Motion till riksdagen

1988/89:U556

av Per Gahrton och Anna Horn af Rantzien (båda

En - om än långtifrån den enda - av drivkrafterna bakom den starka
frihetsrörelsen i Estland är miljöförstöringen. Ett exempel är utsläppen från
pappersfabriken i Tallin, Eesti Fosforiit, som släpper ut 300 ton skadliga
ämnen och 6,2 milj m3 orenat avloppsvatten årligen. Från ett företag i
Kohtla-Järve spolas årligen ut 13 milj m3 orenat avloppsvatten; dessutom
går 2,5 milj ton skadliga kemiska ämnen ut i luft och hav.

Visserligen neutraliserar Estlands kalkhaltiga jordar en del av den försurande
effekten av utsläppen. Samtidigt tränger avloppsvatten och luftföroreningar
lätt ner i grundvattnet, vilket menligt påverkar dricksvattnet.

90 procent av alla företag i landet styrs från centralt håll i Moskva, vilket
alltså bidragit till självständighetssträvandena. Man vill få kontroll över sin
egen livsmiljö. Men Estlands (och andra baltiska staters) miljö är inte bara
ett problem för den inhemska befolkningen. Estlands miljöproblem påverkar
också Sverige. Miljöministern har i riksdagen konstaterat, att en
eventuell fosforitbrytning i Estland skulle vara oförenlig med Helsingforskonventionen,
som Sovjetunionen undertecknat.Det är bra att miljöministern
påminner om Flelsingforskonventionen. Men samarbete mellan
grannländer bör inte enbart ske genom ”piska”, utan också med ”morot”.
Sverige är materiellt rikare och teknologiskt mer utvecklat än Estland. Vi
bör kunna samverka positivt kring miljöproblemen. Det har från regeringshåll
sagts, att officiellt samarbete med Estland måste gå via Moskva. Det
kan vara lättare att påbörja samarbete kring miljöproblem direkt med
Estland.

Hemställan

att riksdagen begär att regeringen undersöker möjligheterna för ett
närmare samarbete kring miljöfrågor direkt med Estland.

Stockholm 25 januari 1989

Per Gahrton (mp) Anna Horn af Ranzien (mp)

Mot.

1988/89

U556-559

Miljösamarbete med Estland

i

1 Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr U556-559