Motion till riksdagen
1988/89:U557

av Marianne Samuelsson, m.fl. (mp)
Miljösituationen i Polen

Miljösituationen i Polen är alarmerande. Redan 1985 utpekade Sejmen det
polska parlamentet - 27 regioner, innehållande en tredjedel av Polens
befolkning, som hotades eller redan drabbats av ekologisk katastrof.

Föroreningarna i luft, vatten och jord är på vissa platser så stora, att byar
evakueras och jordbruksproduktion förbjuds. I början av 1988 offentliggjordes,
att mer än 4/5 av den polska barrskogen är allvarligt skadad. Mer än
hälften av vattnet i Polens floder är så förorenat att det inte är användbart
för industriella ändamål. Warszawa är idag den enda huvudstaden i Europa
utan reningsverk.

Trots ökade insatser på miljöskyddsområdet i Polen under den senare
delen av 80-talet, så fortsätter utsläppen att öka och beräknas göra så en bit
in på 90-talet.

En rad faktorer försvårar situationen för Polen:

Ekonomin

Landet har en utlandsskuld som uppgår till nära 40 miljarder dollar. Återbetalningen
av räntor och amorteringar slukar en stor del av Polens exportinkomster
i västvaluta. Dessa pengar hade i stället behövts för inköp av
avancerad reningsteknik.

Tiden

Miljökatastrofen i Polen är akut!

Polen är inte kapabelt att på kort tid mobilisera de enorma resurser som
krävs för att åstadkomma en acceptabel förbättring av det allvarliga läget.

Den tekniska nivån

De höga föroreningshalterna från den polska industrin beror inte bara på
frånvaro av reningsteknik, utan också på att industrin är föråldrad och
utsliten. På många platser i Polen, t.ex. i Katowice och Lodz, finns fabriker
från 1800-talet, som fortfarande är i drift. Den föråldrade industrin ger inte
bara upphov till utsläpp, utan är dessutom mycket energikrävande.

2

Energi

80 % av all energi som produceras härrör från brun- och stenkol. Förbränningen
av kolet ger upphov till stora utsläpp av bl.a. svaveldioxid och
koldioxid. De polska koltillgångarna är inte oändliga. Enligt uppgift kan
Polen tvingas att upphöra med sin kolexport redan före sekelskiftet.

Polen har än så länge ingen kärnkraft. Men det polska atomenergiprogrammet
är mycket omfattande, och inofficiella källor talar om att 12
kärnkraftverk är planerade.

De ovan nämnda faktorerna sätter Polen i ett mycket utsatt läge. För att
lösa miljökrisen måste Polen på kort tid

- förbättra ekonomin

- genomföra en omfattande modernisering av industrin

- snabbt utveckla miljövänliga alternativ till kol och kärnkraft.

Till detta kommer tusentals oumbärliga installationer för luftskydd och nya
avloppsreningsverk som måste byggas. Det framstår som allt tydligare att
endast internationella miljöinsatser kan åstadkomma en förbättring av läget.
Från polsk sida har man i flera år vädjat om sådan hjälp, men ännu har
man inte fått gehör för denna idé.

Sveriges roll

Sorn grannland till Polen kan Sverige inte undgå att drabbas av Polens
föroreningar. 10—20 % av det svavel som faller ner över Sverige härrör från
källor i Polen. Den största enskilda förorenaren av Östersjön är floden
Wisla. Det beräknas att Wisla ensam svarar för ca 40 % av de näringsämnen
som detta hotade innanhav tar emot.

För att värna om Sveriges natur är det alltså starkt motiverat att verka för
miljöförbättrande åtgärder i Polen. Sverige har en lång erfarenhet inom
miljövårdsområdet. Vi har utvecklat en hög kompetens inom miljöteknikområdet.
Som granne till ett land som hotas av ekologisk katastrof har
Sverige ett moraliskt ansvar för att hindra en sådan katastrof. Det är
Sveriges skyldighet att ingripa och ställa vår tekniska och yrkesmässiga
kompetens till Polens förfogande.

Flera konkreta miljösamarbetsprojekt mellan Sverige och Polen har redan
initierats. Städer som Göteborg, Växjö och Båstad har skaffat sig
miljövänorter i Polen och utvecklar nu miljösamarbete med Krakow, Poznan,
m.fl. Svensk-Polska Miljöföreningen, Sekundkampanjen och Miljöförbundet
har tillsammans samlat in pengar för att möjliggöra förbränning
av gas istället för kol i den hotade staden Krakow. Ett omfattande kontaktnät
mellan svenska och polska miljöorganisationer, universitet, företag och
myndigheter har byggts upp av Svensk-Polska Miljöföreningen.

