en rad andra gemensamma insatser på olika samarbetsområden.

Från svensk utgångspunkt bör det nordiska samarbetet vara en viktig
grund i ett utökat internationellt samarbete gentemot både Europa med EG
och Östeuropa samt andra delar av vår omvärld. Inom det nordiska sam

arbetet pågår förnärvarande ett utvecklingsarbete med sikte att förbättra Mot. 1988/89
det internationella samarbetet. U558

Bland annat har föreslagits att Nordiska rådet ska införa ett internationellt
utskott med uppgift att koordinera och utveckla rådets internationella
samarbete, naturligtvis inom Helsingforsavtalets ram.

Vidare har den internationella kommittén som tillsatts och arbetat under
Nordiska rådets presidium föreslagit att en extra sessionen hålls hösten 1989
med syfte att diskutera och fatta ev. beslut om Norden och samarbete med
EG.

Sverige bör med hänvisning till den internationella händelseutvecklingen
satsa ytterligare resurser på att utveckla och fördjupa det nordiska samarbetet.

Regeringen bör årligen utarbeta en berättelse till riksdagen över samarbetet
på ministerrådsnivån. Den bör innehålla genomgång av den aktuella
händelseutvecklingen. Hur olika ministerrådsförslag påverkar Sverige och
kort om grundtankar hur det nordiska samarbetet kan utvecklas och stärkas.
Berättelsen bör tillsammans med Nordiska Rådets rapport från den
svenska delegationen sedan ligga till grund för en speciell riksdagsdebatt om
det nordiska samarbetet.

Riksdagen bör också uppdraga åt regeringen att i de propositioner som
framläggs, olika nordiska länders lösningar, presenteras och beaktas för att
uppnå största möjliga harmonisering av våra lagar.

En parlamentarisk sammansatt kommitté bör också tillsättas med uppgift
att utreda förutsättningarna för Sverige att ta olika initiativ både nordiskt
och internationellt för att utveckla och stärka det nordiska samarbetet på
både råds- och ministerrådsnivå.

Vid 1985 års session antogs en handlingsplan för ekonomisk utveckling
och full sysselsättningen. Den planen håller nu på att genomföras. Den är i
princip indelad i tre delar.

Den första om att bevara och utveckla den ”nordiska modellen”, del två
om ”Norden som hemmamarknad” och del tre att söka gemensamma
nordiska lösningar som svar på utvecklingen inom EG.

I planen ingår mål som att öka den nordiska handeln, förnya industrin,
öka investeringar i infrastrukturen och satsa ökade ekonomiska resuser till
Nordiska exportprojektfonden, Nordiska investeringsbanken och att upprätta
en utvecklingsfond för Västnorden. Planen är ”rullande” och går ut
1989. Dess eventuella förlängning kommer att behandlas i samband med
Nordiska rådets session i Stockholm i mars. Det är av yttersta vikt att den
planen följs upp och att Sverige aktivt arbetar med att dess mål realiseras.

Arbetet med Norden som hemmamarknad måste i nuvarande situation
bedrivas skyndsamt och erforderliga resurser tillföras för att resultat skall
uppnås i tid.

Ur svensk aspekt finns ingen motsattsställning mellan att utveckla det
nordiska samarbetet och se det som en av grunderna i ett ökat internationellt
samarbete och i förhandlingsarbetet med EG, och samarbete med
övriga delar av världen i väsentliga frågor som t ex miljö och bistånd.

Norden bör vara en grundkomponent i vårt internationella arbete.

Hemställan Mot. 1988/89

Med stöd av ovanstående föreslår vi

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om en årlig rapport till riksdagen om Nordiska
ministerrådets arbete och debatt om det nordiska samarbetet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om att tillsätta en svensk parlamentarisk utredning
om det nordiska samarbetet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om nordiska redogörelser i propositioner,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om intensifiering av arbetet speciellt beträffande
Norden som hemmamarknad för att förverkliga den ekonomiska
samarbetsplanen.

Stockholm den 25 januari 1989

Karin Söder (c)

Ylva Annerstedt (fp)

Gunnar Björk (c)