Dessa exempel på mellanfolkligt miljösamarbete visar att det i Sverige
finns en hög medvetenhet om Polens miljöproblem och att svenska miljövårdsinsatser
i Polen har ett brett stöd.

Mot. 1988/89
U557

1* Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr U556-559

Polen som mottagare av miljöhjälp Mot. 1988/89

Viljan från de polska myndigheternas sida att på allvar ta itu med miljöpro- ^557

blemen har ökat markant de senaste åren. Den nya regering som bildades
hösten 1988 har satt miljön som den tredje viktigaste frågan i sitt handlingsprogram,
vilket i klartext betyder att den mångåriga förtigningen och bagatelliseringen
av miljöproblemen har upphört.

Under hösten 1988 presenterade det polska miljöministeriet ett nationellt
miljövårdsprogram fram till år 2010. Detta dokument visar bl.a. att Polen
under 90-talet kommer att avsätta betydligt större resurser än tidigare för
miljöinvesteringar, främst inom vatten- och luftvårdsområdet.

Den ekonomiska reform som håller på att genomföras i Polen påverkar i
hög grad miljöpolitiken. Ett av de områden där utländska investeringar i
Polen (genom t.ex. Joint Venture) skall prioriteras gäller produktion av
miljöteknik. Samproduktion mellan polska och utländska företag inom
detta område skall bl.a. annat ges särskilt förmånliga skattevillkor. Vi kan
med tillfredsställelse se att enskilda organisationer, inte minst inom miljörörelsen,
nu tillåts verka i Polen och där utgöra påtryckningsgrupper på
politikerna. Det råder ingen tvekan om att den starkaste miljörörelsen i
Östeuropa finns i Polen. Ett åttiotal olika föreningar med över en miljon
aktiva medlemmar arbetar med miljö- och naturvårdsfrågor. Mest känd i
Sverige är Polska Ekologiska Klubben (PKE), som tack vare sin sakkunnighet
och oberoende ställning vunnit respekt i alla läger. Det är till stor del
PKE:s förtjänst att det idag råder nästan fullständig öppenhet och fri debatt
om miljöfrågorna i Polen.

En mängd privata småföretag som sysslar med produktion av reningsteknik
och projektering av olika miljövårdsåtaganden har bildats det senaste
året. Som exempel kan nämnas att vid den senaste internationella jordbruksmässan
i Poznan (oktober 1988) hade mer än en tredjedel av de polska
företag som deltog i mässan anknytning till miljövård.

Miljöinsatser i Wisla-floden - ett sätt att rädda Östersjön

Östersjön har ur flera miljöaspekter skadats allvarligt. Stora arealer inom
djupområdena är syrgasfria; höga näringshalter leder till för hög algproduktion;
halten giftiga ämnen som klorerade klorväten och andra biocider
skadar bl.a. fisk och sälar. Tungmetaller, inte minst kvicksilver, tas upp och
anrikas i organismer.

Stora investeringar görs vid de svenska industrierna för att minska utsläppen
genom förbättrad rening eller övergång till alternativ teknik.

Ansträngningar kommer att ske från jordbruket och de kommunala reningsverken
för att reducera närsaltutflödet. De nödvändiga svenska insatserna
har dock en begränsad effekt, då belastningen på Östersjön idag till
större delen kommer från de baltiska staterna, Polen och Östtyskland.

Floden Wista avvattnar ca 60 % av Polens yta och utgör idag den största
föroreningsbäraren till Östersjön. Upp till 40 % av det totala näringstillskottet
beräknas komma med Wisla, och uppgifter gör gällande att
70—80 % av vissa gifter i Östersjön har samma ursprung. I stora delar är
Wisla så hårt förorenad att vattnet ej kan användas ens för industriellt bruk;

att bada är ej tillåtet, och det biologiska livet är svårt stört eller helt utdött. Mot. 1988/89

Wislas tillstånd är ett symtom på effekten av en föråldrad industri som drivs U557

utan hänsyn till miljön och på effekten av ett tätbefolkat samhälle utan
resurser att bygga avancerade reningsverk.

Polens problem kan inte ses som ett isolerat nationellt problem. Östersjön,
som tar emot föroreningarna, angår alla strandstater i lika grad, och då
Polens ekonomiska resurser är utomordentligt dåliga, måste lösningar tillföras
utifrån. Sådana lösningar måste påböijas omedelbart.

Initiativ har tagits av en forskargrupp i Sverige till vad som kallas Wislaprojektet.
I samarbete med Världsnaturfonden (WWF), en polsk-amerikansk
stiftelse för Polens jordbruksutveckling (FDPA) och svensk industri,
banker och kreditinstitut har flera ledande forskare inom ekologi arbetat
fram en modell för ett inledande arbete med miljöförhållandena i och
omkring Wisla.

Första steget i projektet är att tillsammans med polska forskare och
miljövårdsinstitut samordna alla tillgängliga ekologisk data kring Wisla och,
där så behövs, komplettera dessa data med aktuell uppföljning och med
inom Polen nu ej tillgänglig teknik.

Det andra steget i projektet kommer att bli att ett svenskt-polskt ekologiskt-tekniskt
organ bildas för tillvaratagande av första stegets resultat, som
skall ligga till grund för en långsiktig saneringsplan av Wisla.

För att kunna finansiera utförandet är idén den att byta Polens utlandsskuld
mot insatser för miljön. Världsnaturfonden får tillgång till statens och
bankers fordringar på Polen och omvandlar dessa i polsk valuta för lokal
investering i miljöförbättrande åtgärder. FDPA skall ha det övergripande
ekonomiska ansvaret inom Polen och Världsnaturfonden vara samarbetspartner
utanför.

I projektets förutsättning kan svensk miljöteknik finna en viktig roll på
den marknad som nu öppnas. De förbättringar som kommer att inträffa i
Östersjön vid minskad påverkan kommer också att ge väsentliga förbättringar
i fiskets ekonomi. Inga andra svenska miljövårdsinvesteringar kan ge
så stora förbättrande effekter för Sverige som de som läggs ner på problemen
kring Wisla.

Det är miljöpartiet de grönas förhoppning att Wisla-projektet skall bli en
modell för andra internationella miljöåttaganden i Östeuropa. I Polen föreligger
det ett särskilt akut behov av internationella insatser i Katowiceregionen.
Detta ekologiska katastrofområde befolkas av fyra miljoner människor.
Effekterna av miljöförstörelsen märks genom en sänkt medellivslängd,
hög barnadödlighet och hög frekvens av för tidiga födslar.

Flera andra länder i Östeuropa, däribland Tjeckoslovakien, DDR och de
baltiska republikerna, brottas med miljöproblem i samma skala som Polen.

För att hitta lösningar på de allvarliga miljöproblemen krävs att Sverige och
andra länder i Västeuropa omedelbart utarbetar en långsiktig strategi för att
tackla dessa problem.

5

Hemställan Mot. 1988/89

Med hänvisning till ovanstående hemställs U557

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om miljösituationen i Polen,

2. att riksdagen anslår 3 000 000 kr för stöd till vattenvårdsåtgärder
inom ramen för Wisla-projektets inledande fas,

3. att riksdagen beslutar att effektuera Polens hela skuld till Sverige
i enlighet med motionen,

4. att riksdagen anslår 7 000 000 kr till svensk konsulthjälp för
överföring av kunskaper i miljöteknik till Polen,

5. att riksdagen med hänsyn till åtagandena under yrkandena 2 och
4 utökar anslaget B16 på huvudtitel 14 till 10 000 000 kronor,

6. att riksdagen begär att regeringen förordnar en svensk miljöattaché
i Polen,

7. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till
stöd till företag, institutioner och föreningar som planerar samarbete
med Polen för utvecklande av förnyelsebara energikällor och energisparåtgärder,

8. att riksdagen begär att regeringen undersöker möjligheterna för
bättre villkor för svensk miljöteknikexport till Polen,

9. att riksdagen begär att regeringen utreder möjligheten till en
internationell hjälpinsats till Katowice-regionen samt till omedelbart
stöd till svenska miljöinvesteringar i denna region,

10. att riksdagen begär att regeringen utarbetar ett förslag till hur
miljösamarbete mellan Sverige och Östeuropa skall utvecklas på lång
sikt och vilka möjligheter Sverige har att samordna dessa planer med
andra västeuropeiska länder.

Stockholm den 25 januari 1989

Marianne Samuelsson (mp)

Per Gahrton (mp) Åsa Domeij (mp)

Birger Schlaug (mp)

6